Nytt Svenskt hastighetsrekord för tåg

Idag slogs nytt svenskt hastighetsrekord för tåg. Ett specialutrustat och ombyggt reginatåg kom upp i hastigheten 295km/h under en testkörning. Testerna ingår i projektet "Gröna tåget" med syfte att öka hastigheterna i det svenska tågnätet från dagens maxhastigheter av 200km/h till 250km/h.



Som projekt för att öka hastigheterna för regionaltåg är satsningen bra. Däremot kan det inte ses som tillräckligt för de nationella tågen för de linjer som idag trafikeras av X2000-tåg. Ny infrastruktur för höghastighetståg måste byggas.

Problemen för vårt nationella tågnät är idag stora. Investeringarna har under mycket lång tid varit kraftigt eftersatta och stora delar av tågnätet i Sydsverige, inklusive de tre storstadsregionerna, lider av bitvis mycket svår kapacitetsbrist. Kapaciteten förbi den så kallade getingmidjan i Stockholm är exempelvis densamma som på 1800-talet. Detta kommer sent omsider att åtgärdas i och med bygget av citybanan, något som borde gjorts redan för många år sedan.

Samtidigt fortsätter tåg och spårburen kollektivtrafik i allmänhet att få en ganska styvmoderlig behandling i budgetplaner.

I SIKA:s prognoser för år 2010 räknade man när de sattes upp med att ökningen av personbilstrafik 1997-2010 skulle bli 29%. Andra kvartalet 2007 hade den bara ökat med 15%.

I prognosen för tåg för samma period (fram till 2010) räknade man med en ökning på 26%. I kvartal två 2007 hade tåget i verkligheten ökat med hela 41%.

Många vill uppenbarligen resa med tåg, det stora problemet är att kapaciteten för att flytta över mer av både gods- och persontrafik idag inte finns. Idag finns det också många sträckor där tågen inte ens kan köra i 200km/h på grund av ej ombyggda banor. Likaså finns en stor problematik med att långsamma godståg och "snabba" persontåg skall dela samma banor, vilket naturligtvis innebär att rälsen inte kan utnyttjas effektivt.

Sverige måsta satsa pengar på nya höghastighetsbanor för tåg. Härom är stora delar av industrin, näringslivet, forskare och transportsektorn ense. I många Europiska länder finns det redan, eller planeras, för nya höghastighetslinjer. För svenska politiker borde det vara ett självklart mål att få till stånd en höghastighetslinje mellan Stockholm och Köpenhamn, och via den framtida bron över Fehmarn-Bält, vidare ner till kontinenten. Det kommer att kosta pengar. Men det kommer att kosta mer att låta bli. Här bör man också titta på olika former av investeringsbidrag från EU, något som redan Irland, Spanien, Portugal och Grekland, liksom flera av de nya länderna i Österuropa gjort. Sveriges satsningar på infrastruktur är eftersatta i jämförelse med många andra länder i EU varför det inte borde vara omöjligt att få stöd från EU.

Att bygga ny infrastruktur för höghastighetståg ger fler fördelar än bara högre hastighet. Det avlastar också befintliga spår, och skapar således mer plats för gods- och regionaltrafik. Inrikesflyget i södra Sverige skulle också i stort sett kunna avvecklas, med stora miljövinster som resultat.

Världens snabbaste tåg som går på räls finns i Frankrike, där man förra året slog världsrekord genom att köra 574,8km/h med ett specialbyggt TGV-tåg på en höghastighetsbana:



Längre video här.

(SVT, Banverket, SJ, Sydsvenskan)