Utskrift från www2.yimby.se
....

Svar från NCC på vårt öppna brev

 
Skribenter: Anders Gardebring och Leonardo Frithunanthz

Den 6 februari skickade Yimby ett öppet brev till NCC där vi frågade varför de bygger så lite stad, trots att det är en högt efterfrågad boendeform. Vi har nu fått ett svar som vi publicerar här.
Vi rekommenderar att du först läser det öppna brevet innan du läser svaret, som följer:

"Hej

Återkommer som representant för NCC med anledning av det öppna brev som publicerades på yimby.se den 6 februari 2008.

Jag tror inte att vår ambition att utveckla Stockholm till en internationell storstad skiljer sig åt speciellt mycket från er, men vårt uppdrag är att utveckla nya bostäder och boendemiljöer med väldigt varierande förutsättningar. Vissa stämmer överens med era ideal – andra inte. Människor har olika smak och olika behov och som bostadsutvecklare måste vi anpassa oss efter den mångfacetterade efterfrågan som finns på marknaden.

För att klara det arbetar vi aktivt med att förstå våra kunders behov, deras önskemål och beslutskriterier kring hur, varför och vad som avgör när de fattar beslut om att köpa en ny bostad. Vår ambition är att ständigt förbättra såväl exteriör arkitektur, lägenheternas utformning, standard, projektets kvaliteter som kundens köpprocess.

Vi anser att det finns en efterfrågan för många olika bostads- och boendeformer i den internationell storstad som Stockholm är.

Tvärtemot vad ni påstår används idag klassisk rutnätstruktur i flera av Stockholms nya stadsutvecklingsområden. Vi har medverkat i St. Eriksområdet, Hammarbysjöstad, planeringen av Norra Station och Norra Djurgårdsstaden samt drivit utvecklingen av Frösunda.
Idag arbetar vi både i Norra Djurgårdsstaden och Annedal vilka till stor del utformas enligt era ideal. Vi kan också visa exempel på ”fill-in” projekt så som Rosenlundsterassen vid Medborgarplatsen. Där har anpassning till befintlig stadsmiljö skapats genom ett slutet kvarter med inslag av kommersiella lokaler i bottenvåning.

I projektet Beckomberga skapade Locum tillsammans med Stockholms- stadsbyggnadskontor ett program inför försäljning av området till det gemensamma NVB-bolaget (NCC, Veidekke & Besqab). I programmet hade strukturen och områdets kvaliteter för framtida detaljplanearbete redan fastställts.
Detaljplanearbete har nu genomförts för etapp I & II med ett, enligt de deltagande bolagen, lyckat resultat.
Vi anser emellertid precis som Stockholms stad och Locum att klassiska sjukhusparker såsom exempelvis Beckomberga och Långbro har stora kvaliteter värda att ta hänsyn till. Vår ambition i Beckomberga är att exploatera området med bevarad parkkänsla. För att skapa öppenhet och grönska mellan husen använder vi oss därför av hus i park som produkt.

De energisnåla passivhusen utförs som stadsvillor i fyra våningar. Inspirationen är hämtad från Gärdets mycket populära stadsvillor. Det är en husform som är mycket populär hos kunderna och arkitektoniskt lovordats under decennier. Vid Tessinparken på gärdet finns dessutom ett kvitto på att hustypen fungerar utmärkt i semi-urban stadsmiljö.

Vi hoppas att vi med detta svar kunnat redovisa att vi i många avseenden har samsyn kring utformning av nya stadsmiljöer, men att vi till skillnad från er även ser stora fördelar i att blanda bebyggelsetyperna i en storstad. Om ni fortsatt önskar diskussion kring Stockholms stadsutveckling träffas vi gärna för en öppen diskussion hos oss på NCC.

Med vänlig hälsning,
Mattias Roos, Projektchef NCC Boende Stockholm"

Yimby tackar för svaret men håller naturligtvis inte med i den beskrivning som Mattias gör, annars skulle vi inte ha skickat det öppna brevet. En sökning på nu pågående projekt på NCC:s hemsida visar ett fåtal halvt stadsmässiga projekt och något enstaka riktigt stadsmässigt projekt.

Mattias skriver:
"Vårt uppdrag är att utveckla nya bostäder och boendemiljöer med väldigt varierande förutsättningar. Vissa stämmer överens med era ideal – andra inte."

Sanningen är att mycket få av de boendemiljöer som NCC (eller andra byggbolag för den delen, men det finns undantag) uppför är vad Yimby skulle kalla för stadsmässiga. Det är enahanda arkitektur (nyfunkis nästan i alla projekt), det är låg skala. Rena bostadsområden och "hus i park" är den dominerande områdestypen i nyproduktionen. De gånger man försöker sälja på "stadsmässighet" är det ännu ett bostadsområde, men med några halvhjärtade försök till affärsytor i bottenplanen ut mot huvudgatorna.

Frågan man bör ställa sig är om egentligen någon föredrar idealet "bostadsområde". Att det byggs radhus och villor är fullt förståeligt, men bostadsområden är en ren skrivbordsprodukt uppkommen ur funktionalismens idéer om funktions-separering och är inte resultatet av en naturlig stadsutveckling.

"Människor har olika smak och olika behov och som bostadsutvecklare måste vi anpassa oss efter den mångfacetterade efterfrågan som finns på marknaden. "

Detta är naturligtvis inget svar eftersom det är precis vad vi kritiserar i vårt brev. NCC, och de flesta andra svenska byggbolag, bygger inte enligt efterfrågan. Men det säljer för det mesta ändå då behovet av bostäder är stort. Dock kan man se att stadsmässiga projekt ofta säljs snabbare än rena bostadsområden.

Faktum kvarstår, både empiriska undersökningar och prisläget visar att det är slutna stadskvarter som är den i särklass populäraste boendetypen men det byggs likväl nästan inget sådant.

"Vår ambition är att ständigt förbättra såväl exteriör arkitektur, lägenheternas utformning, standard, projektets kvaliteter som kundens köpprocess."

Standarden och lägenheternas utformning är ingenting som Yimby kritiserar då den normalt sett är utmärkt i nyproduktion. Däremot kritiserar vi enormigheten där hela områden byggs med i stort sett identisk arkitektur (olika färger på fasaderna gör ingen stad). Att NCC skulle "ständigt förbättra" arkitekturen ställer vi oss frågande till. Bra arkitektur är inte att allting ser identiskt ut. Bra arkitektur är att låta olika arkitektoniska uttryck och idéer få ge sitt uttryck på olika platser. Våga ta intryck från andra platser och andra epoker. Våga ta intryck från andra länder. Våga utmana och tänka nytt ibland. Och också att våga bygga i klassiska stilar ibland. Allting måste inte vara ljusa putsade fasader med stora fönster. För att citera den kända brittiska arkitekten Peter Cook om svensk arkitektur:

"Depressingly ordinary"

Vi kritiserar också den bristande kvartersplaneringen där "hus i park" och sönderbrutna kvarter gäller inom så gott som all nyproduktion samt att zoneringstänket med bostäder på en, kontor på en annan och affärer på en tredje plats lever kvar.

"Vi anser att det finns en efterfrågan för många olika bostads- och boendeformer i den internationell storstad som Stockholm är."

Naturligtvis gör det det. Varför enformigheten i nyproduktionjen är så förvånande och varför det mest eftersökta knappast byggs.

"Tvärtemot vad ni påstår används idag klassisk rutnätstruktur i flera av Stockholms nya stadsutvecklingsområden. Vi har medverkat i St. Eriksområdet, Hammarbysjöstad, planeringen av Norra Station och Norra Djurgårdsstaden samt drivit utvecklingen av Frösunda."

Det är utmärkt att kvarteret är på väg tillbaka. Tyvärr så dominerar fortfarande sönderbrytningens princip. Det här är mycket tydligt i t.ex. Hammarby sjöstad där det förvisso finns en sammanhängande fasad ut mot de stora huvudgatorna, men så fort du rör dig inåt "kvarteret" så slutar det att vara ett kvarter och förorten återvänder. Även arkitekturen i Hammarby sjöstad är fortfarande ganska enahanda även om vi ser vissa förbättringar mot tidigare områden. Vad gäller Norra Djurgårdsstaden, som inte är uppförd än,  så är de ritningar vi sett från de flesta byggbolag allt annat än stadsmässiga. Vi har lämnat in ett eget förslag till exploateringen i Husarviken som vi tycker klart bättre uppfyller de stadsmässiga kriterierna.

De planer vi har sett på Norra Stationsområdet är i många delar, för första gången på mycket länge, något som börjar att likna riktig stadsmässighet. Fortfarande finns dock uppdelningstänket med bostäder för sig och kontor för sig och en del andra fel, men det får vi återkomma till då vi jobbar med egna förslag till Norra Stationsområdet för tillfället.

"Vi kan också visa exempel på ”fill-in” projekt så som Rosenlundsterassen vid Medborgarplatsen. Där har anpassning till befintlig stadsmiljö skapats genom ett slutet kvarter med inslag av kommersiella lokaler i bottenvåning. "

Rosenlundsterassen känns ganska lyckad. Som vanligt är det nyfunkis-arkitektur (prova gärna något annat ibland!), men då byggnaderna omkring inte är i nyfunkis så fungerar det på platsen väl.

"Vår ambition i Beckomberga är att exploatera området med bevarad parkkänsla. För att skapa öppenhet och grönska mellan husen använder vi oss därför av hus i park som produkt. "

Här finns en del av problemet. Områden med misslyckad planering vidarebyggs, med mer misslyckad planering. Grönska mellan husen är ett stadsplaneringsmässigt misslyckande då möjligheten till en levande stadsdel utraderas. Placera istället grönskan bakom husen, i dedikerade parker, och genom att plantera träd längsmed gatan. Att placera en gräsmatta mellan varje hus är ett billigt och enkelt sätt att säga att man gjort det "grönt och öppet" utan att behöva anstränga sig eller tänka till. "Hus i park"-områden blir dock ödsliga och nattetid väldigt mörka. De upplevs därför av de boende ofta som osäkrare än en väl definierad och upplyst stadsmiljö.
Hus har överhuvudtaget inte i parker att göra. Låt parkerna vara parker, och husen vara hus. Och bygg gärna stad intill parkens gräns för att få en tydlig gräns mellan de två.

"De energisnåla passivhusen utförs som stadsvillor i fyra våningar. Inspirationen är hämtad från Gärdets mycket populära stadsvillor. Det är en husform som är mycket populär hos kunderna och arkitektoniskt lovordats under decennier."

Vad som planeras i Beckomberga är inte stadsvillor. Det är ett bostadsområde som har minskats ytterligare i skala. Arkitekturen är återigen den allenarådande nyfunkisen. Det är synd för det skulle ha gått att göra så mycket mer med stadsvillakonceptet. Varför inte testa en ny arkitektur istället för att tvunget bygga det som "lovortads i decennier"?  Dessutom lär de flesta arkitekter vara överens om att de klassiska stadsvillorna på Gärdet är avsevärt intressantare ur arkitektonisk synvinkel än ännu ett "nyfunkis"-bygge som i princip kopierar tidigare projekt.

"Vid Tessinparken på gärdet finns dessutom ett kvitto på att hustypen fungerar utmärkt i semi-urban stadsmiljö. "

Hustypen fungerar inte i stadsmiljö. Den del av Gärdet som stadsvillorna ligger i är inte en stadsmiljö. Det är förortstänk med den fula ovanan att lägga gräsbarriärer mellan hus och väg och att slösa oerhörda mängder markyta på snedställda hus.

Jag (Anders) bor på Gärdet och går dagligen längsmed Erik Dahlbergsgatan på väg till jobbet och kan se hur staden dör strax innan stadsvillorna.

"Vi hoppas att vi med detta svar kunnat redovisa att vi i många avseenden har samsyn kring utformning av nya stadsmiljöer, men att vi till skillnad från er även ser stora fördelar i att blanda bebyggelsetyperna i en storstad."

Yimby ser mycket stora fördelar med att blanda bebyggelsetyper i en storstad. Problemet är att det gör ofta inte byggbolagen. Istället är det samma standardiserade förorter som uppförs gång efter annan. Ordet "stadsmiljöer" ställer vi oss frågande till då det idag nästan inte byggs några sådana.
Det stora problemet är dock inte bebyggelsetyperna i sig, utan den stora oviljan att bygga riktig stad, i stadens skala och täthet. Istället återupprepar man förortens misslyckande gång efter gång med det utspridda och funktionsseparerade bostadsområdet. Vi håller dock med om att det har börjat att skönjas vissa ljusglimtar här och där. Förhoppningsvis har önskemålen på hur människor vill bo sakta börjat att komma fram.

Yimby anser också att NCC bör ta ett större miljöperspektiv i sin framtida planering. Att bygga miljövänliga hus hjälper inte mycket när man måste åka bil eller sitta en timme på pendeltåg för att ta sig dit. Bygg tätare, bygg högre, bygg kontor och bostäder i samma kvarter, skapa riktiga levande kvarter för riktiga levande människor. Det tjänar både miljön, invånarna och NCC:s ekonomi på. Utspridda och glesa områden finns det redan mängder av i Stockholm. Stad råder det däremot mycket stor brist på.

Att Stockholm har enorma problem är uppenbart. Stora motorvägs-ghetton med tillhörande buller- och barriärområden breder ut sig miltals åt alla håll runt Stockholm. Människor får sitta lång tid på pendeltåg, helt i onödan. Staden är större till ytan än Paris trots en avsevärt mindre befolkning.

Yimby möter gärna NCC för ett konstruktivt möte där vi kan diskutera frågan vidare.

Att många inte håller med i NCC:ns beskrivning av situationen är uppenbart. Det öppna brevet skrevs den 6 februari då Yimby hade 1650 medlemmar. En dryg vecka senare har över 200
fler anslutit sig. Vi vill att ni börjar bygga stad igen.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
sjult (17 Februari 2008 02:26):
Gärdet, en semi-urban miljö.ja precis,. hade man tänkt till lite grand så hade det kunnat vara URBAN miljö istället, som en del av innerstan.
sopor!
 0
Christian (17 Februari 2008 05:58):
Kan man verkligen kalla Stockholm för en internationell storstad? Hur mäter man detta? Har för mig att jag någon gång sett en lista över städer i världen där städerna bedömdes på ett antal punkter och utöver detta gavs poäng, någon som vet om en sådan lista existerar? skulle gärna vilja se hur vi står mot exempelvis Köpenhamn.
 0
Niklas (17 Februari 2008 06:49):
Det finns flera listor: En vanligt citerad lista är GaWC http://www.lboro.ac.uk/gawc/citylist.html sammansälld .., tillgång till kultur, infrastruktur osv osv.
Enligt den var Stockholm 1999 "minor world city". Stockholm skrapade ihop 5 poäng av 12 möjliga (liksom Rom, Peking och Bangkok). Köpenhamn rankas inte lika högt och får fyra poäng.

Man kan tänka på att listan är sammanställd 1999 och sedan dess har Stockholm haft den kraftigaste befolkningtillväxten av alla Europas storstäder, så i dagsläget gör listan kanske inte Stockholm "rättvisa". Å andra sidan ska man ha i åtanke att listan är en sammanvägning av olika faktorer och hur dessa faktorer viktas mot varandra kan kanske vara lite arbiträrt. Men man kan ändå anmärka på att Stockholm hamnar före städer som Barcelona, Berlin, Buenos Aires, Hamburg, Istanbul, München, Shanghai, Athen, Rio och Wien.
Listan visar på ett grovt sätt att Stockholm (trots den lilla folkmängden på knappt 2 miljoner) ändå är en internationell storstad.
 0
Niklas (17 Februari 2008 07:32):
Intressant att de tar upp S.t Eriksområdet, Hammarbysjöstad och Frösunda som sina trumfkort.
S.t Eriksområdet är ett typisk bostadsområde, planerat för minimal genomströmning (kan nästan benämnas som "gated community"). Har man inte något ärende i själva området har man ingen anledning att gå dit. Dessutom är alla kvarter uppbrutna.
Hammarbysjöstad: Enformigt nyfunkis. Även här, uppbrutna kvarter och bostadsområde (zonering).
Frösunda: Det finns ETT slutet kvarter (enligt eniro). Resten är uppbrutna kvarter eller hus i park. Ett plus där dock för att kontor någorlunda blandas med bostäder.
NCC skriver att de har varit med i planeringen av Norra Station och Husarviken. Detta gör mig lite rädd. Dessa områden ligger så pass nära den nuvarande innerstaden att vi inte har råd med några halvmesyrer (i detta fall "semi"-urbanitet). Vi vill absolut inte ha något Hammarbysjöstad på Norra Station eller Husarviken. Vi vill ha stad.
 0
Gustav Svärd (17 Februari 2008 10:10):
Välskrivet svar på svaret.
 0
Mikael From (17 Februari 2008 10:55):
Frösunda skulle jag ändå vilja ta som ett hyffsat bra exempel på en lyckad urbanisering med dess främsta förtjänst i blandadningen mellan arbetsplatser och bostäder. Visst känns det småstad när man går där men tanken med stadsdelen är inte småskaligheten. När denna stadsdelen sedan integreras med den nya delen runt nationalarenan och Solna station kan detta bli en livfull stadsdel med innerstadskänsla. Som vanligt finns det dock mycket att invända om vad gäller arkitektur och antalet våningar men man kan inte få allt...
 0
Philip (17 Februari 2008 12:04):
Jäkligt bra skrivet!

Ser fram emot Yimbyförslaget på Norra Stationsområdet. Även om jag själv tillmestadels diggar nuvarande ritningar så känns placeringen av "skyskraporna" alldeles för monumentala à la Stockholm. Och samma höjd på höghusen förståss (yikes!). Tätheten ser dock okej ut.
 0
karlr (17 Februari 2008 12:10):
Ett svar på ett svar, Det är spännande läsning. Bra att du tar upp miljöperspektivet. Det hänger ju liksom ihop med det andra.
 0
Leonardo Frithunanthz (17 Februari 2008 12:13):
Gustav & Philip: Tackar. :-)
 0
Erik H (17 Februari 2008 17:20):
Om det är tillväxt i form av relativ befolkningsökning sedan 1990 som räknas så slår Helsingfors Stockholm med hästlängder sett till enbart det bebyggda området. Räknas metro-områdena in så är Stockholms befolkningstillväxt likvärdig med exempelvis Wiens men ingenting jämfört med Madrid, där befolkningen ökar med ca 100000 invånare om året. Men går vi utanför EU så har Moskva, Istanbul och S:t Petersburg haft riktigt gynnsamma befolkningsökningar.


Just Wien borde Stockholms planerare ta och studera noggrannare. Där tillåter stadsplanerarna skyskrapor sedan 1992 - Men bara inom 20% av stadens yta. I 80% av staden tillåts inte skyskrapor (byggnader högre än 35 meter enligt österrikiska normer) för att inte störa stadsmiljön och gatubilden. En ny översiktsplan för Stockholm där man märker ut vilka områden som lämpar sig respektive inte gör det för höghusbebyggelse vore synnerligen välkommen.
 0
Niklas (17 Februari 2008 20:25):
Erik: Jag formulerade mig lite klumpigt. Jag menade att Stockholm haft den kraftigaste befolkningtillväxten av alla EU:s storstäder. Inte helt sant förvisso, men faktum kvarstår. Stockholm är Nordens största stad (något större än Köpenhamn och Helsingfors) och kan gott klassificeras som en internationell storstad. Stockholm är ganska känt runtom i världen.

Wien-exemplet är ju mycket intressant. Att dedikera områden för skyskrapor på detta sätt verkar ju vara bra. Detta kan avdramatisera det hela. Jag har följt en debatt på SVD och skyskrapemotståndarna har ofta en riktigt skev bild av var skyskraporna ska byggas och vad de ska innehålla. De går helt på känslor och tar inte reda på information. De verkar dock inte protestera mot hög bebyggelse i Värtaområdet.

35-metersgränsen är ju för låg. En gräns på 80 meter (typ DN-skrapa, Skatteskrapa, Folksamhushöjd vore rimligare). I de skyskrapededikerade områden borde även införas en allmänn minimihöjd på byggnader. Att uppföra en 400-meterskrapa i Vasastan skulle se konstigt ut eftersom resten av bebyggelsen är väldigt låg. Man skulle kunna ha en minimihöjd på 10-15 våningar i skyskrapededikerade områden. Så att skyskraporna har en visuell förankring med annan bebyggelse.
 0
Jan Wiklund (18 Februari 2008 09:17):
Naturligtvis skriver NCC som dom gör. Dom vet ju att dom kan bli av med nästan vad som helst i en växande storstad som Stockholm.

Så här fungerar mekanismen bakom utglesning:
- I centrum är marken dyr och infrastrukturen billig. Exploatören betalar mycket, kommunen litet.
- I periferin är marken billig och infrastrukturen dyr. Exploatören betalar litet, kommunen mycket.
Självklart väljer en exploatör att bygga perifert.

Hur lösa denna sociala fälla? Rimligen måste kostnadsansvaret utjämnas så att det kvittar för exploatören var han bygger. Eller ännu hellre, givetvis, att det blir billigare ju mer centralt han bygger, med tanke på all den tid och möda som utglesning kostar allmänheten.

Ett förslag är att exploatören betalar allt, både mark och infrastruktur, och att kommunen i utgångsläget inte betalar någonting. En kommun som vill uppmuntra byggande kan sen subventionera lägenheter per kvadratmeter.

Men detta kräver lagändring.
 0
Gustav Svärd (18 Februari 2008 09:25):
^Och lagändring är möjligt i en demokrati. Om det är lagar som sätter stopp för stad i Sverige idag, ändra lagarna! Ta inte bort kraven på bra bostandard, men formulera om dom så att dom går att uppnå med bibehållen god standard på lägenheterna men att det även går att bygga dessa i stad.
 0
Mikael From (18 Februari 2008 10:50):
Jan och Gustav: jag är tveksam till att detta ska regleras och subventioneras. Bostadsmarknaden är lukrativ som den är och behöver inte mer politisk inblandning än vad det är idag. "I periferin är marken billig och infrastrukturen dyr. Exploatören betalar litet, kommunen mycket." säger Jan. Ja, detta är ju snarare en subvention som borde upphöra i så fall och priset på bostaden. Jag är övertygad om att ju mindre politik ju mer stad blir det. Tittar man på alla föredömliga städer ute i världen så är det ju inte politik som byggt dem, det är efterfrågan.
 0
Gustav Svärd (18 Februari 2008 10:58):
Mikael: Det är det jag försökte få fram. Dagens lagar och bestämmelser subventionerar bygget av förort och nästan förbjuder bygget av stad (bullerregler, parkeringskrav...). Lätta upp och/eller omformulera så att vi utan avkall på kvalité i bostäderna FÅR bygga stad och SLUTAR subventionera förort.
 0
Arvid (18 Februari 2008 11:53):
Att en fri marknad leder till att bra städer byggs är rent falskt. Ett exempel är Houston där inga zonerings-lagar finns, men som ändå består av ett litet CBD och enorma förortsområden precis som andra amerikanska städer. Paris och New York är däremot exempel på städer som utvecklats under hårda regler och krav. Jag menar inte att lagar som gör det svårt och dyrt att bygga stad är gynsamma, men en total avsaknad av stadsbyggnadslagar gör mer skada än nytta.
 0
Anders Gardebring (18 Februari 2008 12:47):
Det gäller väl som alltsom oftast att hitta en lagom nivå. Att dagens lagstiftning behöver reformeras torde i alla fall vara uppenbart, då den är direkt stadsfientlig.
 0
Mikael From (18 Februari 2008 13:19):
Arvid: nej, personligen förespråkar jag inte fullständigt marknadsstyrd stadsplanering. New York är klockrent exempel; ange översiktliga spelregler som inte är svårtolkade. Ange vart parker ska finnas, vart kollektivtrafik ska gå krav på trottoarbredd osv. och sedan är det bara att bygga. Utformningen och gestaltningen av enstaka byggnader upplåter vi till byggherrarna.
 0
Anders Gardebring (18 Februari 2008 13:29):
Ja där kan jag inte annat än hålla med. Sluta upp med att planera hur varje hus i hela områden skall se ut! Då blir det bara enahanda och tråkigt alltihop.
 0
Jan Wiklund (18 Februari 2008 17:15):
Kanske kan vi nu börja föreslå hur vi vill att reglerna ska se ut?
1. Generella översiktsregler som bör gälla överallt (lag)
2. Regler som bör gälla för vårt projekt Norra Stationsområdet (planbestämmelser)

Åtminstone skulle jag gärna villa arrangera något hearing med folk som kan antas känna till det här. Jerker Söderlind, Tor Edsjö, Jan Söderström, Torbjörn Einarsson, vem mer?

Tor E är f.d. planverksbyråkrat som numera jobbar på arkitektkontor och vars favorithatobjekt är barriärer. Jan S är f.d. (?) Kommunförbundsbyråkrat vars favorithatobjekt är det lagstadgade tvånget att bygga subventionerad infrastruktur varhelst en exploatör behagar bygga. Torbjörn E är praktiserande arkitekt och åtminstone teoretiskt intresserad av tätare stad.

Boverket hade också en arbetsgrupp under några år i början av 2000-talet som tittade på frågan hur städer ska kunna förtätas. Jerker och Torbjörn var med där. De kanske kom fram till något?
 0
Anders Gardebring (18 Februari 2008 17:46):
Det låter som en intressant idé!
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8642 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Tumba Centrum
31 Oktober 11:25 av Mårten Landström
Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg

@yimbysthlm på Twitter