Slussenproblematiken

• Åldersperspektivet är en bra början. En stor del - en majoritet, för att göra en kvalificerad gissning - av de som protesterar är äldre människor. Är det rimligt att inkludera dem i målgruppen för en lösning som står klar om kanske 20 år? Är det inte mer troligt att målgruppen främst inkluderar de som idag är barn och ungdomar, och som kommer att vara yrkesarbetande vuxna när Slussen står klar?

• Brukarpektivet är en annan fråga. Många av de protesterande är verksamma inom arkitektur, kultur och massmedia. De protesterar främst utifrån en ganska vag agenda som i huvudsak handlar om estetiska värden som historia, kuriosa och utsikter. De utgör redan idag en försvinnande liten minoritet av de människor som "använder" Slussen. Den stora majoriteten människor - yrkesarbetande och studerande - som dagligen reser via Slussen hör man dock inte så mycket om i debatten. Det kanske beror just på att de inte får särskilt mycket utrymme i massmedia, som ju främst styrs av de människor som protesterar utan att egentligen vara brukare/användare av Slussen.      

• Funktionsperspektivet är också viktigt. Slussen är hur vi än vrider och vänder på frågan en trafikmaskin som byggdes med ett tydligt fokus på att den skulle fylla en funktion en gång i tiden. En funktion som sammanbindningspunkt mellan norra och södra Sverige. Den enda sammanbindningspunkten öster om Västerås.Därför byggdes Slussen med tät biltrafik i åtanke. Sedan dess har flera nya broar mellan norr och söder byggts, och fler kommer att byggas i framtiden. Med andra ord har Slussen spelat ut den funktionen. För att hitta rätt lösning måste vi därför se till Slussens framtida funktion. Den funktionen är troligtvis också som en slags trafikmaskin och sammanbindningspunkt, men för fotgängare, cyklister och kollektivtrafikanter. Inte bilar.

Där har vi kanske en möjlig lösning på denna gordiska knut? Nämligen att vi ska sluta ta fram förslag på lösningar som olika intressegrupper sedan får protestera mot, och istället inleda processen med att titta närmare på den framtida målgruppen och funktionen för det framtida Slussen?

Som jag ser det är det i just den här frågan debatten om Slussen fallerar. Om och om igen. Man tittar från stadens sida inte på en målgrupp som man måste hitta en lösning för. Man tittar på en lösning som man sedan försöker sälja in till olika målgrupper. Det är dömt att misslyckas.

Förändra angreppssättet och börja istället kartlägga krav och behov hos en framtida målgrupp, som en framtida lösning sedan måste tillgodose. Prioritera sedan de sekundära målgrupperna, och se till att motivera detta. Med lite tur kan vi kanske komma igång med projektet innan dagens lösning hinner rasa.

Reflektera kritiskt över de som protesterar mot planerna. De utgår nämligen ofta från sina egna krav, behov och önskemål. Elisabet Andersson och Ola Andersson på SvD hör kanske inte till den framtida målgruppen? Idealisterna bakom "Ny syn på Slussen" (nedgrävning av t-banan) hör kanske inte heller till den målgruppen? Hör Lars Epstein på DN till den framtida målgruppen?

Svaret är nej, nej och åter nej. Den framtida målgruppen tas aldrig upp i debatten. Och det är det grundläggande felet. Det är orsaken till att vi aldrig kommer till skott med moderniseringen av Slussen.