Utskrift från www2.yimby.se
....

Norra Stationsområdet kritiserat

 


I tidningen City kunde vi i fredags läsa om att Jan Valeskog(s) och Anna Sehlin(v) kritiserar planerna för Norra Stationsområdet för att inte vara barnvänliga.

Jan Valeskog säger:
"-De borgerliga driver på exploateringstakten och tar ingen hänsyn till barnen"

Samma typ av kritik har tidigare riktats mot planerna för Nordvästra Kungsholmen. Att inte planera in förskolor och skolor i en stadsdel där det kommer att bo en hel del barnfamiljer är naturligtvis inte bra. Samtidigt bör tillgången på förskolor och skolor vara någonting som kan justeras under processen, utan att i alltför stora drag rucka på den överliggande planen. Situationen måste naturligtvis åtgärdas om det är så att för få skolor och förskolor planeras.

Bortsett från detta, vad är det mer som kritiseras? Är det att man i planeringen aktivt motarbetar effektiva samband med nationalstadsparken, genom att skapa en buffertzon mellan parken och bebyggelsen? Eller är det att den höga parkeringsnormen kan leda till mycket biltrafik i området?

Nej, om detta säger Jan Valeskog och Anna Sehlin inget. Istället är det "bristen på grönytor" som anges vara problemet.

Men bör vi inte först fråga oss varför människor vill bo i ett område som Norra Station?

Är det naturupplevelser och ostörd natur som är det som lockar? Att vakna och titta ut över en skog? Nej. Naturligtvis inte. Det som lockar är det urbana. Stadslivet. Vetskapen om att skola, arbete och affärer finns inom kort avstånd, utan stressiga bilköer eller långa pendeltågsresor. Restaurangen på hörnet, den kvällsöppna matbutiken. Klubbliv, caféer, folkliv och möten. Vetskapen om att barnen kan gå hem från skolan, istället för att bli skjutsade. Vetskapen om att man kommer att ha tid just för sina barn, istället för att stressa med att få vardagen att gå ihop.

Om man som politiker ser det som ett problem att barnfamiljer vill bo i den täta staden, vilken är då den politiska väg man bör gå? Är det att sakligt argumentera för varför barnfamiljer inte bör bo i en tät stadsmiljö (och här är kanske inte allt så enkelt som många vill tro), eller är det att helt sonika förbjuda stadsmiljöer, så att ingen, ung som gammal, får möjligheten att bo i sådana?

Vad händer med ett område när det som lockar människor dit tas bort?

I artikeln kan vi läsa:

"En hög exploateringsgrad, att husen byggs tätt och upp till tio våningar höga för att minska kostnaderna, gör att lekytorna blir små, mörka och saknar tillräcklig grönska."

Det är intressant att man här på nyhetsplats tar så tydlig ställning när man utan tvekan menar att lekytorna blir för små. Det är möjligt att så är fallet, men är den en journalists uppgift att ta ställning i en sådan fråga på nyhetsplats? Det är också märkligt att husens höjd skulle leda till att lekytorna blir mindre. Husens höjd påverkar naturligtvis inte deras markavtryck. Däremot kan det ge en skuggigare miljö där barnen leker under vissa delar av dagen, lite beroende på hur planeringen ser ut. Om detta är ett stort problem eller inte kan diskuteras, men få föräldrar brukar vilja att deras barn befinner sig konstant i solen.

I en bildruta i tidningen kan vi läsa:
"Var ska barnen leka? Det kan man fråga sig efter att ha sett planerna för Norra Stationsområdet. Det finns knappt några ytor över för de små".

Återigen tar journalisten här ställning i vad som skall föreställa en objektiv nyhetsartikel.

Anna Sehlin från västerpartiet säger:

"- Vi vill att det ska byggas parker och stora gårdar. Forskning har visat att barns kreativitet utvecklas bättre om de får vara utomhus på platser som inte är iordningställda lekparker."

Och här kan YIMBY bara instämma. Parker och innergårdar är viktiga delar av stadsväven, både för vuxnas och barns trivsel. Samtidigt behöver inte allting se ut som klassisk stenstad (om det nu är vad som här avses, det framgår ej). Andra former kan också vara möjliga, så länge stadens struktur är tät med levande stråk och levande gatuplan. Alla kvarter i alla stadsdelar behöver inte nödvändigtvis vara anpassade för barnfamiljer, precis som alla kvarter i alla stadsdelar inte är anpassade för pensionärer, studenter eller kollektivhusboende. Diversitet och blandning gör staden, inte likriktad konformism. Vissa kvarter i Norra Stationsmrådet bör dock utformas som just slutna kvarter, för att få till denna blandning, vilket vi också påtalat i vårt yttrande om Norra Stationsområdet.

Men kommer det då råda någon brist på grönytor i Norra Stationsområdet?

Nej. Tvärtom kommer området att vara bättre försett med parker än många delar av Stockholms befintliga innerstad. I området planeras en nästan halv kilometer lång park kallad Norrtullsparken. En annan park, i storlek med Kungsträdgården finns också med. Mot solnahållet finns det många ytor av "hus-i-park"-karaktär och från stora delar av området är det inte mer än 500 meter till Stockholms absolut största park, den 27 kvadratkilometer stora nationalstadsparken. Till väster ligger Karlbergsparken, som är större än Humlegården. Att klaga på grönytebrist i Norra Stationsområdet låter sig helt enkelt inte göras.

Det synes oss också märkligt att Jan Valeskog själv har valt att bosätta sig i en så, enligt honom själv, uppenbart otilltalande miljö. Jan Valeskog bor nämligen i Vasastan, en omåttligt populär stadsdel som har mindre parktillgång än vad Norra Stationsområdet kommer att få.

I artikeln får vi också en dos av forskning till buds, vilken, kan antas, är till för att understryka vad som sägs i artikeln.

Här kan vi läsa att barn leker överallt och ska kunna gå, cykla och springa, istället för att bli skjutsade. Vi får också veta att det sedan i början av 1980-talet har gått åt fel håll i den frågan och allt fler blir skjutsade. Anledningarna anges vara att utrymmen längs gatan att promenera saknas, tiden är knapp, det är långt att gå eller att föräldrarna själva åker bil till arbetet.

Allt detta är naturligtvis argument för den täta staden, inte mot den.

Enligt forskningen som refereras till i artikeln är också trafiken det största utomhushotet mot barn, vilket gör det intressant att ingen av kritikerna nämner detta med ett ord.

Kanske vore det dags för våra politiker att sätta sig in i fakta i stadsbyggnadsfrågan?
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Magnus Orest (17 November 2008 00:49):
Well spoken. Det är dags att folk börjar reflektera över om vi verkligen måste anpassa den nya "stad" vi bygger så att det blir så mycket natur som möjligt - finns det inte redan så det räcker av den sortens bostadsområden?
 0
Dan Edholm (17 November 2008 01:33):
Instämmer. Det går ju 13 hus-i-park på dussinet, så den som ogillar Norra Station kan ju välja och vraka, billigare blir det också vill jag lova. Återigen en toppenartikel från City. De borde döpa om blaskan till Anti-city, Rural eller Conserved Suburban Spread.
 0
Anders Gardebring (17 November 2008 01:49):
Dan:
Samtidigt bör man ha i åtanke att City skrivit flera artiklar om YIMBY också, så jag tycker inte att man så enkelt kan sortera in dem i ett fack. Det märkliga här, utifrån citys synvinkel, är ju att journalisten tar ställning. Vad politiker uttrycker sig om kan man inte lasta tidningen för.
 0
Niklas (17 November 2008 02:29):
Norra Station bör bli kritiserat...

för den alltför låga exploateringsgraden och att man inte optimerar utnyttjandet av det gröna på ett bättre sätt.
 0
Magnus (17 November 2008 05:44):
Hemskt dålig artikel av Stockholms City. Att skriva sådär skulle vara helt ok om man i samma artikel, eller i en artikel brevid, lät nån annan komma till tals som tycker nästan tvärtom, som tex Anders artikel här.

Deras artikel visar verkligen vad dom som bestämmer på Stockholm City tidningen tycker.

Kanske dags att byta namn från 'Stockholms City' till 'Stockholms Hus i Park'
 0
Eric Thärnström (17 November 2008 10:29):
Det är en liten obehaglig tendens det här. En krönika som knappast är i linje med våra idéer kan vi väl inte lasta dem för, de är ju tänkta att vara subjektiva. Men en mindre smickrande retuschering av en replik och ett klart ställningstagande i en senare artikel känns lite sådär...
 0
Anders LP (17 November 2008 11:18):
– Det är varken bra för familjerna eller miljön om föräldrarna tvingas skjutsa barnen till skolan och kompisar, säger Anna Sehlin.

Med tät bebyggelse så blir tillgängligheten på kollektivtrafik god och den kan väl barnen använda. Cykelbanor behövs väl också planeras in. Det är väl snarare i utspridd bebyggelse med dålig tillgänglighet som skjutsning till olika aktiviter blir mer aktuell. Och ju mindre barn vi kan klämma in i dessa goda lägen, ju fler barn blir beroende av sina föräldrar i någon avklippt håla ute i länet.

Sen anser ja att det är positivt om barn tidigt lär sig att ta eget ansvar och tar egna initiativ.
 0
Magnus (17 November 2008 14:16):
Jag tror att det generellt är tvärtom, att barn i alla åldrar både mår bättre och vill bo i en tät innerstad. Småbarn som går på dagis behöver bara väldigt små uteställen där dom kan leka ändå för att lärarna/föräldrarna måste kunna ha uppsikt över dom hela tiden. När barnen är lite äldre och inte behöver nån vuxen som tittar till dom hela tiden kan dom gå och cykla till allting, till sina kompisar, träning, skola, Hagaparken i det här fallet, osv.

Jag växte upp i en villa utanför stockholms innerstad, och tyckte det var så spännande när vi besökte några släktingar som hade barn i min ålder som bodde i Vasastan. Att leka på innergården, att det var så nära till allt, att dom bodde så högt upp, nåja, 3-4 trappor iallafall, osv osv.
 0
Jan Wiklund (17 November 2008 14:36):
Det handlar inte om fakta, Anders, det handlar om ett paradigm där fakta bara är ovidkommande detaljer.

Det är så typiskt detta - politiker som kritiserar täta stadsplaner trots att de själva bor i tät stad. Arkitekter som försvarar betongförorter fast de själva bor i kulturkåkar på Söder. Föreställningen om att "dom" ska hålla till godo med vad man själv inte gillar.

De har fått lära sig vad som är "bäst för folk". Och de har verkat i enlighet med detta under hela sin karriär. Själva sorterar de inte in sig under etiketten "folk" - men om de skulle börja ifrågasätta måste de ifrågasätta allt de har gjort. Det är för pinsamt.

Beträffande sakfrågan - feministen Inga-Lisa Sangregorio berättade nån gång på 70-talet att hon hade flyttat till innerstan för barnens skull. Det var mycket bättre om de kunde besöka föräldrarna på deras arbetsplats vid behov under lunchrasten. Och det var mycket bättre för familjen om man slapp pendlingsresorna. Så allt beror på vad man värdesätter. Personligen tror jag också det är en myt att barn är så förtjusta i gräs.
 0
Anders Gardebring (17 November 2008 15:07):
Själv växte jag ju upp delvis i stad och delvis i förort under min uppväxt. Jag trivdes alltid bättre med att bo i stad. Fram till att jag var 6 år gammal bodde vi med innergård mitt i stan (I Norrköping). Sedan flyttade vi upp till Stockholm och ut till Upplands Bro. Visst, det fanns skogar man kunde cykla i, och en sjö inte så långt bort, men det var ju mest kul under sommarlovet. Annars var det inget vidare faktiskt.
 0
Anders LP (17 November 2008 15:14):
Anders G, bilden under rubriken är väl inte aktuell?
 0
Jörgen Sundström (17 November 2008 19:29):
Jan Valeskog (s) borde lära av sina partikamrater i Malmö. Så här låter det i Skånska Dagbladet:

"– Vi måste skriva upp kommunens tillväxtplaner med nya exploateringstal, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande Anders Rubin (s).
En höjning av exploateringstalen betyder att staden blir tätare. Trängre med ett annat ord, men det kan bara vara av godo, enligt stadsbyggnadsnämnden. Malmö blir då en stad som tär mindre på naturens resurser.
– Dessutom kan vi konstatera att folk tycker om att bo i täta och urbana miljöer. Tag stadsområdet Davidshall, där det bor mycket folk på förhållandevis liten yta och utan grönt, och just i Davidshall har vi bland de högsta priserna på bostadsrätter.
Möllevången är ett annat starkt urbant och stökigt och tätt område med klar lockelse. Man vill bo där".

Läs hela artikeln på:
http:​/​/​www.​skanskan.​se/​article/​20​0​81113/​NYHETER/​7450​28.​.​
 0
Anders Gardebring (17 November 2008 21:13):
Fet g_:
Det har du nog rätt i faktiskt. Jag har bytt bilden.
 0
Anders LP (17 November 2008 21:28):
Anders G, jag föredrog i och för sig den gamla ;)
 0
Anders Gardebring (17 November 2008 21:44):
Herr Valeskog är tydligen gift med barnombudsmannen Lena Nyberg:
http:​/​/​64.​233.​183.​10​4/​search?​q=​cache:​x-​HATnPZc_​gJ:​www.​.​.​

Det öppnar ju onekligen upp ännu en aspekt...
 0
Micke (17 November 2008 22:02):
Mycket bra artikel. för dem som behöver mer grönytor finns ju hela miljonprogrammet. det borde ju passa utmärkt för barnfamiljer som är missnöjda med höga exploateringstal.
 0
Johannes Hulter (17 November 2008 22:46):
Man undrar om han ens läst den bostadspolitiska rapporten (s) presenterade för ett tag sedan, jag citerar:

"Den täta europeiska staden med gator och kvarter skapar korta avstånd, bra förutsättningar för service och kollektivtrafik. Samtidigt ser vi hur externhandel och utglesning av bebyggelsen ökar vårt bilberoende och försvagar våra stadskärnor. En utveckling som leder till mindre attraktiva städer och större klimatpåverkan. En stor del av bebyggelsen från rekordåren behöver förändras i sin struktur. Nuvarande kommunala planmonopol ställer stora krav på hur vi bygger våra städer och misstag som görs idag kan få konsekvenser för många år framöver. Vi behöver formulera en ny stadsbyggnadspolitik för attraktiva och hållbara städer. Samtidigt måste regelverk ses över så att inte enskilda miljökrav bidrar till en samhällsplanering som i ett helhetsperspektiv är mindre hållbar. Idag kan till exempel krav på bullernivåer invid fasader försvåra en förtätning av våra städer som är viktig för att minska behovet av transporter. I praktiken riskerar staden/bebyggelsen att få anpassa sig till bilen/trafikens krav istället för tvärt om. Vi behöver också tänka nytt när det gäller mötesplatser för människor, föreningsliv och kultur."

(Jag hoppas ni har överseende, det är faktiskt on topic...)
 0
Anders Gardebring (17 November 2008 22:51):
Johannes:
Frågan är definitivt relevant. Valeskogs uttalanden om norra station verkar vara mer baserade på hans personliga tyckande än någon form av förankring inom partiet, eller på fakta.
 0
Magnus (18 November 2008 00:14):
Johannes Åsberg: Det där citatet från rapporten låter ju väldigt bra.

Valeskog blev väl uppringd av Stockholms city reportern som ville veta vad han inte gillade med moderaternas planering. Han måste ju kritisera nåt för att huvudtaget få vara med i tidningen och tjatet om dom stackars barnen får han väl höra varje dag hemma så då var det väl ett lätt val.
 0
Leonardo Frithunanthz (18 November 2008 08:12):
Johannes Åsberg: Jag tycker att alla bör läsa den bostadspolitiska rapporten.

Micke: De flyttar ändå inte till miljonprogrammet av många skäl.

Anders Gardebring: Jag håller med. :)

Magnus: Så var det nog säkert.
 0
Jan Wiklund (18 November 2008 11:39):
Jag tycker även Valeskog borde läsa den socialdemokratiska bostadspolitiska rapporten. Kan vi inte skicka den till honom med hälsningar från oss?

Eller ännu hellre överlämna den personligen, med pressen i släptåg?
 0
Leonardo Frithunanthz (18 November 2008 11:50):
Jan: Det låter som en bra idé. :-)
 0
Anders LP (18 November 2008 12:09):
Risken är att Valeskog redan känner till rapporten. Han har ju inte föreslagit nån utglesning av området, utan att området bör bli mer anpassat för barnfamiljer. Att fler förskolor, skolor och lekparker bör finnas. Norrtullsparken kan ju användas som lekplats åt barnen, etc.
 0
Leonardo Frithunanthz (18 November 2008 12:26):
Med tanke på tomheten i hans s.k. argument så har han antingen läst rapporten och bortsett från den eller så har han inte gjort det. Det lutar nog snarare åt det sista med tanke på hans känsloargument.

Risken finns är att vi får stora ödsliga gräsmattor, vars eufemism är "parkområde", och som barnen knappt använder. Förort. Och så har man missat hela idén med förtätning. Parkområde, ja. Men det ska vara rätt gjort. Inga menlösa gräsmattor.
 0
Jan Wiklund (18 November 2008 12:36):
Varför måste barn ha gräs? Det är bra om det finns bilfria ytor som är nåtsånär stora, men gräs?
 0
Anders Gardebring (18 November 2008 13:01):
Jag försökte förgäves få tag i en epost-adress till Valeskog i samband med att jag skrev det här inlägget, men gick bet.
 0
Niklas (18 November 2008 15:06):
 0
Johan Eriksson (18 November 2008 23:22):
Förstår inte problemet, visst måste väl någon form av grönska in i området såsom träd och kanske nån gräsmatta på gårdarna men annars är det svårt att föreställa sig något nytt bostadsområde i Sthlm som har så nära till grönt = Hagaparken, Norra begravningsplatsen och Karlbergsparken/Pampas!

Det behöver inte betyda klarsignal till sterila gårdar/boendemiljöer där all grönska är förbjudet men jag känner samma sak som i striden om huset på Metargatan vid Lilla Blecktornsparken, att detta är ett lyxproblem och att man är enbart lat om man inte orkar masa sig till tex den jättefina Hagaparken!
---

2 saker dock som man med lite ögon/erfarenhet ser kommer att floppa redan på förhand med N stn-området är dels rondellen vid Norrtull. Den kommer attt upplevas som "inbeded" och fin som tusan om du åker bil men tämligen värdelös utan folk. Ganska 60-tal faktiskt om än i ny tappning. Snyggt på vykort och kartor men jag befarar Norrtull som en ganska död plats som man även fortsättningsvis bara vill passera förbi så länge inte platsen "göds" med folk via kollektivtrafiken! = 2ans buss som spårvagn med en hållplats och café med gräsbesådda spår i rondellen skulle dock kunna bli en lyckad mötesplats....

Det andra är den breda allén genom N stn som även den känns en aning överdriven såvida den inte får en funktion!?

-spårvagnar i gräsbesådda spår?, -eller kanske det är här barnen kan leka? -ifall det sistnämnda så förstår jag ännu mindre av Jan Valeskog(s) och Anna Sehlin(v) och deras argumentering!?
 0
Lars Petersson (26 November 2008 15:41):
Jag kan bara bekräfta att det är en myt att barn älskar gräsmattor. Jag har nämligen varit ett, i många år faktiskt. Något tråkigare finns inte. Ju större ju värre. Jämför man nytorget och gärdet så märker man den skillnaden i form av popularitet kontra ödslighet. Skog är en annan sak, träd är häftiga. Det är en konstlad problematik att varje hus ska ha en egen park. Men en gemensam, som vasaparken dit alla vill gå är bra. Jag vill nog hävda att gräsmattor är direkt skadliga för barns kreativitet såsom kalhyggen utan triggerobjekt. Vad ska man göra, gräva?
 0
Anders LP (26 November 2008 16:03):
Jag håller helt med dig, lars
 0
Anders Gardebring (26 November 2008 19:44):
Lars:
Jag delar helt dina tankar där. Fram till jag var 6 år bodde jag i stan. Klassisk sluten innergård, där kunde man leka, springa runt. En liten bit bort fanns en park. När jag var 6 flyttade vi till ett skivhus-i-park i Upplands bro. Var jag någonsin på "gården" nedanför huset? Nope. Däremot var skogen trevlig att vara i (någon riktig park existerade inte som jag minns det).
 0
Jan Wiklund (27 November 2008 15:17):
Mina egna dimmiga barndomsminnen säger mig att de roligaste ställena att vara på var där det fanns folk. Och så, som Lars och Anders säger, skogen.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8663 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter