Utskrift från www2.yimby.se
....

Slussenmyter del 4: Syndaflod i tunnelbanan

 
Med anledning av de många myter och felaktiga påståenden som finns kring den nya slussen, och i synnerhet med tanke på den uppblossade diskussionen i anslutning till beskedet från socialdemokraterna i Stockholm att man vill göra om slussenprocessen igen kommer YIMBY att köra en liten bloggserie på temat "slussenmyter". Mycket av den kritik som socialdemokraterna riktar mot det nya förslaget verkar tyvärr uppkommet ur dessa myter.

Tidigare har vi skrivit om
Slussenmyt 1: Bron som blev brantare
,
Slussenmyt 2: Räntmästarbluffen samt
Slussenmyt 3: Bussar kan inte vända.

Vi fortsätter med myt nummer 4, Syndaflod i tunnelbanan.

Vattennivån i Mälaren kan stiga. Mycket.


Mälartorget 1924. Foto: S. Ernfors, SMHI.

Efter översvämningen 1924, då vattnet steg 135 cm, har Hammarbyslussen och nya Södertälje sluss tillkommit och dubbelt så mycket vatten kan släppas ut. Räcker det?


Gamla stans tunnelbanestation 2000. Bild: Miljöförvaltningen.

Nej. I december 2000 stod vattnet så högt att det rann in i biljetthallen i Gamla stans T-banestation. 30 cm till och vattnet hade nått upp till kanten av spårtråget som leder mot T-centralen under Norrström.

Rakt in i tunnelbanan, med mängder av drunkningsoffer som följd!


Katastrofport i tunneln mellan Gamla stan och T-centralen. Bild: askjoh.se

Nej knappast, det är bara en av de många Slussenmyterna. Det finns vattentäta dörrar som kan stängas, och pumpar som håller torrt. Men trafiken mellan T-centralen och Slussen måste skötas med buss i upp till en vecka innan vattnet sjunker undan igen, och det är en olägenhet. Fler översvämningar är också att vänta i framtiden

Forskare har undersökt olika klimatscenarier. Enligt studier som SMHI utfört behöver det totala maxflödet ökas till 1500 m3/s för att risken för översvämning ska minska till acceptabel nivå. Risken för ett vattenstånd 100 cm över det normala, alltså nivån där katastrofportarna måste stängas, beräknas till 10% under en tioårsperiod om inget görs. Risken för ett vattenstånd på hela 200 cm eller mer är inte försumbar utan beräknas till 1%. Till detta kommer effekter av vinden, som kan pressa upp vattenytan ytterligare 20-30 cm.

Idag är den totala avtappningsförmågan 710 m3/s, varav 270 m3/s vid Slussen. Regeringens klimat- och sårbarhetsutredning konstaterar att avbördningen vid Slussen behöver öka till minst 1000 m3/s, och för att få marginal beslutades att kapaciteten skulle vara 1400-1470m3/s. Det handlar alltså om en femdubbling av dagens kapacitet.


Idag


I framtiden

Det är dessa två extrabreda kanaler på var sida om slusskanalen i Nya Slussen som utgör de två "vattentorgen" när det inte är översvämningskatastrof på gång. En vanlig Slussenmyt är att vattnet skulle stå och rinna hela tiden och obönhörligt spola bort var och en som drattar i, men så är det förstås inte - ambitionen är inte att tömma Mälaren så fort som möjligt, utan att kunna avvärja eventuella översvämningar som inträffar kanske vart femtionde år. Dammluckorna öppnas helt bara i nödfall. En normal vårflod regleras genom att dammluckorna öppnas lite i nederkanten och något flöde kommer inte att märkas på ytan.


Dammluckorna. Bild: ELU/Ticab

Inget av alternativförslagen som presenterats har tillnärmelsevis samma avtappningskapacitet. "Ny Syn på Slussen" t ex har bara halva kapaciteten, vilket medför en icke försumbar risk att Mälaren stiger över den nivå där vattnet strömmar in genom de lågt belägna ingångarna till den nya osänkbara tunnelbanestationen man vill bygga under Söderström. Det är extra ironiskt eftersom det förslaget har lanserats just som en lösning på T-baneöversvämningsproblematiken.

Det finns en annan myt att man lika gärna skulle kunna klara målsättningen på en femdubbling av kapaciteten genom att bygga en tunnel för avtappningen - men lycka till med att få plats med den tunneln. Den blir ett monster med en diameter på 25 meter:

Flödet begränsas också i helt vattenfyllda tunnlar, så i praktiken måste den hypotetiska tunneln få en ännu större diameter. Ju djupare man lägger den desto mer bottenerosion får man, och det är något man vill undvika, speciellt inne i en hamn med kajer och brofundament runtomkring. Dessutom måste man gräva bort mycket av grusåsen med sättningsrisk för husen i Gamla stan som följd. 
 
Den bästa lösningen är den som man valt, att lägga avtappningskanalerna vid ytan och därmed återskapa Söderström i sin fulla bredd som den var innan utfyllnaderna på 1800- och det tidiga 1900-talet. Anläggningen klarar av att neutralisera t o m ett s k tiotusenårsflöde med nivåer på 2 meter över det normala helt så länge havsytan inte stiger mer än en dryg halvmeter. Landhöjningen gör att havsytan sjunker ca 0,52 cm om året i Stockholmstrakten, även om den globala uppvärmningen delvis motverkar effekten så att den totala effekten blir att havet bara sjunker med 0,38 cm/år.


Diagram: SMHI

Det finns dock en trend att effekterna tar ut varandra och så länge vi fortsätter elda med fossilbränslen riskerar vi att havsnivåhöjningen går snabbare än landhöjningen, och stigande nettonivåer gör att avtappningsförmågan minskar med tiden. Enligt SMHI räknar forskarna med att havet kan stiga upp till en meter de närmaste hundra åren och med landhöjningen avdragen blir nettoeffekten 50 cm, tillräckligt för att man inte längre ska kunna garantera Mälarnivån under extrema förhållanden. Om en extrem vårflod sammanfaller med extremhögt havsvattenstånd en vacker vårdag år 2111 så finns det alltså återigen en risk att vattnet når upp till tunnelmynningen.


Klicka på bilden för större version.

Hundra år ger förstås ganska gott om tid att fundera på hur man bäst ska täta spårtrågsglipan vid T-Gamla stan, t ex genom att förse den med ett yttre vattentätt skal upp till valfri säkerhetshöjd, något som Länsstyrelsen redan nu förordar.

Den dummaste lösningen är förmodligen att gräva ner tunnelbanan för kanske 1000 gånger pengarna och på köpet få sämre säkerhet, men baserar man beslut på myter så finns det en icke försumbar risk att det blir den lösningen vi får.
 
Stockholms socialdemokrater vill även att planen ska göras om så att fördämningen klarar de havsnivåer som teoretiskt kan bli aktuella om 200 år. Visst är det bra med långsiktig planering men man ska komma ihåg att även om man gör kajen extrahög just vid Slussen så har kajerna kvar den gamla nivån på alla andra ställen i stan.

I händelse av översvämning från Saltsjösidan så ligger alltså - oavsett hur Slussen utformas - en stor del av staden under vatten samtidigt som saltvatten läcker in i Mälaren via Gamla stan, Norrström och Hammarbykanalen, och vatten rinner in i tunnelbanan oavsett om den går över eller under Söderström. Då är det en bättre långsiktig lösning att göra som i London, S:t Petersburg och Rotterdam och bygga en fördämning längre ut som skydd mot extremt högvatten, förslagsvis vid Blockhusudden, eller som i Länsstyrelsens förslag längre ut i skärgården. Men det är inget beslut som behöver tas än på många år.


Thames Barrier. Foto: Andy Roberts/Wikipedia
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+4
Urbanisten (14 September 2011 23:40):
Man skulle ju kunna tro att media hade ett intresse av att informera allmänheten om hur det faktiskt ligger till. Så är tydligen inte fallet.
 0
Gustav Svärd (15 September 2011 09:39):
Ja, tänk om det var fakta media hade fokuserat på i Slussen-frågan... tydligen har det varit roligare/billigare att okritiskt ge utrymme åt de som far med osanning.
+2
Jan Wiklund (15 September 2011 12:33):
Diskussionen om Slussen intresserar mig inte mer än måttligt. Däremot är det anmärkningsvärt hur mycket engagemang det ligger i att värna om den nu existerande gamla motorvägskarusellen. Antagligen har det inte med det så att säga inneboende värdet att göra utan mer med igenkänningen - en massa folk har passerat där en massa gånger och tycker att det är deras plats som inte andra ska komma och pilla med hur som helst.

Lite samma sak som Per Wirtén alltså, som ilsket försvarar det som är dåligt med förorter bara för att det är det han är van vid.

En bit av dom själva skulle försvinna om ramen runt deras liv förändrades.

Och sen tillkommer den ack så välmotiverade misstron mot byggintressena, som genom det ena projektet efter det andra bevisar att det enda de är intresserade av är pengarna.

Om man ska vidga perspektivet är det dessa faktorer som alla kraftfulla oppositionsrörelser har byggt på, från de medeltida bondeupproren och framåt - en misstro mot trixande byråkrater och exploatörer. Jag tror det är ofrånkomligt. Och i djupaste mening inte heller skadligt.

Fast det vore bättre om energin användes till nåt annat än att värna om en gammal motorvägskorsning.
+1
Daniel (15 September 2011 14:55):
Med tanke på hur mycket tid det ibland läggs på att debattera "klarakvarteren" och dess rivningar, så är det intressant att se motsatta diskussionen här. Det är säkerligen samma människor som tyckte det var synd att klarakvarteren revs och att dom ska återskapas, som är emot att slussen rivs och får en bättre fungerande ersättare.
+1
Jan Wiklund (16 September 2011 16:59):
Daniel: Beträffande Klara så var det en funktion som försvann. Eller rättare sagt hundratals - som ersattes med några få, främst kontor, plus de vanliga kedjebutikerna. En massa hus med låga hyror som försvann för att ge plats åt hus med höga hyror. En massa människor som jagades undan för att ge plats åt andra, främst väletablerade sådana. Så det är inte jämförbart.
 0
Dr Evil (17 September 2011 19:24):
Är inlägget tänkt att vara lyteskomik?
 0
Sven (17 September 2011 20:27):
Hej, Detta är förmodligen fel tråd, men finns det någon information om hur Stadsgårdsleden kommer att ansluta till Gamla Stan och Skeppsbron?
+1
Niklas Öhrström (18 September 2011 07:22):
@Sven:
http:​/​/​www.​stockholm.​se/​PageFiles/​2180​44/​rev110​90​2_​Slu.​.​ se sid 20.

Det är alltså tänkt att stadsgårdsleden byggs in i en tunnel. Därifrån blir det t-korsning som sedan mynnar i öppet tråg mot Skeppsbron. Se även plankarta 2 (mellanplan):

http:​/​/​www.​stockholm.​se/​PageFiles/​2180​44/​110​415_​Slusse.​.​
 0
Olle Markstedt (22 September 2011 18:12):
Fantasilöst att tro att översvämning av tunnelbanan skulle vara nått stort problem. Det är långt från katastrof även om vattnet stiger i Östersjön och vi har lång tid på att tekniskt lösa problemet. Det finns redan olika scenarion med tänkbara lösningar där jag tycker ÅF har hittat den mest eleganta lösningen genom att skapa en buffert (en liten sjö) mellan Mälaren och Saltsjön där det går att reglera vattnet vad än som händer i framtiden.
 0
Gustav (4 Oktober 2011 00:09):
Det finns ett fel i inlägget..

Det går inte att "bygga en fördämning längre ut" om havsnivån stiger permanent med exempelvis två meter (total avsmältning av Grönlandsisen = 7 meter havsnivåhöjning).

Mälaren kommer nämligen i en sån situation att fungera som en flod, som fyller på fördämningen hela vägen upp till kanten, tills det uppstår ett fall mot havet.

Alltså måste många av Stockholms kommande översvämningsproblem hanteras specifikt.
 0
Herbert Tingesten (4 Oktober 2011 14:22):
Gustav: Det går alldeles utmärkt att bygga en fördämning längre ut (Länsstyrelsen pekar ut tre alternativ, Oxdjupet, Fällström/Kolström och Ljusterö) och så länge genomsnittshavsnivån håller sig under Mälarens så fungerar det. Fördämningarna behövs för att skydda mot stormfloder på 3-400 års sikt då nivån tillfälligt kan stiga över Slussenfördämningen.

Skulle havet stiga mer än ca 1,5 meter så kan man inte höja Mälarens nivå mer utan att riskera att kajerna hamnar under vatten, och då får man börja pumpa ut vattnet ur Mälaren istället. För att minska volymerna kan man bygga en andra fördämning t ex vid Lovön och låta övriga Mälarens nivå stiga med havets. Utloppet blir då enbart i Södertälje och Riddarfjärden/Saltsjön blir en damm med lägre nivå.
 0
Gustav (10 Oktober 2011 10:58):
Visst, det "går" att bygga en fördämning. Att det är tekniskt möjligt var inte min poäng.

Min poäng var att den måste kunna skydda mot höga permanenta havsnivåer också.

Och det gör den inte om Mälaren fort fyller upp sin egen damm till bredden.

Att göra en "mindre damm" av allt vatten i Stockholms innerstad, och leda ut Mälaren genom Södertälje kanal, är i så fall det enda alternativ som återstår.

Men en sådan känslig lösning förutsätter i så fall att det inte sipprar in vatten via före detta vattentäckta områden, som idag blivit torrlagda. Dvs områden där vattnet kan kringgå eventuella fördämningar.

En damm (med en bestämd höjd) förutsätter också att havets nivå slutar stiga, dvs att avsmältningen från Grönland och Antarktis upphör vid en viss tidpunkt.

Studerar man en historisk karta över gamla vattenvägar i Uppland ser man att landskapet är genomskuret av hundratals fd vattenvägar där vatten kan tränga in. En mardröm vid en situation av permanent havsnivåhöjning.

Havsnivåhöjningen kan också ske mycket snabbt, långt innan man hunnit ta beslut om några dammar. Att säkra känslig infrastruktur specifikt, redan nu, är därför viktigt.

Området kring och under Centralbron är, oavsett vad man har för åsikter om dessa broars vara eller icke vara, ett exempel på en sådan känslig infrastruktur.

Men det finns också andra områden runt om i Sverige som är mycket utsatta (delar av Malmö t.ex.).

Det finns tyvärr anledning att tro att havsnivåhöjningen kommer att bli betydligt högre än 1,5 meter.
 0
Herbert Tingesten (10 Oktober 2011 11:47):
Visst kan vattnet stiga upp till 70 meter, men man har liksom ingen glädje av en tunnelbana i en stad där bara ett fåtal högre byggnader fortfarande sticker upp över vattenytan...

Som sagt så är det en helt annan historia. Vi tycks vara eniga om att alternativet "mindre damm" är det enda rimliga sättet att säkra Stockholm i händelse av att havsnivån skulle börja stiga våldsamt mycket mer än klimatologerna räknar med.

Den enda vägen som vattnet kan "sippra in" bakvägen är via Brunnsviken och de låglänta områdena på Norra Djurgården. Är man seriös med ambitionen att översvämningsskydda staden så täpper man till även där. Jordvallar är trots allt ganska enkla att anlägga.

Notera att även om man struntar i att vattnet stiger över kajerna och bara fokuserar på att översvämningsskydda t-banan vid Gamla stan så finns det åtskilliga andra stationer som ligger under kajnivå och där vatten kan rinna in via ingångar och kulvertar, T-centralen framförallt men även Kungsträdgården, Sundbyberg, Hornstull och några till.

Har du något annat alternativ än fördämningar och i så fall vad?
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8663 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter