Utskrift från www2.yimby.se
....

Swedenborgsgatans förlängning till Ringvägen

 

Länge har Götgatan och Hornsgatan varit överbelastade huvudgator på Södermalm. Nu planeras bebyggelse i läget mellan Swedenborgsgatan och Grindsgatan som uppenbarligen kan blåsa liv i de segregerade bostadsområdena mitt på Söder. Men av planerna att döma ser varken stadsbyggnadskontoret eller arkitekterna potentialen, utan förstärker bara förortskaraktären.

"Att undvika huvudgator och istället sprida ut trafiken på många olika gator gör också att bullernivån minskar", säger Björn Hellström i Byggvärldens intervju från tidigare i veckan. Just Hornsgatan och Götgatan är kända för sina problem med buller och den dåliga luft bilisterna på väg till villaförorterna producerar.

Hornsgatan, Götgatan

De är de dominerande gatorna genom ön.



Ringvägen, med formen av en kvarts ring, hjälper till att ringa in ett område som trots att det ligger mitt på Södermalm mer har karaktären av en förorts-bostadsområde.

Södra stationsområdet är som en propp mellan huvudgatorna medan de livligare kvarteren är Sofo på andra sidan Götgatan. Det kunde lika gärna kallats Ögö - Öster om Götgatan. Det är en tydligare definition.

Hornsgatan, Götgatan, Ringvägen, Swedenborgsgatan, Grindsgatan

Från Mariatorget i norr går den levande och trevliga Swedenborgsgatan, förbi Södra Stations huvudentré, tills den kommer till Magnus Ladulåsgatan. På andra sidan Rosenlunds förortsbebyggelse ligger Grindsgatan lika stadsmässigt. Den visar så tydligt att stadsbebyggelse gör stad och förortsbebyggelse gör förort oavsett var den byggs.

Hornsgatan, Götgatan, Ringvägen, Swedenborgsgatan+Grindsgatan



Vi har nu har tillfället att knyta ihop dessa stadsgator med den felande länken. Detta är en lika viktig fråga om livet på Södermalm som Slussens utformning. Stadsbyggnadskontoret måste få upp ögonen för möjligheten att bygga stad i staden. Förortsmiljöer har vi så det räcker och blir över till de som ser det som ett attraktivare alternativ.

Tunnelbane- och Pendeltågsstationer på Swedenborgsgatan

Swedenborgsgatan har en viktig roll för infrastrukturen med en tunnelbanestation och en pendeltågsstation. Det är självklart att den binds samman med det övergripande gatunätet och förlängs till Ringvägen.Grindsgatan


Grindsgatan i söder bör knytas ihop med Swedenborgsgatan i norr. Den planerade bebyggelsen i Rosenlundsparken bör för stadens bästa ta vara på chansen att fortsätta stadsgatornas karaktär med två filer, gatuparkering, trottoarer, och butiker i bottenvåningen.
 Rosendalsparken 1

Höjdskillnader har inte varit ett problem förrän modernismen kom. Mycket av Södermalms charm kommer av höjdskillnaderna. Här finns möjlighet att bygga gatuhus med butikslokaler längs en förlängning av Swedenborgsgatan och skydda den bakomliggande parken från buller samtidigt som centrala Södermalm får mer stadsliv. Rosendalsparken 2

Om byggnaderna förläggs längs en gata som binder ihop Swedenborgsgatan och Grindsgatan  kan området få mer liv och avlasta huvudgatorna.

Förslaget att bebygga just här är bra. Desvärre har man i förslaget helt förbisett infrastrukturen och möjligheten just denna plats har att göra centrala Södermalm levade.

ÅWL Arkitekters vision om livet mitt på Södermalm

ÅWL Arkitekters vision om livet mitt på Södermalm liknar mest drömmen om ett förortsliv, utan en sammanlänkande gata eller ens verksamhetslokaler i bottenplan.

Definitivt lockande om attraktionskraften hade varit den omvända mellan innerstaden och förorterna.

Jag hoppas att vi tillsammans kan väcka opinion och påverka makthavarna och arkitekterna bakom förslaget att justera det till stadens fördel.

Lars Epstein skriver om sin syn på det hela i DN.

ÅWL Arkitekter är ansvariga tillsammans med Brunnberg Forshed.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anders Gardebring (28 April 2012 22:25): Online
Bra tänkt. Sedan är det ju en fråga som lär vara känslig politiskt. Det lär finnas en o annan närboende som kommer att ha synpunkter på ny genomfartstrafik om man säger så. Kanske kan en väg runt det vara att sätta en låg hastighetsgräns, säg 30km/h samt gott om övergångsställen? På så sätt hålls hastigheter och buller nere.
+4
Jan Wiklund (28 April 2012 23:25):
Ett alternativ är förstås att göra samma projekt för Timmermansgatan - Tideliusgatan.

För att det ska bli ordentlig fräs på genomströmningen undrar jag om det inte dessutom behövs nåt som drar där gatan mynnar ut i Ringvägen. Samt gärna en bro över Årstaviken, trafikerad av en spårväg som fortsätter till Älvsjö.

Och när vi ändå är i gång med att strukturera "väster om Götgatan" bör vi väl göra om Södermalmsallén till en ordentlig genomfartsgata, en fortsättning på Folkungagatan, som i sin tur fortsätter som gata över Årstabron. Där den täta stan möter upp.

Det finns mycket att binda ihop i Stockholm. Det är en förfärligt splittrad stad.
+1
Niklas Öhrström (29 April 2012 00:30):
Jan:
Precis! Folkungagatans uppbrott vid Södermalmsallén kan förklaras med nivåskillnaden som uppstod då Söderleden däckades över. Men detta borde man väl fixat till på dessa 25 år. Hur svårt ska det vara?
+1
Rasmus (29 April 2012 01:14):
Hade en lång kommentar som försvann när min dator hängde sig och jag orkar inte skriva den igen. Men den gick ut på att kartskisserna missar att ta med Rosenlundsgatan, Högbergsgatan och Magnus Ladulåsgatan som redan idag är viktiga kommunikationsleder inom området. Och att en förlängning av Swedenborgsgatan till Grindgatan skapar ett bra kommunikationsnät på centrala Södermalm tillsammans med dessa gator.
+1
Ulrik (29 April 2012 11:06):
Ja detta är en viktig åtgärd. Jag har alltid förundrats över att det byggts förorter inne på Södermalm. Södra stationsområdet är sorgligt, husen söder om Magnus Ladulåsgatan än värre. Folk vill bo i städer! Städer är kvarter med gator runt om, kommersiella lokaler i gatuplan och skyddade innergårdar. Varför bygger man inte så när vi vet att folk trivs i sådana områden.

Här har vi möjligheten att bygga om till stad, ta den!

Dessa områden som nu ligger vid värld ände, trots att de ligger centralt på Södermalm skulle tjäna på detta.
 0
Maria Hannäs (29 April 2012 11:07):
Ingen bilväg rakt igenom Rosenlundsparken. Det är ett mycket dåligt förslag nu när parken ska vidgas och dagiset flytta i in i de nya husen.
+1
David A (29 April 2012 11:29):
Jättebra ide att dra gata. Redan idag är Swedenborgsgatan mellan Magnus Ladulåsg och Högbergsg relativt otrafikerad. Förmodligen på grund av det som tas upp i artikeln. 

Håller med om att det förvisso är park med lekplats på båda sidor om denna gata, men gör den till gångtrafikhastighet, företräde för fotgängare så kan den funka som genomfart men ändå få ner hastigheten (tänker Skvallertorget i Norrköping). 

Hoppas verkligen på lite verksamhet i bottenplanen. Vore fantastiskt fint om man i kvarteret Linjalen också kunde bygga om källarplanet till verksamhetslokaler.
+1
Niklas Öhrström (29 April 2012 12:06):
Maria Hannäs:
Det är ju ingen väg, utan en gata. Är det inte bättre att ha en gata där än att all trafik ska trängas på en och samma gata i SCAFT-anda? Hur blir det i så fall med dagis på den sidan?
+2
Rasmus (29 April 2012 12:22):
Gåfartsgata är en strålande idé. Har upplevt såna i parker utomlands och det fungerar strålande bra.
+1
Niklas Öhrström (29 April 2012 12:23):
Just den delen av parken är underutnyttjad. Att förlänga in ett stråk gör den mer åtkomlig. Ingången vid korsningen Swedenborgsgatan/MLadulås gata signalerar att det handlar om något halvprivat och ogästvänligt.

Som en del skrivit: Det är mycket synd att man i denna del bröt upp så krafitgt mot de ursprungliga planerna och började bygga förort i stan. "Stockholmskällan" har en funktion som heter "jämför kartor". Jämför Nu med 1940. Då ser man att det förut fanns en kvartersstruktur som ännu inte var färdigbyggd. Därefter kom förortsplaneringen med trafikseparation (eller kriget mot det urbana beroende på hur man väljer att formulera sig). I likhet med Klarakvarteren rycktes kvartersstrukturen på Söder upp med rötterna och central SCAFT-förort planerades.

Det är bra att detta missgrepp åtgärdas. Man ska inte begränsa sig till Swedenborgsgatan. Koppla samman Skånegatan och Hallandsgatan (riv den delen av Gymnasieannexet som bryter av den gatan). Koppla samman Folkungagatan och "Södermalmsallén" till en sammanhållen gata med blandad trafik längs hela gatan. Förtydliga sambandet mellan "Tideliusgatan" och Timmermansgatan/("-gränd"). Låt Åsögatan få sin tidigare sträckning mot Ringvägen, dvs koppla samman den med "Luthens gränd"


http:​/​/​kartor.​stockholm.​se/​bios/​dpwebmap/​cust_​sth/​utbf.​.​
 0
Jörgen Sundström (29 April 2012 13:39):
Ett mycket bra förslag.
Ett problem är dock att den nuvarande bebyggelsen har så slutna gaturum. Jag tänker då på 2:a och 3:e bilden nerifrån i inlägget.
+1
Johannes Hulter (29 April 2012 13:52):
Lysande idé Jon! Som många andra vill jag gärna lyfta fram gångfartsområde som ett bra sätt att få genomfartstrafik här ( Trafikförordningen 8 kap: http:​/​/​www.​notisum.​se/​rnp/​sls/​lag/​19981276.​htm#K8P1 )
 0
Jörgen Sundström (29 April 2012 14:06):
Några andra exempel på "förort i stan" som hindrar naturliga flöden:

Malmö: Lugnet, ett hus-i-park område mitt i stan: http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​9WjSl
Caroli: 5 kvarter blev till 2 stora klossar: http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​9WjBc

Göteborg: Masthugget http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​12/​0​4/​first-​we-​take-​masthuggska_​.​.​
+1
Jörgen Sundström (29 April 2012 14:16):
Följande inlägg från Jacobs studiecirkeln ger en del av förklaringen till att dessa områden blir som förorter mitt i stan:

http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​11/​11/​behovet-​av-​sma-​kvarter_​114.​.​

Är man ute efter urban integration och att väcka rörelseströmmar till liv är det små kvarter och finmaskigt gatunät man bör sträva efter enligt urbanforskningen.
 0
Anonym (29 April 2012 21:15):
För ordningens skull vill jag uppmärksamma att den sista bilden redovisar passagen in till innergård (vy mot väster), dvs inte den ev. nya kopplingen i nord-sydlig riktning. Läs tjänsteutlåtandet på stadsbyggnadskontorets hemsida.
 0
Gustav Asplund (29 April 2012 21:53):
Bra förslag! Kan man inte swappa en förlängning av Swedenborgsgatan mot att Hallandsgatan nedre rivs upp, dvs bussgatan i södra kanten av Rosenlundsparken? På så sätt kan Rosenlundsparken utökas med åtskilliga kvadratmeter mot nuläget. Det borde förbättra förslagets möjligheter att gå igenom. Kanske klätterväggar upp mot Hallandsgatan?
 0
Niklas Öhrström (29 April 2012 22:21):
Gustav A:
Det tror jag inte på. Där har vi istället Skånegatans förlängning (även kallad Hallandsgatan) som brutits av pga 60-talsbygget Åsö gymnasium. Riv det fula Annexet och koppla samman gatorna och förläng österut till Ringvägen. Mer park kan då byggas mellan Skånegatan (ihopkopplingen) och Vartoftagatan (som då kan tas bort).

Klättervägg låter som en mycket bra idé, även om det inte är så högt. Det borde man väl kunna få plats med redan idag?
 0
Rasmus Larsson (29 April 2012 22:39):
Tycker Gustav Asplunds förslag är bra. Även om jag förstår Niklas tanke med Skånegatan så fungerar den även ihop med Gustavs förslag. Att en ihopkopplad Skånegata(Hallandsgatan slingrar sig både i sidled och höjdled skapar bara en mer spännande gatumiljö med fler unika egenskaper och tydliga landmärken. Därför behöver man inte heller riva annexet på Åsö-gymnasium utan Skånegatan får gärna slingra sig förbi.

Det viktiga är att man tar bort de meningslösa trafikregleringarna på gatorna Blekingegatan, Helgalunden, Tjurbergsgatan, Västgötagatan, Hallandsgatan eftersom de fullständigt tar död på gatulivet genom att hindra flöde från Götgatan till området runt Grindgatan.
 0
Niklas Öhrström (29 April 2012 22:49):
Rasmus ochGustav:
Min kommentar byggde lite på ett missförstånd. Jag visste inte upphöjningen av Hallandsgatan fortsatte åt båda hållen. Jo det skulle nog funka. Och utesluter väl heller inte en rivning av Åsö gymnasiums fula annex.

Varför är det en poäng? Jo man ska inte underskatta siktlinjer. Även om man tar bort gatan under Hallandsgatans upphöjning tror jag ändå den bör fortsätta som en välmarkerad bred gånggata med träd längs med och inte i vägen.
+1
Rasmus (30 April 2012 00:49):
Niklas, titta på satelitbilder så ser du att inte ens om man river annexet och behåller den lägre delen av Hallandsgatan så får du en siktlinje längs hela sträckan Hallandsgatan-Skånegatan. Och det beror på att kvarteren på östra sidan om Götgatan ligger förskjutna norrut med mer än en gatubredd i relation till Hallandsgatan. Du skulle vara tvungen att dra en ny väg rakt igenom Rosenlundsparken i Öst-Västlig riktning. Vilket är en rätt dålig idé, bl a för att man inte bör göra om funktionalismens misstag att tro att allt måste bytas ut bara för att det inte passar med teorin.
 0
Jan Wiklund (30 April 2012 10:39):
Jag tror inte det behövs några siktlinjer. Birger Jarlsgatan fungerar bra som genomfartsgata fast den är krokig. Liksom Västerlånggatan. Liksom Charin Cross Road. Liksom Gran Vía.

Det viktigaste är att det finns ett mål för trafiken. Näst viktigast är att inte gatan är så tråkig så man undviker den.
 0
Niklas Öhrström (30 April 2012 15:42):
Kungsgatan funkar fint trots böjen. Men en skillnad mot Skånegatan är att Åsö gymnasium ligger direkt ivägen. Vägen böjer inte av. Den tar slut.
 0
Rasmus (1 Maj 2012 02:33):
Åsö Gymnasium ligger inte alls i vägen. Det som nu heter Vartoftagatan (som är en nybyggd gata mellan Götgatan och Västgötagatan) är en alldeles utmärkt gata som ligger mellan Åsö Gymnasium och Kvarteret med Skrapan. Och den behöver alls inte vara bredare. Den är faktiskt på sitt smalaste ställe bredare än både Bondegatan och Koksgatan är på sina smalaste ställen.

Däremot får man ju inte riktigt köra på den, vilket är ett problem.
+1
Gustav Asplund (2 Maj 2012 09:20):
Jag tycker också att det där med siktlinjer inte är så himla viktigt, så länge det är tydligt att ett stråk fortsätter. Lågdelen på Åsö gymnasium tycker jag dock borde rivas. Det är så himla trångt där och signalerar just inte alls att här fortsätter ett stråk.

Däremot fattar jag inte varför det måste vara körbart med bil överallt. Är inte Yimby för en stad där gående, cyklister och kollektivtrafik går före biltrafik? För mig känns förlängningen av Swedenborgsgatan viktig för att just binda samman delar av staden och tydliggöra stråket.

Dessutom behövs kollektivtrafiken prioriteras. 55:ans slingrande från Södra station ner till Ringvägen känns inte motiverat med tanke på trafikantunderlaget. En bussgata raka spåret från Ringvägen till Södra skulle korta restider och göra sträckningen bra mycket tydligare, vilket gör linjen än mer attraktiv. Alltså: gärna bussgata, men absolut inte självklart med biltrafik!
+1
Johannes Hulter (2 Maj 2012 10:08):
Gustav: Jane Jacobs beskriver bra varför man inte ska göra bilfria reservat: http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​12/​0​2/​erosion-​av-​stader-​eller-​u_​.​.​

Det centrala är utformningen. Gör man en gångfartsgata så kommer gående att prioriteras, utan att man sumpar gatans dynamik. Här är en trevlig gångfartsgata i Göteborg, Haga Nygata: http:​/​/​1.​bp.​blogspot.​com/​-​vVMiTZXajsY/​TekxFrC0​R1I/​AAAA.​.​
 0
Daniel Andersson (2 Maj 2012 11:33):
Johannes & Gustav: Haga Nygata är avstängd (fysiskt) för genomfartstrafik med bil.

Jag förstår inte heller riktigt vissas eufori över att dra in mängder av bilar på varendaste bakgata eller stig.
 0
Rasmus (2 Maj 2012 13:07):
Själv är jag defenitivt inte euforisk över att dra in massor med bilar på bakgator och stigar. Tvärtom. Men om vi bortser från idén om en förlängd Folkungagata så är de förändringar som diskuteras här, en sammankopplad Swedenborgsgata/Grindsgata och en sammankopplad Skånegata/Blekingegata inte förändringar av den karaktären att de kommer att skapa massor av trafik.

I själva verket är de placerade så att genomfartstrafik helt naturligt kommer välja andra stråk. Vad de däremot gör är att de kopplar samman det inre av Södermalm så att stadsdelen blir mer begriplig. Den trafik som kommer att flöda på gatorna är i praktiken transporter med start och målpunkter i närheten av dessa gator. Den trafiken får förutsättningar att flöda även i rusningstid då de genomfartsorienterade gatorna korkas igen av arbetspendlare som ska hem till sprawl. Det är alltså nästan uteslutande Södermalms egna invånare och mindre lokala verksamheter som gynnas av en sån förändring. Detta gynnar organisk framväxt av funktionsblandad stad.

Folkungagatans förlängning däremot är jag väldigt tveksam till i ett tidsperspektiv på 30 år eftersom det skulle leda till en enorm ökning av ren genomfartstrafik och ökad arbetspendling med bil där start eller målpunkten ligger i Nackas och Wärmdös ständigt växande sprawl. Detta gynnar motverkar organisk framväxt av funktionsblandad stad. I en framtid där Nacka och Årsta blivit urbana täta funktionsblandade stadsdelar kan det däremot vara läge att ta upp frågan till diskussion.
 0
Rasmus (2 Maj 2012 13:09):
Ooops Meningen "Detta gynnar motverkar organisk framväxt av funktionsblandad stad." skulle varit "Detta gynnar inte utan snarare motverkar organisk framväxt av funktionsblandad stad."
 0
Rasmus (2 Maj 2012 13:21):
Om Åsö Gymnasiums annex.

Tycker man ska vara extremt restriktiv till en rivning av den byggnaden. Det är skolans Aula och den har väldigt stor betydelse som samlingslokal för stadsdelens föreningsliv eftersom den rymmer precis lagom mycket folk för ett publikt arrangemang riktat mot lokalbefolkningen. Och den är billig att hyra.

Dessutom hyrs den ut för mindre konferenser och fungerar därför som en generator av turism i närområdet. Generellt tillför den funktionella värden till stadsdelen som knappast kommer att kunna ersättas om man river den. Dvs en rivning minskar stadsdelens funktionsblandning istället för att öka den.

Sen är det en helt annan diskussion om behovet av siktlinjer. Man bör enligt min mening vara extremt restriktiv med att förespråka rivningar för att skapa siktlinjer eftersom det ligger oerhört nära modernismens attityd till stadsplanering, att man fokuserar på gestaltningen av funktion istället för den faktiska funktionen. Det är en fälla man definitivt bör undvika att trampa i.
 0
Rasmus (2 Maj 2012 13:33):
Mer om Åsö Gymnasium:

Byggnaden har massor med outnyttjade kvalitéer som kan tillföra intressanta funktioner till stadsdelen. Det finns t ex en takterass 3 våningar upp som skulle kunna fungera som en fantastisk uteservering sommartid ifall det låg en restaurang i anslutning till terassen.

En annan intressant kvalitét som eventuellt är borta, men som kan finnas kvar är ett processtekniskt laboratorium med jättehöga fraktionskoloner där man kan destillera diverse vätskor med en nogranhet på mindre än en halv grads kokpunkter. T ex går det att framställa stora mängder ren alkohol eller destillera bort denatureringsmedel ur industrisprit. Dvs ifall labbet inte är rivet.

Så även om byggnaden ligger som en funktionalistisk kloss så bör den få vara kvar eftersom den tillför funktioner.
+1
Jan Wiklund (2 Maj 2012 15:45):
Åsö gymnasiums aula är nog knappast problemet. Ett större problem är att det finns allt färre attraktiva mål ju längre västerut man kommer. Stan tar helt enkelt slut. Vilket är lite absurt, så centralt.

Årstaviken ligger förstås där den ligger. Men det finns inget skäl till varför stan måste ta slut mer än en kilometer innan.
+1
Rasmus (3 Maj 2012 00:24):
Jan: Just det där området på Södermalm är föremål för en omfattande stadsutveckling längs Ringvägen just nu. Och det sker dessutom på ett rätt trivsamt sätt där enstaka tomter av ganska rimlig storlek upplåts åt byggherrrar som vill bygga en enstaka byggnad. Det mesta som byggs har också butikslokaler i bottenvåningen så området håller på att ändra karaktär rejält.

Vilket gör det ännu viktigare att bygga ihop Swedenborgsgatan så den går från Ringvägen till Mariatorget.
 0
Jan Wiklund (3 Maj 2012 07:29):
Rasmus: Absolut!
+2
Johannes Hulter (3 Maj 2012 08:38):
Daniel: OK, ta Magasinsgatan eller någon annan av våra många gånfartsgator. Min poäng var just att utformningen betyder väldigt mycket. Och det handlar ju inte om att "dra in" trafik utan bara att inte aktivt stänga av stora delar av staden. Betydelsen av ett finmaskigt rutnät har ju diskuterats en del här: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​11/​11/​behovet-​av-​sma-​kvarter_​10​6.​.​
 0
Per Svensson (3 Maj 2012 13:12):
Herregud, ni slutar aldrig förvåna en.
Så kom det som ett brev på posten. Ögö Jag tror jag skrattar ihjäl mig. Ni är så bajsnödiga. Vad är det som är livfullt i sofo? Mer gentrifierat område får man leta efter, erat mål måste vara att hela söder ska vara en isolerad ö för små inflytade hipster med surdeg i mustachen.
+1
Jon Cederberg (3 Maj 2012 14:32):
Om du missade poängen med min övertydliga text så var det att kvarteren som nu kallas Sofo har en rumslig utformning som i sig gör att de gör stadslivet möjligt. Det var liv här långt innan det började kallas Sofo. Och det som är utmärkande för området är det integrerade offentliga rummet; rutnaätstrukturen som tillåter allt från faluröda kåkar, klassicistiska palats och brutalistiska prefabbetong. På andra sidan Götgatan är stadsplaneringen en annan som gör det mer lik monotonin på andra sidan Årstaviken.
+3
Jan Wiklund (3 Maj 2012 19:34):
Och man kan tillägga: just därför har det blivit mer och mer gentrifierat. Detta är helt enkelt ett skolexempel på det Jacobs kallar mångfaldens självförstöring.

När något är attraktivt börjas ett slagsmål om det. Ett slagsmål som de rikaste vinner. Varpå mångfalden och attraktiviteten fördärvas.

Och vad gör man åt detta? Givetvis ser till att det blir så många attraktiva områden att de rikaste inte har en chans att lägga beslag på allt!

Det är inget konstigt i detta. Bästa sättet att hindra hamstring av mat när det är svält är att odla mer. Eller, för att tala ekonomiska, råder det för litet utbud i förhållande till efterfrågan är det bästa att öka utbudet.
 0
Alex Sommar (11 Maj 2012 11:18):
Detta kanske är en ideologisk fråga, och jag kanske är på fel forum, men det som många av er missar är att Stockholm är en av världens mest beundrade städer just på grund av att den har förortskaraktär och grönska på så många ställen. Att man verkligen kan bo i innerstaden och andas frisk luft där. Att den har mycket utrymmen för barnfamiljer och att det inte svischar förbi bilar och människor överallt. Jag har bott på Swedenborgsgatan, vid Södra Station, och det som är uppskattat i området är just att Södermalmsallen inte är ÄNNU en gata full med affärer och kafeer (som jag har sett att man förespråkat här skall byggas). Skånegläntan och Rosenlundsparken är också uppskattade element - en lunga för barnfamiljer och boende där. Det som gör området sunkigt har inget med förortskaraktären att göra, snarare tvärtom. Det har med hotellhemmet, alla missbrukar- och hemlöscentraler, och den stora andelen eftersatta hyresrätter som området haft. Dock håller detta på att förändras nu.

Att bygga en genomfartsled där rakt igenom parken må lösa trafiksituationen kortsiktigt, men snart fylls den upp med mer bilar, och det kommer till priset att Stockholms, Söders och Swedenborgsgatans attraktionskraft och "beboelighetsgrad" minskar ytterligare ett snäpp.
+2
Herbert Tingesten (11 Maj 2012 11:42):
Alex: Hade det här varit Wikipedia så hade du fått se en [källa behövs]-tag på det mesta av det du skriver. Södra Station hör faktiskt till de minst populära innerstadsområdena, i alla fall om man godtar premissen att popularitet avspeglas i bostadsrättspriserna. Det kan du läsa mer om här:

http:​/​/​www.​spacescape.​se/​send/​PM_​Stadskvaliteter.​pdf
+2
Niklas Öhrström (11 Maj 2012 12:33):
Alex:
Jo man reagerar på din text. Menar du på allvar att det är förortskaraktären som gör Stockholm populär. Varför dras då turisterna inte dit? Varför är det inte främst där man vill bo eller etablera företag?

Att man hackat sönder Söders ursprungligen planerade urbana struktur med något förortsmässigt bidrar knappast till Stockholms popularitet. Istället får man en struktur, för att använda Ola Anderssons ord, som parasiterar på innerstaden. Strukturen kring Södra station (eller för den delen resten av förorten) klarar sig inte utan att ha en urban struktur att förhålla sig till. Men den urbana strukturen klara sig fint utan en förortsstruktur att förhålla sig till.

Sedan vill jag vända mig mot metaforen "grön lunga". Parker har inget (eller mycket lite) med stadens syresättning att göra. Däremot kan stadens gröna oaser rensa luften från partiklar och onyttigheter. De agerar dessutom temperaturutjämnande och borde därmed istället kallas för stadens "näsborrar" om vi ska envisas med metaforer. Men gröna oaser går fint att ordna i staden utan att man för den sakens skull måste hacka sönder den urbana strukturen.

Du använder ord som genomfartsled. En "led" för tankarna till något exklusivt för motorfordon. Men här pratar vi stråk. Stråk definieras av flöden och här talar man främst om gångflöden. Sveavägen är ett stråk (med bilar). Drottningsgatan är ett stråk (utan bilar). Även Swedenborgsgatan, mellan Mariatorget och Södra Station, är ett stråk.

Det handlar således inte om en åtgärd för att göra området mindre sunkigt utan för att Södermalm väster om Götgatan ska fungera som stad. Det gör den inte idag tyvärr.
+2
Niklas Öhrström (11 Maj 2012 12:52):
För att fortsätta på svaret till Alex: Om Folkungagatan skulle fortsatt i Södermalmsallén skulle där troligtvis finnas verksamhetslokaler eftersom det då blivit just ett naturligt stråk. Detta kan man tycka bra eller dåligt om. Ett större utbud på lokalsidan skulle ju innebära ett större utbud bortsett från de större kedjorna. Men alla gator i en kvartersstad har inte lokaler. Alla gator är nämligen inte stråk. Gå exempelvis längs Sveavägen. Ta sedan av och gå längs med Holländargatan.
 0
Alex Sommar (11 Maj 2012 14:30):
Jag baserar mycket av det jag skriver på generösa empiriska erfarenheter, det skall tillstås. Jag är väl medveten om att Södra Station har ett dåligt rykte, och att bostadsrättspriserna inte är lika höga där. Jag fick "endast" ut 50K per kvadratmeter när jag sålde. Till slut sålde jag på grund av att jag tröttnade på att se missbrukare, langare, hemlösa och kriminella varje gång jag klev utanför dörren. Kalla mig trångsynt och NIMBY, men så var det i alla fall. De flesta man pratade med i grannskapet däromkring uttryckte samma oro. Södra Station har av politiker tillåtits bli ett ekosystem av droghandel som sträcker sig i en lång länga ända fram till Björns Trädgård och Katarina, och från Mariatorget till Rosenlunds sjukhus. Det är därför folk säljer där tyvärr. Ingen nämner förortskänsla som ett problem eller anledning till att sälja. Allt utbud finns två minuter bort! De som köper lyfter däremot fram anledningar som mycket parker, lite trafik, och moderna lägenheter med stora balkonger. Att man kan promenera ner till Årstaviken men bara korsa en väg en gång (Ringvägen), det är häftigt, välplanerat och unikt, inte dåligt.

Jag reagerar också mot påståendet att turister inte kommer till Stockholm, och ja, jag menar på fullt allvar att det är förortskaraktären som gör staden populär och unik. Djurgården, Kolonilotterna, Långholmen, Reimersholme etc är några exempel. Konservativ stadsplanering i kombination med vattnet har skapat stora öppna ytor, och en känsla av livsrum (förlåt, fult uttryck i brist på bättre), konstant närhet till naturen, och en anknytning till historien. Vad anbelangar Södra Station hade jag många utländska besökare, och de uppskattade verkligen grönområdena (Skånegläntan, Kolonilotterna, Mariatorget) runt omkring och känslan av "liveability" som det skapar. Sen att Södra Station eller för den delen andra nybyggda områden inte kan konkurrera i turistböckerna med diton som har äldre karaktär eller närhet till vatten, det är en annan sak. Men som barnfamilj kan man verkligen bo väl i den här typen av miljö (om det inte hade varit för missbrukarproblematiken).

"Men den urbana strukturen klara sig fint utan en förortsstruktur att förhålla sig till". Jag håller inte med om det. Om man mäter allt efter bostadspriser, så kanske, men troligen inte ens då. Det som gör Stockholm unikt är mixen av urban och förortskaraktär. London är världens bästa stad enligt dina mätparametrar för där är det dyrast. Återigen empiriskt, men efter att ha bott där i 6 år håller jag inte med. Kings Road är svindyrt men där finns ingen rik flora av utbud, snarare mest Fastighetsmäklarbyråer. Överallt åker bilar och bussar och staden är smutsig. Det är nästan omöjligt att vistas med barnvagn där.
I en beboelig stad som Stockholm, är urbana kluster attraktiva just på grund av att det finns förortskluster runt omkring. Andra delar av stan, t.ex. nämnda "SOFO" (som för övrigt också var oattraktivt tills Lokko, Schyffert och andra hippa människor började strömmade till) kan få fortsätta vara New York- och Londonängsligt för singelmänniskor om det vill, men jag anser att det är viktigt att en stad kan få ha andra sidor också. Det skapar en plats där många typer av människor kan bo. De på Nytan kan tycka att det är jättecoolt att ha nära till New York wannabe Urban Deli, men det hade troligen inte varit lika häftigt om det inte funnits andra områden intill som ger det "näsborrar", som Blecktornsparken och Vitabergsparken, eller stugorna som ger småstadskänslan, eller om det hade varit en massa genomfartsleder där. Man kan till och med argumentera att SOFO ÄR förort. Det är på andra sidan götgatan som masskommunikationer och nödvändig service finns, så att SOFO kan fortsätta vara en liten bubbla av hipsterfik.
 0
Alex Sommar (11 Maj 2012 15:10):
"Du använder ord som genomfartsled. En "led" för tankarna till något exklusivt för motorfordon. Men här pratar vi stråk. Stråk definieras av flöden och här talar man främst om gångflöden. Sveavägen är ett stråk (med bilar). Drottningsgatan är ett stråk (utan bilar). Även Swedenborgsgatan, mellan Mariatorget och Södra Station, är ett stråk".

Och den fortsätter vara ett "stråk" idag. Människor som glatt flanerar på stråket i bilden ovan (JWS arkitekter) med barnvagnar ogillas dock tydligen av vissa. Här skall det öppnas fik och affärer. Dessutom menas det här att trafiken skall avlasta Götgatan och Ringvägen. Det för mig blir mindre "stråk" och mer "genomfartsled".
+2
Niklas Öhrström (11 Maj 2012 15:13):
Alex S:
Du nämner att Djurgården, Långholmen och kolonilotter ger förortskänsla.

Jag håller inte med Djurgården och Långholmen kan gott ses som en vildare variant av stadsparker. Det är gröna områden men de utgör knappast något hinder för den urbana strukturen utanför dessa gröna områden.

När vi pratar om förortskaraktär så menar jag trafikseparering och ickesammanhang. Rosenlundsparken är ett bra exempel där man hackat av naturliga stråk. Istället för att sila genom biltrafik till behagliga nivåer tvingar man in den på få genomfartsleder som blir oerhört trafikerade (Götgatan, Hornsgatan). Det får följder för områden utanför. Exempelvis är Ringvägen en gatan med dåligt stadsliv just för att den genom SCAFT-planeringen kapats av. Det finns inte längre några naturliga stråk dit.

Du nämner droghandeln som ett problem. Men tror du inte att det är just avsaknaden av stråk som gör att droghandelns söker sig dit? De som ägnar sig åt sådant vill ju helst göra det i avskildhet och då är stråk inte så lämpligt. Mönstret är rätt tydligt. Gå till Blekholmsterrasen som är ett ickestråk och studera så kanske du ser ett mönster.

"Jag reagerar också mot påståendet att turister inte kommer till Stockholm, och ja, jag menar på fullt allvar att det är förortskaraktären som gör staden populär och unik."

Då får du läsa en gång till. Jag skrev inte att det inte kommer många turister. Men du påstår ju att turisterna kommer till följd av förortsstrukturen. Har du belägg för detta? Det låter väldigt osannolikt. Annars skulle turisterna i större utsträckning söka sig till förortsområdena och inte Gamla Stan.

""Men den urbana strukturen klara sig fint utan en förortsstruktur att förhålla sig till". Jag håller inte med om det. Om man mäter allt efter bostadspriser, så kanske, men troligen inte ens då. Det som gör Stockholm unikt är mixen av urban och förortskaraktär. London är världens bästa stad enligt dina mätparametrar för där är det dyrast. Återigen empiriskt, men efter att ha bott där i 6 år håller jag inte med. Kings Road är svindyrt men där finns ingen rik flora av utbud, snarare mest Fastighetsmäklarbyråer. Överallt åker bilar och bussar och staden är smutsig. Det är nästan omöjligt att vistas med barnvagn där. "

Återigen ber jag dig att läsa vad jag skriver. Har jag öht nämnt priser? Jag betackar mig för denna typ av halmgubbar.

Jag skriver förortsområdena runt Rosenlundsparken är beroende av att det finns en urban struktur intill. Annars skulle det bara vara ett enda stort förortslandsskap. Men områdena runt om skulle knappast fungera sämre som stad om även området kring Rosenlundparken gjorde det tvärtom. Men det kanske är en frågan om smak. Gillar man inte genomströmning av många människor, gillar man droghandel, gillar man segregation osv. Då kanske det är en bra lösning.

"I en beboelig stad som Stockholm, är urbana kluster attraktiva just på grund av att det finns förortskluster runt omkring. Andra delar av stan, t.ex. nämnda "SOFO" (som för övrigt också var oattraktivt tills Lokko, Schyffert och andra hippa människor började strömmade till) kan få fortsätta vara New York- och Londonängsligt för singelmänniskor om det vill, men jag anser att det är viktigt att en stad kan få ha andra sidor också. "

Det du nämner kallas för gentrifiering och är en naturlig process. Problemet med Stockholm är att gentrifiering tvingar folk med mindre resurser ut i periferin medan de rika flyttar in. I en vanlig stad hade det funnits så pass mycket stad att de med mindre resurser hade kunnat flytta dit och göra stadsdelen intressant och kreativ. Men i Stockholm är enda alternativet förort dit det ändå finns så dålig genomströmning att det kreativa kapitalet går förlorat.
+2
Herbert Tingesten (11 Maj 2012 15:53):
Alex: när du säger "empiri" så menar du egentligen "anekdotisk information", men det är för all del många som gör det misstaget.

Man kan ju göra tankeexperimentet att Söders "förortsdelar" byggts med samma täthet som resten av stadsdelens bebyggda delar. Någon del av hemlöshets- och utslagningsproblematiken hade det nog löst, och betydligt färre bilar hade det varit som behövts totalt sett, med tanke på att bilinnehav är en funktion av avståndet till innerstaden.

Lustigt att tre av dina bästa exempel på attraktiva områden med förortskaraktär (Långholmen, Djurgården och kolonilotterna) inte på minsta sätt kan klassas som förortsområden . Det fjärde, Reimersholme, är modernistiskt glesbebyggt eftersom det bebyggdes under modernistepoken (tidigare var det ett industriområde) och har enbart sitt läge att tacka för sin innerstadsliknande popularitet. Om din hypotes stämde att det är förortskaraktären som drar så skulle t ex Alvik ha lika höga priser.

Och London ingår väl knappast i Stockholms bostadsmarknad, så det är ganska irrelevant för den här diskussionen vad en bostad kostar där.
+3
Jens (11 Maj 2012 16:11):
"Allt utbud finns två minuter bort!"

Japp, för inget finns "här". Det finns ingen anledning för någon som inte bor "här" att gå "hit", för "här" finns... ingenting?
+2
Niklas Öhrström (11 Maj 2012 16:30):
Alex S:
"Och den (läs: Swedenborgsgatan) fortsätter vara ett "stråk" idag. Människor som glatt flanerar på stråket i bilden ovan (JWS arkitekter) med barnvagnar ogillas dock tydligen av vissa. Här skall det öppnas fik och affärer. Dessutom menas det här att trafiken skall avlasta Götgatan och Ringvägen. Det för mig blir mindre "stråk" och mer "genomfartsled". "

Swedenborgsgatan är ett stråk till största delen tack vare Mariatorget och Södra Station. Söder om Södra Station avtar flödet att söder om Magnus Ladulås gata är det inte ett stråk.. Och eftersom stråket tar slut där så är inte heller Grindsgatan något stråk. En sak som kännetecknar stråk är att de korsas av många stråk. Sveavägen korsas av Odengatan, Rådmansgatan, Kungsgatan och Hamngatan. Sveavägen är ett stråk. Västra delen av Hornsgatan korsas inte av några stråk och därmed blir den delen istället ett dåligt stråk som tagits över av biltrafiken. Slutligen kommer vi in på Ringvägen (den del som ligger väster om Götgatan). Det är en gata som onekligen har god potential att vara ett stråk, längs med vilken många människor uppskattar att rör sig. Så är det inte. Det finns inga stråk som genomkorsar gatan (ev med undantag av Rosenlundsgatan). En god jämförelse är Ringvägen öster om Götgatan. Den genomkorsas av fler genomgående stråk: Östgötagatan, Södermannagatan, Kataringa Bangata. Den delen av Ringvägen fungerar i betydligt större utsträckning som ett stråk än den västliga delen.
 0
Alex Sommer (11 Maj 2012 16:43):
Du nämner att Djurgården, Långholmen och kolonilotter ger förortskänsla. Jag håller inte med Djurgården och Långholmen kan gott ses som en vildare variant av stadsparker. .

Linjen verkar vara hårfin mellan det du tycker förhöjer stadskänslan och det du tycker är förort. Jag tar mig friheten och teleporterar Mr. Niklas Öhrström till tidigt nittonhundratal. Risken finns att denne herre hade tyckt att t.ex. Djurgården, Långholmen, Kolonilotter m.m. hade varit just "trafikseparering och ickesammanhang". Nu med tidens patina tycker du de är charmiga och stadspark. Förortskänslan på centrala/västra söder må inte vara optimal idag när det kommer till trafikseparering, men i gengäld får man något annat - en beboelig stad för människor, där även lugnet har en plats, inte bara människoströmningar, flöden, bilar och butiker. Att vara försiktig gör att tidens patina belönar Stockholm även i framtiden.

Istället för att separera stadsmiljö och förortsmiljö, är det inte bättre att istället kombinera stads och förortsmiljö bättre i förorten och då skydda centrala Stockholms särart , motverka segregering och överdriven gentrifiering?

Du nämner droghandeln som ett problem. Men tror du inte att det är just avsaknaden av stråk som gör att droghandelns söker sig dit? Du har en poäng, men nej, jag tror det primärt är en funktion av att i stort sett alla hotellhem, missbrukar-, och hemlösecentrum har placerats på en väldigt liten radie.

London är världens bästa stad enligt dina mätparametrar för där är det dyrast. Jag skulle ha förtydligat att detta var menat till Herbert, kommentatorn innan dig.

Men du påstår ju att turisterna kommer till följd av förortsstrukturen. Har du belägg för detta? Det låter väldigt osannolikt. Annars skulle turisterna i större utsträckning söka sig till förortsområdena och inte Gamla Stan.

Jag försökte ganska tydligt förklara i mitt inlägg vilka som är drivkrafterna för Stockholms särart, och att de charmas av mixen. För att uppnå det måste man även ha "förortsstrukturer", även om den termen är ganska flytande. Jag tror att Gamla Stan är häftig för dem, men helhetsintrycket kommer också från de lugna miljöerna, där vägnät, kommers, trafik och populationsmaximering inte fått överhanden.

I en vanlig stad hade det funnits så pass mycket stad att de med mindre resurser hade kunnat flytta dit och göra stadsdelen intressant och kreativ. Kan du nämna framgångrika exempel där överdriven urbanisering har skapat mer blanding av människor? Manhattan upp till gata nr 100 är ett rikemansghetto, och de kreativa människorna får flytta någon annanstans, t.ex. Williamsburg. Sen blir det för dyrt där och de får flytta ännu längre ut. Jag har svårt att förstå hur en överdriven urbanisering skulle göra staden mer heterogen och inkluderande. I Stockholm flyttar kreativa människor i början av karriären till Telefonplan, Aspudden och Midsommarkransen. Och de som inte har råd med det flyttar längre ut. För att underlätta förutsättningarna och skapa möten mellan människor, "kreativt kapital", är det väl bättre att man rustar upp förorten och blandar upp den bättre, än att man river alla s.k. "förortsmiljöer" i innerstan. Det gör stan mer beboelig och blandad på alla plan.

Men nu har man hamnat ganska off topic.
+2
Niklas Öhrström (11 Maj 2012 16:46):
Jens:
Du är inne på det jag skriver att förortsstrukturen parasiterar på den urbana strukturen. Det går inte att bygga förort på förort med säljargumentet att det ligger nära det urbana utbudet. För varje ny förort som byggs desto längre bort från det urbana hamnar man. Därför är det också extremt dumt att försöka sig på en förortsstruktur i ett så pass centralt läge som SödraStation/Rosenlundsparken. Det går ut över så många fler än de som själva bor där.

EDIT: Det är precis lika dumt som när man planerar en parklös stadsdel och utnyttjar säljargumentet att det "ligger naturnära". Så fort en ny stadsdel byggs intill desto längre ifrån naturen kommer man.
+2
Herbert Tingesten (11 Maj 2012 16:52):
"Ingen nämner förortskänsla som ett problem eller anledning till att sälja. Allt utbud finns två minuter bort! "

Ja, just det. Södra station lever i högsta grad på sitt läge, dvs det parasiterar på den egentliga innerstaden. Det enda den lämnar i utbyte till övriga Södermalm är horder av missbrukare och kriminella som dras magnetiskt till områden med obefintlig genomströmning. Lite av "förortskänslan" som driver somliga till försäljning, antar jag.
 0
Alex Sommar (11 Maj 2012 16:59):
"Allt utbud finns två minuter bort!"

Japp, för inget finns "här". Det finns ingen anledning för någon som inte bor "här" att gå "hit", för "här" finns... ingenting?
Det finns ett utbud där. Ett utbud av möjligheter att låta barnen springa omkring eller cykla lite utan att bilar eller horder av människor svischar förbi. Närbutiker finns också. Utbud i kontexten av tuffa butiker och kafeer finns två minuter bort. Skönt är väl det. Eller är det en mänsklig rättighet att man överallt ska kunna shoppa loss inom en radie av 10 meter?
+5
Karl (11 Maj 2012 17:09):
Det är ju överdrivet bortom all sans att tala om "horder" av missbrukare, hemlösa och kriminella. Ni får det att låta som någon slags laglöst land.

Sen kan man fundera på om man alls ska bo i en stad om man har sådana problem med narkotikahandel eller med att se hemlösa på gatan. Själv vänder jag mig mycket kraftigt emot att svagare individer ska döljas för de som har det bättre ställt.
+1
Alex Sommar (11 Maj 2012 17:17):
Karl, sant. Men jag kan bara prata för mig själv och min familj och vi tyckte det var demoraliserande att se detta nästan hela tiden. Stadsbilden har en fördel av att vara blandad, även med olika typer av människor, men just däromkring var det lite för mycket av det goda.
+5
Herbert Tingesten (11 Maj 2012 17:19):
Frågan är varför man ska bygga stora bostadsområden mitt inne i en storstad som är speciellt anpassade för dem som hellre vill bo i en småstad, så att alla de som vierkligen vill bo i en storstad tvingas bo i småstäder och förorter eller att bli hemlösa. Ännu en av modernismens många paradoxer. F ö går det alldeles utmärkt även för små barn att cykla inne i stan på trottoarer, små- och gågator, innergårdar, strandpromenader och parkytor.
 0
Alex Sommar (11 Maj 2012 17:31):
"Frågan är varför man ska bygga stora bostadsområden mitt inne i en storstad som är speciellt anpassade för dem som hellre vill bo i en småstad, så att alla de som vierkligen vill bo i en storstad tvingas bo i småstäder och förorter. Ännu en av modernismens många paradoxer. F ö går det alldeles utmärkt även för små barn att cykla inne i stan på trottoarer, små- och gågator, innergårdar, strandpromenader och parkytor.". Det beror hur du definierar storstad. Jag tycker att jag bor i en storstad i den bemärkelsen att det finns ett stort utbud av kultur, människor, varor, tjänster. Jag tycker det är en lyx att man även i Stockholms mer centrala delar kan dra sig undan från allt det där. Det handlar inte om att parasitera i mina ögon, snarare att den ena handen tvättar den andra och där är nog en stor del av förklaringen till att Stockholm räknas som unikt, och att det är så dyrt i Stockholm. Varför gör ni bedömningen att en växande stad måste exploateras till max på en given begränsad yta? Skulle inte förorten gynnas av att få bättre utbud?

Om du vill maximera människor per kvadratkilometer har jag svårt att förstå att du har gjort valet att bo i Stockholm. Där finns Singapore, New York, Hong Kong, Shanghai etc för dig.
+4
Niklas Öhrström (11 Maj 2012 18:11):
Alex:

"Linjen verkar vara hårfin mellan det du tycker förhöjer stadskänslan och det du tycker är förort. Jag tar mig friheten och teleporterar Mr. Niklas Öhrström till tidigt nittonhundratal. Risken finns att denne herre hade tyckt att t.ex. Djurgården, Långholmen, Kolonilotter m.m. hade varit just "trafikseparering och ickesammanhang". Nu med tidens patina tycker du de är charmiga och stadspark. Förortskänslan på centrala/västra söder må inte vara optimal idag när det kommer till trafikseparering, men i gengäld får man något annat - en beboelig stad för människor, där även lugnet har en plats, inte bara människoströmningar, flöden, bilar och butiker. Att vara försiktig gör att tidens patina belönar Stockholm även i framtiden."

Djurgården eller Långholmen har aldrig varit trafikseparerade. Precis lika lite som Humlegården eller Vasaparken är det.

"Istället för att separera stadsmiljö och förortsmiljö, är det inte bättre att istället kombinera stads och förortsmiljö bättre i förorten och då skydda centrala Stockholms särart , motverka segregering och överdriven gentrifiering? "

Att urbanisera är en god idé. Att urbanisera de delar som är förort men som ligger "i stan" är också en god idé. Jag vet inte vad du menar med överdriven gentrifiering. Det är en naturlig process och jag vet inte hur man skulle kunna motverka det. Man kan motverka de negativa följderna av gentrifiering och det gör man genom att bygga mer utav urban stad.

"Du har en poäng, men nej, jag tror det primärt är en funktion av att i stort sett alla hotellhem, missbrukar-, och hemlösecentrum har placerats på en väldigt liten radie. "

Det spelar säkert in. Men det är heller inte det vi diskuterar här. Visst är en utspridning av dessa hem en god idé, men förstås en annan diskussion. Man får fråga sig varför handel snarare sker vid undangömda områden, planerade i modernistisk förortsanda, än vid de öppna gatorna.

"Jag försökte ganska tydligt förklara i mitt inlägg vilka som är drivkrafterna för Stockholms särart, och att de charmas av mixen. För att uppnå det måste man även ha "förortsstrukturer", även om den termen är ganska flytande. Jag tror att Gamla Stan är häftig för dem, men helhetsintrycket kommer också från de lugna miljöerna, där vägnät, kommers, trafik och populationsmaximering inte fått överhanden. "

Som jag skrev: Urbant betyder inte genomintensivt. Det finns lugnare områden. Tvärgator, parker osv. Vilka är dessa lugna förortsområden som turister flockas kring? Södra Station? Gärdet? Fredhäll? Tanto? .. Eller är det kanske inte snarast så att man uppskattar det urbana och utnyttjar lugnet i Humlegården, Djurgården.. Eller varför inte en båttur till Skärgården. Men märk väl att Skärgården klara sig mycket bra och är rekreativ utan närvaro av förortsstruktur. Där handlar det istället om rena naturupplevelser.

"Kan du nämna framgångrika exempel där överdriven urbanisering har skapat mer blanding av människor?"

Frågan är vad du menar med överdriven. Men genom mer urbanisering motverkar man de negativa följderna av gentrifiering. Köpenhamn är ett exempel där det finns en större blandning. Berlin är ett annat exempel. Båda dessa är exempel på städer med betydligt mindre andel förorter än Stockholm. Stockholm och Helsingfors är exempel på städer där gentrifieringen påverkar mycket negativt. De liknar varandra såtillvida att den urbana delen utgör en förhållandevis liten del av storstadsområdet

"Manhattan upp till gata nr 100 är ett rikemansghetto, och de kreativa människorna får flytta någon annanstans, t.ex. Williamsburg. Sen blir det för dyrt där och de får flytta ännu längre ut."

Nu känner jag inte till NY. Jag har aldrig varit där. NY är förstås mer än Manhattan. Bronx, Queens och Brooklyn är ju också till stora delar urbaniserade. Det du nämner är ju gentrifiering. Ett område är blandat och kreativiteten flödar. Därmed blir det attraktivt, vilket får till följd att rika flyttar in medan de fattiga flyttar ut. I en stad med lite urban stad och mycket förorter sker flytten till förorten. I en stad med mycket urban stad och lite förort sker flytten till en annan stadsdel, som i sin tur får kreativt kapital och inom sinom tid blir attraktiv. I en stad kan denna process fortgå medan man i en förortsstad hamnar i läget där det kreativa kapitalet går till spillo direkt.

Det är intressant att du nämner "längre ut". I en förortslös storstad som är jämt urbaniserad finns fler centrala noder som gör att det är svårt att avgöra åt vilket håll som är "längre ut". I NY är det väl tveklöst så att Manhattan är mer centralt än Bronx och Brooklyn som i sin tur är mer centrala än all förortssprawl som omger detta.



Jag har svårt att förstå hur en överdriven urbanisering skulle göra staden mer heterogen och inkluderande. I Stockholm flyttar kreativa människor i början av karriären till Telefonplan, Aspudden och Midsommarkransen. Och de som inte har råd med det flyttar längre ut.

Precis. Man flyttar längre ut. Men något "längre ut" skulle egentligen inte behövas om vi hade en urban sammanhängande stad utan förorter.

"För att underlätta förutsättningarna och skapa möten mellan människor, "kreativt kapital", är det väl bättre att man rustar upp förorten och blandar upp den bättre, än att man river alla s.k. "förortsmiljöer" i innerstan. Det gör stan mer beboelig och blandad på alla plan. "

Hur blandar man en förort? Folk flyttar inte in på kommando. Det sker heller inte om man bara rustar upp dem. Det som krävs är att de urbaniseras - att fler noder skapas. Jag gör ingen skillnad på förorter innanför tullarna och utanför. Varför ska förorter utanför men inte innanför tullarna åtgärdas?
+3
Herbert Tingesten (11 Maj 2012 19:35):
"Jag tycker att jag bor i en storstad i den bemärkelsen att det finns ett stort utbud av kultur, människor, varor, tjänster. Jag tycker det är en lyx att man även i Stockholms mer centrala delar kan dra sig undan från allt det där"

Ja, det är precis poängen. Det är obestridligen en lyx att ha tillgång till stora ytor centralt som man inte behöver dela med någon utomstående. Trots den lyxen är attraktiviteten lägre än i någon annan del av innerstaden. Och tack vare den lyxen förblir gator som kunde ha lika mycket folkliv som Götgatan sömniga bakgator med artificiella barriärer som effektivt stänger ute flanören och gör det svårare att etablera livskraftiga publika verksamheter.

"Skulle inte förorten gynnas av att få bättre utbud? "

Det är ett av Yimbys credon, men hur går det ihop med din ståndpunkt att ett bättre utbud står i ett motsatsförhållande till livskvalitet som du beskriver den? Är det så att man ska ha mindre makt att sätta stopp för butiksetableringar och promenadstråk om man bor i förorten än om man bor på Södermalm?
+2
Jan Wiklund (11 Maj 2012 22:16):
Stadens nytta är de låga transaktionskostnaderna. Ju närmare vi har till allt, desto billigare, desto enklare, desto mer kraft över till annat. Förortslogiken är att göra det långt till allt, dyrt och komplicerat. Förorter är möjliga endast och uteslutande på grund av billig olja, utan 1900-talets oljerea hade de varit omöjliga och när oljerean har tagit slut kommer de att dö.

De höga transaktionskostnaderna i förorterna yttrar sig i allt. Det obefintliga folklivet - allt ligger långt bort, alltså är det är dyrt och komplicerat att relatera till andra människor, alltså gör man det inte.

Det har inte varit helt möjligt att kopiera förortslogiken på västra Söder, avstånden är inte tillräckligt stora för det. Men man har gjort så gott man har kunnat, kapat naturliga urbana spridningsvägar och gjort kommunikationen svårare. Man har låst fastighetsanvändningen så mycket det har gått och komplicerat spontan användning och alltså avlägsnat verksamheter från dess potentiella användare.

För mig är det obegripligt att man kan se Södermalmsallén som något positivt, inget händer ju där. Det är en plats folk undviker. Och om folk undviker en plats måste den ju vara dålig, det är närmast en definition på en dålig plats. Sen kan man spekulera över vad som gör den dålig. den kanske inte leder nånvart? En monumentalisering av det triviala, som nån sa apropå en annan stadsplanerare - http:​/​/​www.​svd.​se/​kultur/​kulturdebatt/​wolodarski-​slarv.​.​
 0
Rasmus (14 Maj 2012 00:16):
Citat Alex Sommar: " Det som gör området sunkigt har inget med förortskaraktären att göra, snarare tvärtom. Det har med hotellhemmet, alla missbrukar- och hemlöscentraler, och den stora andelen eftersatta hyresrätter som området haft. Dock håller detta på att förändras nu. "

Vafan är det här för djävla människosyn? Många av de människorna det här uttalandet rör är uppvuxna på Södermalm och har fan mer hemortsrätt till att bo där en nån annan.
 0
Sven R (14 Maj 2012 22:42):
Rasmus: "Hemortsrätt"? Vad är det? Något från Sverigedemokraternas partiprogram?
 0
Gluff (15 Maj 2012 16:40):
"Hemortsrätt" på Söder av idag torde närmast stavas i antal kronor du kan få låna till en bostad.

Södermalmsallén en monumentalisering av det triviala....
Härligt. Synd att det inte går att klicka på gilla.
+3
Karl (15 Maj 2012 21:17):
Man kanske kan raljera över själva begreppet "hemortsrätt", men jag tycker nog att det ligger en djup tragik i detta att människor tvingas bort från de stadsdelar de kommer ifrån och där de känner sig hemma. Fanns det mer innerstad skulle problemet vara betydligt mindre, för då skulle inte alla välbeställda inflyttare slåss om samma lägenheter och därmed skulle inte lika många av de som inte har råd tvingas bort.

http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​fXGiSGyGR9c
+1
Sven R (15 Maj 2012 21:36):
Det var dumt av mig att knyta ihop "hemortsrätt" med Sverigedemokraterna. De är vad jag vet motståndare till den typen av positiv särbehandling (=förfördelning av andra).
+2
Jon Cederberg (21 Maj 2012 11:36):
Den desperata efterfrågan av tät blandstad med fungerande stråk är ju svårt att se ett ökat utbud med en arkitektkår och byggindustri som fortfarande planerar efter bruksortsvärderingar. Detta skapar en gentrifiering där de enda som har råd med verksamhetslokalerna, som förut rymde en variation av butiker, nu är mäklarna. Det är inte många av dem som anger "genuint storskalig förortskänsla" som säljargument och varken turister eller boende söker sig i första hand till ytterområdena. Det är lätt att raljera över de rika hipsters som har råd och tid att lapa latte i den högt upp i den sociala näringskedjan, men det blir lika fruktlöst som att mobba fotomodeller på Stureplan för att de lever på sjötunga walewska och champagne. Vi vet alla att trycket skulle vara det omvända om modernisterna och förortskramarna hade haft rätt. Husby skulle vara attraktivt om det VAR atraktivt. Men set är synd att fastna i skyttegravspositioner.

Folkhemmets hus-i-parkering kunde bevisligen varken bygga bort sociala problem som fattigdom och drogmissbruk, anledningar som fick de styrande att riva i stort sett varje stadskärna i landet.

Staden-förorten 1-0

Förorterna kräver bilismen som skapar bullret som sedan staden får skulden för.

Staden-förorten 2-0

Men man behöver inte stigmatisera förortsområdena ännu mer bara för att de bevisligen inte är så barnvänliga som de utgersig för att vara.

Förorterna dominerar Stockholm, och om de ska fungera bättre och inte bara rivas som i Frankrike kan förutsättningarna i dem förbättras till allas glädje. Valla Torg blev ju t ex mucket attraktivare genom att det fick en spårvagnsstation. Med fler spårbundna tvärförbindelser i ytterområdena skulle dessa kunna integreras bättre med varandra och ta sig ur sitt koloniala förhållande till innerstaden. Det är ju därför vi säger Yes In My Backyard! Vi vill att staden förbättras och växer på bästa sätt.
 0
Jörgen Sundström (21 Maj 2012 15:22):
^^^
Fler spårförbindelser är bra och behövs. För Valla Torg kanske det gjorde detta område attraktivare men i många fall krävs det mer. Husby, Tensta och Rinkeby har ju redan ca 20 min tunnelbana till T-centralen.
+1
Karl (21 Maj 2012 16:15):
Jörgen: Det som redan idag gör Järva mer attraktivt än t.ex. norra Botkyrka är just den snabba t-baneförbindelsen in till City. Jag som själv bor i området har räknat ut att om jag har koll på tidtabellen så är nog tidsåtgången från det att jag stänger min ytterdörr tills jag kliver av på T-Centralen mindre än den är för väldigt många som bor ganska mycket närmre men med sämre förbindelse och/eller längre till närmsta t-banestation.

Men tid är tyvärr inte allt. Närförorter som Valla Torg upplevs ändå som mer centrala, tycker jag. De känns inte så förtvivlat perifera som Järvafältet gör, även om det kanske i praktiken rentav tar längre tid in till city.
+4
Anders Gardebring (24 Maj 2012 21:14): Online
Det som gör just Manhattan till en så intressant ö är blandningen av olika typer av hus och funktioner. Skyskrapor, townhouses och hela spannet mellan, o så central park på det. Men på Manhattan inryms blandningen i ennurban struktur som möjliggör en anpassning över tid. I den modernistiska struktur som så brutalt dominerar Stockholm är stadsplanen och funktionerna i den samma sak. En klassisk stadsplan är flexibel medan en modernistisk plan blir en låst tidsbubbla inkapabel att hantera förändring. Det moderna projektet var omodern redan när det byggdes.
 0
Magnus (3 Juni 2012 22:16):
Går det inte att riva de trista 60-tals husen längst Magnus Ladulåsgatans södra sida och göra några trevliga kvarter inåt parken?
 0
Jan Wiklund (4 Juni 2012 09:51):
Magnus: Man ska akta sig för att riva. Det behövs alltid gamla och därmed billiga hus, se http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​11/​11/​behovet-​av-​aldre-​byggnade_​.​.​ Däremot kan man alltid bygga till.
+1
Herbert Tingesten (4 Juni 2012 10:15):
Frågan är om de här husen är så speciellt billiga att bo i. Bostadsmarknaden i innerstan sätter en del av Jacobs' principer ur spel. De lägsta bostadsrättspriserna finner man i det relativt nytillkomna Södra station.

I den mån bostadspriserna är lägre så kan man oftast korrelera det med områdets grad av popularitet - och det var ju den vi ville höja med de här åtgärderna.
 0
Magnus (4 Juni 2012 10:59):
SHIS som bedriver verksamhet i dessa fastigheter (genomgångs-lägenheter för de som har det tufft i samhället) har under flera år haft problem med att fylla huset med boende. Nu har man beslutat att bygga om dessa lägenheter för att passa ungdomar. Så visst huset fyller en viktig funktion.
Om lägenheterna kommer vara billiga vet jag inte, däremot vet jag att fastighetens utformning förstör väldigt mycket av stadsbilden i detta område mitt på söder.
 0
Jan Wiklund (4 Juni 2012 11:39):
Om husen ändå ska byggas om och tömmas på boende kan det ju vara läge för att göra något mer drastiskt, kanske.

Annars sätter bostadsmarknaden knappast Jacobs ur spel, eller i alla fall inte på det sättet. Vi har ju stora planer och vill förändra hela Stockholm, inte bara ett kvarter vid Södra station. Och även i ett sådant framtida förändrat Stockholm kommer det att behövas hus som av olika anledningar är nerslitna, sämre, mindre attraktiva och därför billigare. Vi får inte snofsa upp innerstan såpass att den förblir ensidig hur mycket vi än förändrar resten.

Vilket förstås inte bör vara något hinder för ökad stråkbildning enligt det ursprungliga förslaget på den här tråden.
 0
Nathaniel Morris (11 Juni 2012 10:24):
Sätt inte idéer om urbanism framför människor.

Vi som bor här vill inte ha någon väg genom parken. Det bor massor av barn i det här området. Precis intill den tilltänkta bilvägen finns två förskolor. Inom hundra meters avstånd från den finns ytterligare tre eller fyra.

Området är i allra högsta grad levande. Tvärtom, känns det oändligt mycket mer urbant och mångfaldigt än det provinciella SoFo. Om man inte mäter i bilvägar, bilar och hippa butiker förstås.

Kan ni Yimby i det här fallet tänka urbanism i andra banor än bilar - och göra ett spännande förslag utan bilvägar?

Som det ser ut i nuläget tycks ni ha uppmuntrat majoriteten i stadsbyggnadsnämnden till att mygla igenom ett beslut om bilväg genom parken med så lite medbestämmande som möjligt.
+3
Jon Cederberg (11 Juni 2012 11:34):
@Nathaniel; Du skriver ordet "bilväg" fyra gånger. Väg är inte detsamma som gata och en del av den anti-stadsplanering som har varit den rådande paradigmen de senaste 70 åren. Baksidan av "ÄR-DET-INGEN-SOM-TÄNKER-PÅ-BARNEN!-planering" är att den förutsätter bilism och det statliga vägverkets "bilvägar". Dessa saknar både trottoarer och det gränssnitt mellan allmän och privat mark som kallas fasad, som möjliggör de verksamhetslokaler som är en förutsättning för gatulivet.

Vad vi föreslår är en GATA inte en väg. Jag är inte emot barnen på platsen, men kanske deras föräldrar. Du kanske inte har märkt att Stockholms befolkning växer, men det gör den. För att ta konsekvenserna av detta och bygga där folk vill bo (i staden) har staden redan bestämt sig att bygga igen en del av parken. När de ändå gör det föreslår jag att de gör det på ett sätt som tar vara på möjligheten att göra området mer levande. Annars bebygger de bara din kära park och ger inget tillbaks till stadslivet.
+3
Gustav Svärd (11 Juni 2012 14:47):
1. Håller helt med i det Jon Cederberg skriver.

2. "Kan ni Yimby i det här fallet tänka urbanism i andra banor än bilar" är roligt med tanke på hur vi och våra åsikter bannas hårt av de som tycker bilen är det bästa sättet att ta sig fram på i nästan alla lägen.
+6
Jan Wiklund (11 Juni 2012 15:24):
Det trista i den nuvarande formen av planering är att den skapar reservat där allt renodlas in i det extrema. I det här fallet barnreservat som helt utgår från ett (tänkt) optimerat barnläge. Baksidan av detta är att barn inte passar någon annanstans för där ska något annat optimeras.

Detta är en sorts apartheid vi inte gillar. Vi skulle föredra en stad där alla passar överallt, men att var och en får ta hänsyn.

Ännu värre: den här sortens suboptimering garanterar att de barnvänliga områdena blir få och kringskurna. För det skapar nämligen en oherrans massa trafik. Inget får ju ligga på samma ställe, allt måste ligga på olika ställen vilket skapar mycket mer transporter än nödvändigt.

Jag är gammal nog att ha varit barn före bilsamhället. Jag kunde som sjuåring korsa Södertäljevägen, utan tunnel, utan rödljus till och med, och besöka mina klasskompisar i Midsommarkransen (jag bodde i Västberga och vi gick i Västberga skola, ni vet den där som ligger mitt i trafikhelvetet). Det är en frihet jag unnar även nutidens barn.
 0
Nathaniel Morris (11 Juni 2012 18:32):
@Jon Cederberg:
Ja, ursäkta att jag inte är expert på terminologin. Gata. Kör bilar på den? Då tycker jag att man ska tänka om. (Jag tycker att stadsbyggnadsnämnden - i linje med vad tjänsteutlåtandet rekommenderar - ska låta utreda ordentligt om biltrafik över huvud taget ska passera genom här.)

Området används av alla möjliga kategorier av människor, inte bara barn och deras föräldrar. Parken är i högsta grad tillgänglig för och används av andra kategorier av människor: solbadare, picnicare i diverse åldrar. Men mängden barn är påfallande, ja, och det är väldigt barnvänligt. Men det låter nästan på dig som att det är någonting dåligt att ett område är barnvänligt? Som att det är ett illegitimt särintresse. Eller hur menar du?

Ja, ska det byggas nya hus, så ska det finnas rum för butiker i bottenplan - det håller jag fullständigt med om.

"Du kanske inte har märkt att staden växer". Var inte spydig. Om jag saknar kunskap inom detta ert specialområde så ta tillfället i akt att lära mig någonting. Jag är väldigt öppen för nya lärdomar.

Hur menar du att "är-det-ingen-som-tänker-på-barnen-planeringen" förutsätter bilar? Du har säkert rätt, men jag ser inte hur.

Går det verkligen att kvantifiera "levande" på så sätt att man kan säga att det rätt och slätt kan bli "mer levande"? Jag har svårt att se hur det kan bli mycket mer levande om vi med levande menar använt av människor.

@Gustav Svärd: Som ett fan av Yimby är jag fullt medveten om att Yimby är duktiga på att ta fram förslag som inte går ut på bilism (i linje med "New Urbanism" etc.) - just därför efterfrågar jag ett förslag utan "gata", "väg", "res automachina" eller vad det nu heter.
 0
Nathaniel Morris (11 Juni 2012 18:46):
För övrigt tycker jag inte att man kan prata om en "förortskänsla" i det här området, alltså området kring Rosenlundsparken. Det må ha den ena eller den andra känslan, men det är knappast en "oljeboeroende" förort där det är långt till allt och där det inte finns något folkliv.

Södermalmsallén, däremot, det är en annan sak.
+1
Gustav Svärd (11 Juni 2012 18:49):
Men våra förslag som helt saknar utrymme för bilar är mycket få, eftersom det för att inte bli död-zon-känsla av det hela krävs rätt stora folkflöden på gågator. Och här handlar det om att använda ett tillfälle för att ibnda ihop delar av Söder som inte är särskilt sammanbundna. Således är det motiverat att ha med bilkörfält på gatan.

Vad gäller "tänk på barnen!"-planering så finns det enormt gott av den i storstockholm. Miljonprogrammets betongområden är väldigt mycket uppbyggd kring det (tillsammans med att bilarna ska kunna köra i så höga km/h som möjligt). Rinkeby och Husby är goda exemepl på den typen av planering - och på hur områden med sådan planering fungerar i praktiken.
+3
Jan Wiklund (11 Juni 2012 19:49):
Jag tycker verkligen man ska "tänka på barnen". Inte minst genom att ge gående företrädesrätt till väldigt mycket gatumark. Stockholms stad består till runt 50% av mark där bilar har företräde, det är för mycket.

Vilket dock kräver att det är tillåtet att krypköra med bil på mycket av den mark där gående har företräde, annars skulle man inte komma åt att leverera till husen, vilket vi får anta är nödvändigt.

Jag tror inte att någon tycker att det ska vara möjligt att köra i 50 km/h på den gata som eventuellt skulle skapas som förlängning av Åsögatan. Det är ganska onödigt, för man kommer ju ingenvart just. Det kan aldrig bli fråga om genomfart. Däremot en gata med företräde för gående och möjlig att krypköra på för att leverera varor eller skjutsa gamlingar med färdtjänst.

Däremot är det tragiskt att inte Södermalmsallén är en gata för genomfart. Det skulle ha skapat ett stråk från Danvikstull till Årstabron (och förhoppningsvis på andra sidan Årstabron), med möjlighet till att utvecklas till Söders huvudgata. Kanske det inte är för sent?
+2
Herbert Tingesten (11 Juni 2012 21:34):
Den här varianten av "tänk-på-barnen"-argumentet innefattar även att barnen tvingas bo kvar hemma långt upp i vuxen ålder, alternativt flytta långt från sin uppväxtmiljö, alternativt tvingas ta stora lån som mamma och pappa oftast får finansiera. För finns det inga bostäder åt befolkningsöverskottet så finns det inte.

Så återstår det förstås att bevisa grundantagandet att barn som bor i andra och mer tätbebyggda delar av stan är olyckligare än barnen som bor i glesa Rosenlund. FInns det någon forskning som indikerar att det skulle kunna förhålla sig så?
+3
Johannes Hulter (11 Juni 2012 21:41):
Jag vill återigen påminna om att gångfartsområde är ett utmärkt sätt att tillgodose både barn och blandstad - Trafikförordningen 8 kap: http:​/​/​www.​notisum.​se/​rnp/​sls/​lag/​19981276.​htm#K8P1
+3
Karl (12 Juni 2012 15:07):
För den som verkligen, verkligen inte vill exponera sina barn för biltrafik finns det ju som Gustav nämner många bostadsområden där total trafikseparering råder. Där är för övrigt lägenheterna (av någon märklig anledning...) som regel bland de billigaste i Stockholm, så det blir mer pengar över till leksaker också.

Men personligen förstår jag inte vad som är så farligt med barn och gator. Jag är uppvuxen på en innerstadsgata och har inget minne av att det var ett problem på något sätt alls.
 0
Nathaniel Morris (12 Juni 2012 18:30):
@Gustav Svärd: Men det här området har inte död-zon-känsla. Kom hit så får du se/uppleva. Södra stationsområdet har säkert det men inte området kring Rosenlundsparken. Det är två helt olika områden.

Men det borde gå att förbättra flödet här, absolut. Jag kan inte stadsplaneringstermerna för det, men det är något med trappan från parken upp mot Swedenborgsgatan som liksom hugger av infarten till området och kanske skapar en psykologisk spärr för mer tillflöde av folk från Swedenborgsgatan. Någonting skulle kunna göras så att det kändes naturligt att fortsätta promenera från Swedenborgsgatan och in i parken - utan gata med körfält.

Jag har bott i Rinkeby. Det är ganska rikt på liv trots vissa brister i stadsplaneringen. De problem som finns i området härrör i hög grad från idiotiska politiska beslut på alla möjliga nivåer. På lokal nivå: stängning av försäkringskassan, arbetsförmedlingen, stadsdelsförvaltningen, mångfaldigt ökade torghyror, m.m. m.m. På regional nivå: mycket svårare fråga.

@Herbert Tingsten, m.fl.
Det känns som att ni "stadsbyggnadsexperter", om jag får kalla "er" det, lätt glömmer bort den politiska dimensionen av staden, alltså aspekter av staden som inte enbart är betingade av stadsplaneringen/stadsbyggnaden utan har sociala-politiska orsaker på lokal, regional och riksnivå. Bostadspolitik, regionalpolitik, arbetsmarknadspolitik etc. Det är naturligtvis oerhört mycket mer komplext att ta med såna aspekter, men man kan ju inte blunda för det bara för att det är komplicerat.

Mitt allmänna intryck av svaren på mina kommentarer är fortfarande att den högsta principen här är en idé om urbanism, och att den idén är viktigare än lokalbefolkningens önskemål, eller för den delen urbanismer som inte är i överensstämmelse med senaste modeteoretikers idéer om urbanism. (Jämför med Haussman, rivningen av Klarakvarteren, "ABC", rivningen av Les Halles m.m.) Det hänvisas till död zon, förortskänsla, o.s.v. - saker som inte alls stämmer överens med hur området faktiskt är idag. Man tycks vilja bereda väg för ny "fräsch" urbanism i enlighet med det som råkar vara senaste modet inom stadsplanering.

@Herbert Tingsten (igen): Rosenlundsområdet är knappast glest (om du inte menar självaste parken i sig). Undersökning om barn som bor bredvid trafikerade vägar är olyckligare? Ursäkta, men jag kan inte annat än sucka. Måste det som är common sense grundas med undersökningar? Man skulle lika gärna kunna säga: det återstår att bevisa grundantagandet att människor kan vara lyckliga. Men det handlar till syven och sist inte om undersökningar och bevisning, utan om vad lokalbefolkningen vill - det finns förstås gränser även för den viljan, men den ska det alltid tas hänsyn till.
 0
Herbert Tingesten (12 Juni 2012 19:02):
Nathaniel Morris: Tingesten om jag får be. Problemet jag ser med din argumentation är att den inte bottnar i något mer substantiellt än din egen åsikt, som du upphöjer till allmän lag och kallar "common sense", dvs "sunt förnuft". Vad vet du egentligen om vad barnen eller lokalbefolkningen vill, förutom du själv och kanske några till? Har du genomfört en enkät månne? Eller är din slutsats helt och hållet induktiv, att alla bara måste tänka så därför att så måste ju alla tänka?

Vidare har du fel i sakfrågan: Rosenlundsområdet är, liksom alla miljonprogramsområden, betydligt mer glesbebyggt än innerstadskvarter som bebyggdes före 50/60-talet, med en exploateringsgrad på mindre än hälften.

Hur du menar att det du kallar en "politisk dimension av staden" på något sätt ska ersätta bostäder åt dina barn när de växer upp förstår jag inte riktigt, så det får du gärna utveckla.
+1
Jan Wiklund (12 Juni 2012 19:31):
Nathaniel: Motiveringarna för yimbys ståndpunkter är förstås lika många som yimbyiterna själva. Min motivering är den här:
- Ju närmare desto bättre. Avstånd kostar, både för samhälle och individ, i form av infrastruktur och transporter, och är dessutom miljöförstörande eftersom det kräver bränsle för att övervinna.
- Närhet kräver täthet och mångfunktionalitet. Suboptimering av områden för ett enda bruk leder till långa avstånd. Gleshet likaså.

Jag har skrivit mer om detta på http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​10​/​11/​kronika-​stad-​for-​produkti_​.​.​ och http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​10​/​0​8/​behover-​yimby-​skarpa-​sina_​.​.​

Visst måste man ta hänsyn, vi lever i ett någotsånär demokratiskt samhälle och det är omöjligt att dekretera det ena eller andra. Men var och en av oss är inte bara lokal med lokala synpunkter, vi har också övergripande intressen av en stad som fungerar, bland annat av korta avstånd. Så det blir en avvägning. Precis som i alla andra frågor där vi är tvungna att ge avkall på den snävaste egoismen för att få del av samhällets övergripande fördelar.
 0
Nathaniel Morris (12 Juni 2012 21:39):
@Herbert Tingesten: (sorry)

Det jag sade om sunt förnuft var med avseende på en undersökning om huruvida barn skulle vara lyckligare/olyckligare av att bo nära en biltrafikerad gata. Ja, jag tror att de blir olyckligare (fastän det låter patetiskt att uttrycka det i dem termerna). Men, nej, jag tror inte det går att föra något sådant i bevis - på precis samma sätt som jag inte tror att lycka går att föra bevis. Däremot kan man undersöka huruvida befolkningen här vill ha en gata med körfält genom parken.

Jag önskar verkligen att staden skulle göra en enkät. Tills dess finns ingen grund för att hävda att befolkning vare sig är emot eller för. Så, ja, min upplevelse av motstånd är tills dess just en upplevelse, anekdotisk - du har rätt. Jag förutsätter att det finns olika åsikter om den här saken bland lokalbefolkningen.

Du har säkert rätt i det här med exploateringsgraden. Jag feltolkade "glest"; jag tolkade det som ett ungefärligt uttryck och inte som en teknisk term. Fel av mig igen.

Jag menar att området inte ´känns` glest, som en förort etc, och att det har betydligt mer liv än de många dåliga exempel på miljonprogramsförorter som finns i den här staden. Om det här är ett miljonprogramsområde, så kan man ändå inte bortse från att det är det mitt i staden. Resultatet blir helt annorlunda. Och jag menar att resultatet inte är den typiska livlösheten som finns i misslyckade förorter.

Men jag är verkligen inte emot mer bebyggelse i området! Det finns sannerligen döda ytor bland de ytor som nu är föremål för förändring. Se bara på ´bildbevisen` i Epsteins artikel som Yimby länkar till. Det är i områdets östra del. Bygg för sjutton! Bygg också så att det finns plats för butiker på markplan! Bygg om så att Swedenborgsgatan blir bättre integrerad med parkvägen och mer välkomnande med den nya urbanismens alla knep.

Men jag är alltså emot en gata med biltrafik, vilket jag hävdar kommer förstöra mer av parken än den smala remsa mark som vägen i sig självt upptar.

(Ja, det här med den politiska dimensionen: Om det blir svårt för mina eller andras barn att hitta boende i innerstaden i framtiden så beror det i hög grad på övergripande politiskt betingade faktorer som skapar ett inflyttningstryck som vilken bostads- och stadsbyggnadspolitik som helst inte klarar av att tillgodose: alltså, glesbygdspolitik, inte låta produktionen läggas ned runtom i Sverige, skapa förutsättningar för folk att bo och arbeta även utanför storstäderna - faktorer som gör att inflyttningen till Stockholm är extremt hög (eller högre än någonsin? - faktakoll någon?) - och till en del tvångsmässig.)
+1
Anders Gardebring (12 Juni 2012 23:54): Online
Min egen personliga reflektion är att jag alltid, även som barn, trivits bättre i stad än utanför den. Det handlar inte om bilar utan den urbana kontexten där gatorna är en del av det. Andra kan förstås ha helt andra preferenser :)
 0
Jan Wiklund (13 Juni 2012 08:31):
Nathaniel: Det förefaller som om vår åsiktsskillnad här är ungefär densamma som mellan den gamla miljörörelsern (ca 1900) och den som dök upp ca 1970. Den gamla ville avsätta reservat, den nya ville påverka hela samhället.

Emellertid är detta ingen absolut skillnad, utan mer en fråga om fokus. Vi kan nog samarbeta.
+3
Jon Cederberg (14 Juni 2012 10:41):
En opinionsenkät bland lokalbefolkningen skulle ge ett lika skevt utslag som om man frågade näringslivets toppar om de var tillräckligt jämställda. Det som rör staden är hela stadens angelägenhet, även de 365 000 som står i bostadskön.
 0
Jan Wiklund (14 Juni 2012 13:15):
Jon: Nu har ju faktiskt Nathaniel gjort tummen upp för byggplanerna, det är bara gatan han dissar.
+1
Jon Cederberg (14 Juni 2012 15:27):
Ja, och jag dissar att de ansvariga för byggplanerna inte verkar se det uppenbart positiva i en koppling mellan Swedenborgsgatan och Grindsgatan. Jag har tänkt på det sen Tago Förlag låg här på 80-talet och tycker för min del att det är "common sense" att göra mellanrummet till en gata, kanske utjämna höjdskillnaderna med en rockklubb under gatan vid trappen som Debaser Slussen och (som jag avsiktligt inte illustrerat) lägga huskropparna i liv med trottoarerna längs gatan. Då skyddar man parken på båda sidor från buller och garanterar trafiksäkerheten för barn och föräldrar på andra sidan. Om man bygger utan att sammankoppla gatorna exploaterar man bara parkmark utan att ta till vara den uppenbara möjligheten till stadsmässighet som är en så skriande bristvara i hela landet.
+1
Herbert Tingesten (14 Juni 2012 15:38):
Lägg gatan på en ramp, med dagis, ungdomshus, musiklokaler osv under, plus en bred passage som förbinder parkhalvorna. Alla blir glada, t o m SCAFT-anhängarna.
 0
Fredag (17 Juni 2012 23:34):
Borde det inte vara rätt lätt att göra en enkät bland stadens invånare och fråga om de vill ha mer eller mindre park med de för- och nackdelar de olika alternativen medför?

Då skulle väl frågan vara avklarad rätt snabbt.

Om det man har nu är en sån otrolig lyx som är orättvis mot andra människor som vill bo i innerstaden borde väl detta återspeglas i bostadspriserna?
 0
Annika (18 Juni 2012 21:15):
Vi som bor här och har satsat x antal miljoner kronor för att kunna göra det har gjort det just för att vi vill bo så här bilfritt och underbart mitt på Söder.
+2
Niklas Öhrström (18 Juni 2012 22:03):
Annika:
Har du betalat miljoner för din del av en bostadsrättsförening (borätten av din bostad) eller har du betalat miljoner för att staden inte ska förändras?

Titta en gång till i ditt lägenhetskontrakt. Det skulle förvåna mig om det stod något om ett bilfritt Söder där.

Och det är väl ändå bara bra i så fall. Att låta tjockleken hos vissas plånbok avgöra stadens utveckling är väl inte särskilt demokratiskt.
+2
Anders Gardebring (19 Juni 2012 11:26): Online
Annika:
Jag har också en stor skuld till banken för att jag köpt mig en lägenhet i innerstaden. Men det är viktigt att förstå att det man äger är rätten att bruka en lägenhet i en bostadsrättsförening. Du äger inte huset lägenheten ligger i och än mindre området runtomkring. Man har inte veto mot förändringar i närmiljön bara för att man bor i bostadsrätt. Om det är bilfritt du primärt är ute efter finns det mycket gott om sådant i Stockholm för avsevärt mindre pengar än det du har betalat. Det du har betalat för är urbanitet, något det råder en enorm brist på i Stockholm idag. Inte med det sagt att de närboendes ståndpunkter inte är viktiga, det är de. Men de behöver vara en del av en helhet i en konstruktiv diskussion. "Jag bor här och därför bestämmer jag" håller inte i en växande storstad. Kräver man det har man inte förstått vad en stad är för något.
+1
Jan Wiklund (19 Juni 2012 13:12):
Vi lever med en ständig konflikt mellan jag som individ och jag som medlem i ett kollektiv. Konflikten kan aldrig lösas slutgiltigt, vi måste kompromissa oss fram hela tiden.

Utan kollektiv, dvs andra människor, överlever vi inte. Bara tillsammans med andra kan vi växa, var och en för sig kan vi bara krympa. En hel ideologi har byggts upp på att förneka detta faktum.
 0
Fredag (20 Juni 2012 23:20):
Jag försöker läsa allt jag orkar här men hittar fortfarande ingen sammanhängande logik. Kanske för att många här vill ha tätare stad, fast via helt olika resonemang. Har någon här möjlighet att förtydliga:

- Vad menar ni med "förort"? Vem bestämmer att ett område är att klassa som förort?

- För vem är staden med dess områden till för? (Har staden ett syfte?) Jag tänker att den borde vara till för de som bor där, och att de är bäst lämpade att avgöra hur den bäst ska fungera, men en del här verkar mena att den mer(bara?) är till för att pressa in så mkt folk som möjligt på en och samma yta. En del verkar till och med antyda att de vet bättre än de boende hur deras stad(sdel) behöver se ut och fungera.
 0
Jon Cederberg (20 Juni 2012 23:56):
Vi är alla de boende. Det är en fördemokratisk synsätt på rösträtt att det som har det förspännt ska ha med att säga till om. Att det byggts miljonprogram innanför tullarna är ingen ursäkt för att vara konservativ, göra det till ett museum (som det brukar heta från miljonprogramsförespråkare) och vilja frysa utvecklingen.
 0
Anders Anttonen (21 Juni 2012 05:55):
För att Swedenborgsgatan/Grindsgatan överhuvudtaget ska kunna bli ett fungerande stråk så måste busstorget framför Södra stations-entrén bort och öppnas upp för biltrafik. Det är just det lilla bilfria busstorget som delar av Södra stationsområdet från resten av Södermalm norrut. Alla tvingas ta Rosenlundsgatan som är underdimensionerad som genomfartgata.
 0
Jonas (21 Juni 2012 09:24):
Att dra en gata genom Mariatorget är en väldigt dålig idé. Som att genomfartstrafik skulle vara det som skapar urbanitet. Poänglöst.
+1
Niklas Öhrström (21 Juni 2012 09:54):
Fredag/Annika:

"- Vad menar ni med "förort"? Vem bestämmer att ett område är att klassa som förort? "

Stad innebär att vi har att göra med en sammanhängande kvartersstruktur. Förorter ligger vanligtvis utanför denna stadsstruktur. Medan en stad inte måste förhålla sig till sina förorter är förorterna beroende av staden för att finnas. Vad skulle t.ex. Hammarbyhöjden vara utan innerstaden. Hela dess existens bygger ju på att man ska ta sig därifrån in till stan.

Det finns en administrativ indelning av innerstaden. Men detta är egentligen bara en gräns utsatt på en karta. Sundbyberg och Södertälje skulle säkerligen klara sig fint som egna självständiga småstäder även om inte Stockholms innerstad funnes där den nu ligger. På samma sätt finns det förortsområden inne i den administrativa delen som kallas innerstad.

Man kan göra ett tankeexperiment: Ersätt hela Stockholms innerstad med en struktur liknande den vid närmast norr om och väster om Rosenlundsparken. Skulle detta då kunna fungera som en innerstad? Prova sedan att ersätta den struktur som finns i kvartersstaden. Skulle de delar som finns kring Rosenlundsparken då fungera som en del av innerstaden?

Om svaret på första frågan är nej och på den andra ja, kan man sluta sig till att strukturen invid Rosenlundsparken inte är speciellt urban och att den har förortsegenskaper.

"- För vem är staden med dess områden till för? (Har staden ett syfte?) Jag tänker att den borde vara till för de som bor där, och att de är bäst lämpade att avgöra hur den bäst ska fungera, men en del här verkar mena att den mer(bara?) är till för att pressa in så mkt folk som möjligt på en och samma yta. En del verkar till och med antyda att de vet bättre än de boende hur deras stad(sdel) behöver se ut och fungera."

Som Jon skriver så är vi alla i staden boende (eller arbetande) i staden och det är något man får acceptera om man vill bo där. Det som görs på en del av staden påverkar många andra delar. Om delar av Södermalm byggs glest betyder det att en mindre del av stadens hela befolkning har möjlighet att bo centralt (de med minst resurser tvingas ut i periferin). Ett annat exempel: Bryter man av stråk vid Rosenlundsparken påverkar det stadslivet kring Ringvägen.

Så det är med att man kan köpa sig till (via bostadsrätt eller svartkontrakt) eller köa sig till (hyresrätt) en extra rösträtt vad gäller det som ska ske med utvecklingen fungerar helt enkelt inte i en stad.
+2
Niklas Öhrström (21 Juni 2012 09:55):
Jonas:

Hade du läst vad som står i inlägget. Genomfartstrafik främst i form av gångflöden är en essentiell del i det vi kallar urbanitet.
 0
Anders Anttonen (21 Juni 2012 11:48):
Jonas:
Vem har snackat om att dra en gata genom Mariatorget?????
Det här måste du ha fått riktigt bakom foten!!!
Jag pratar om det lilla busstorget framför Pendeltågsstationen. Det är bilfritt där och delar Södra stationsområdet i två halvor. Bor du på Söder överhuvudtaget? Eller ens varit där?
+2
Jan Wiklund (21 Juni 2012 13:53):
Fredag: Ett svar på din fråga finns på http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​10​/​11/​kronika-​stad-​for-​produkti_​.​.​

Kort sammanfattning: En stad är till för att det behövs många människor som samarbetar när man har en ekonomi som bygger på arbetsdelning.

Och när många människor ska samarbeta är det enklare och billigare att de är nära varandra. Då slipper man en massa transporter, och man slipper en massa infrastruktur.

Billigast skulle det vara om vi alla hade gångavstånd till varandra, eller åtminstone till alla dom vi har regelbundna kontakter med. I jobbet och privat.

Utspridning kostar pengar. Göteborgs stad räknade på 70-talet ut att det var dubbelt så dyrt att bygga i periferin som i centrum, beroende på all infrastruktur som behövdes i periferin. Dom räknade inte in människors eller företags transportkostnader.

Gleshet ökar transaktionskostnaderna i ekonomin.

"Ingen" bestämmer om något ska räknas som förort, det bestämmer sig självt. Är det glest och långt och lite aktivitet på grund av detta blir det förort.

Nu är området vid Magnus Ladulåsgatan knappast förort i egentlig mening. Dock är det glesare än nödvändigt eller rättare sagt glesare än Södermalm i övrigt, och pga SCAFT-principerna för trafik en tarm ut i ingenting dit det är svårare än nödvändigt att ta sig.

Ett eller två såna områden i en stad är inget problem, det kan staden bära, men vore det inte bättre med områden som blev ett plusvärde för staden istället för områden som drar resurser från resten?
 0
Jonas (21 Juni 2012 15:15):
Anders / Niklas:

Jag gillar det mesta Yimby kommer med men den här idén är inte bra.

Jag bor på Swedenborgsgatan och om ni ställer er i korsningen Swedenborgsgatan /Wollmar Yxkullsgatan så har ni en av söders finaste korsningar enligt mig. Det är nåt magiskt med proportionerna, puben på hörnet, tunnelbanan, träden, lummigheten etc som gör att det uppstått en alldelses speciell karaktär där. Jag skulle mycket hellre utveckla gatan genom att förstora trottoarerna, göra större uteserveringar etc än att introducera den som en genomfartsgata. Dessutom blir den aldrig ett naturligt trafikstråk eftersom den inte ansluter till Hornsgatan på ett naturligt sätt.
 0
Jonas (21 Juni 2012 16:07):
Ett tydligare "stråk" genom Rosenlundsparken må vara en bra idé för att skapa koppling till strukturen söder om "förortsområdet", men jag håller inte med om artikelns argumentation om att det handlar om att skapa ett "stråk" ända upp till Hornsgatan. Jag tycker att Swedenborgsgatan har många kvaliteter som skulle gå förlorad om den avlastade Ringvägen och Rosenlundsgatan. Om man leder in trafik genom Södra station norrut måste den trafiken ta vägen någonstans och många kommer köra rakt fram ända till Mariatorget, dvs kommer svänga höger på St Paulsgatan som är smal och i dagsläget enkelriktad. Jag tycker, trots att det går emot många av mina principer, att det är ganska smart att det inte är genomfart vid Södra station. Det handlar inte om att jag är NIMBY utan att gatunätet norr om Södra station inte klarar av att ta hand om norrgående trafik.
 0
Fredag (21 Juni 2012 20:13):
Hmm. Hänger med på en del av tankegångarna. Tror nog ändå att staden och dess invånare har det bättre med blandad karaktär vad gäller struktur och invånare.

Nu råkar områdena i dessa krokar vara lite billigare per kvadratmeter än andra delar vilket tillåter och bl.a lockar andra typer av människor än de som dras till de dyrare delarna.
Påståenden om att de med mindre resurser tvingas ut i periferin pga områden som dessa låter för mig ologiskt. Tvärtom låter området dessa människor bo kvar i/flytta till stan.

Jan pratar även om att minimera transaktionskostnaderna. Om det vore det ultimata målet som vi alla vill uppnå, är det inte då bättre att faktiskt pressa in så många människor som möjligt per yta?
+2
Jon Cederberg (21 Juni 2012 23:08):
Staden är det överlägset bästa (och enda) sätt vi människor har utvecklat för att stå ut med att leva tätt inpå varandra och dra nytta av denna täthet.

I bjärt motsats till miljonprogram och modernistiska (Rosenlund) och postmodernistiska (Södra Stationsområdet) experiment som bygger på att förvara andra människor.
+4
Niklas Öhrström (21 Juni 2012 23:21):
Jonas:
Jag tycker det låter som en utmärkt idé att bredda trottoarerna och fortsätta med dessa mått ned mot Grindsgatan. Stråkhandlar i första hand om att optimera för stort gångflöde. Imånga fall underlättas detta genom att det finns möjlighet för varutransporter. Men biltrafikytan behöver för den sakens skull inte göras onödigt stor
 0
Jonas (22 Juni 2012 00:06):
Jag har faktiskt ändrat lite inställning till stadsbyggande sedan jag fick barn. Har varit pappaledig under våren och upplevt detta område på ett helt nytt sätt. Söder är unikt med sina stora fridfulla parker såsom Tanto, Rosenlundsparken och Stora Blecktornsparken. Det finns inte på samma integrerade sätt i de andra stadsdelarna i innerstan. Ej heller i andra storstäder. Innan jag fick barn så förstod jag inte poängen med sådan miljö. Jag tycker det är viktigt att även om vi på detta forum förordar täta urbana strukturer så får det inte bli ett ideal som vi vill applicera på precis allt. Vi behöver inte ge oss på parker och gator som gåfaktiskt har unika kvaliteter redan. Det är intressant med lite varierade planstrukturer.. Sen, för mig, handlar frågan mycket om själva arkitekturen. Det som byggs idag i Stockholm har så fruktansvärt låg nivå när det gäller arkitektur att jag nästan hellre vill bevara betongkolosserna i sin park som det var tänkt än att fylla ut det med en massa nyfunkis med klickgolv och mönstrade glasbalkonger. ÄVEN om det är butiker i bottenvåningarna.
+2
Anders Edlund (22 Juni 2012 10:44):
Jag vet inte om enkäten från Stockholms stad om Rosenlundsparken har rekommenderats tidigare här på Yimby? Hur som helst tycker jag att det är viktigt att alla stadsvänner fyller i den och skriver i att en bilväg vore av godo.

Eftersom jag har blivit påhoppad i Swedenborgsgatans utlöpare i parken, har jag inga bekymmer med att uppge att den västra delen av parken är otrygg.

Ni som vill kan förfasas över artikeln "bilväg ska dras genom parken" i Mitt i Södermalm-tidningen.

http:​/​/​www.​stockholm.​se/​rosenlundsparken
+1
Anders Gardebring (7 Juli 2012 19:38): Online
Jonas: Jag tycker inte att vi "ger oss på" parker. Tvärtom så vill vi ju ha många fler!
+3
Jon Cederberg (16 Juli 2012 14:50):
Jonas: "Jag tycker det är viktigt att även om vi på detta forum förordar täta urbana strukturer så får det inte bli ett ideal som vi vill applicera på precis allt."

Denna plats har, som jag med överdriven tydlighet visar ovan, potentialen att bli en katalysator för hela Swedenborgsgatan. Samma urbana förutsättningar har inte de angränsande gatorna. Tunnelbanan och pendeltågets stationsuppgångar ligger just på denna gata. Därför är detta inte en slumpmässigt vald plats innanför tullarna jag hoppas bli bebyggd med sammanlänkande stadsgata. Det är en nyckelsociotop för Stockholms stadsmänniskor.
 0
Anonym (19 Oktober 2013 13:42):
Hej Yimby! Talibanerna ringde och sa att de ville ha sin fundamentalism tillbaka.
+4
Johannes Hulter (19 Oktober 2013 17:26):
Hej Anonym! Talibanerna ringde och sa att de ville ha tillbaka sin oförmåga att argumentera rationellt.
 0
Gabriel GADD (28 Maj 2014 02:37):
Det är på tiden att Innerstadens glesa förortsbeyggelse ger vika för en varierad stadsmässig utformning av god kvalitet. En etapp kan vara att inge liv i döda kvarter enligt YIMBYS kloka förslag att öppna nya förbindelser genom ett finmaskigt kvartersnät.

Dock borde man så mycket som möjligt ta vara på möjligheter att mjuka upp 1640-talets stränga rutnätsplan, (som ibland kan få de mest groteska följder ur stadsmässig synvinkel, såsom t.ex Stadsmuseets olyckliga placering istället för att blicka mot Stadsholmen mitt emot kvarteret Achilles).

Dock har lyckligtvis inte hela Södermalm hamnat under rutnätsplanens tvångströja. Några mindre gränder finns kvar i Slussens närhet, Lindhagens Ringväg och bangator tillför stadsdelen spännande "undantag". Det vore bra att en dag binda samman bangatorna vars Mariadel tyvärr klipptes av vid Södra Stationsområdets bebyggande på 1980-talet.

På längre sikt vore det intressant att återuppliva de under 1600-talet utplånade medeltida landsvägarna på malmarna.

Gabriel GADD
 0
Håkan Granbohm (13 Januari 2015 13:54):
En dålig ide, som bara ökar biltrafiken inne i stan. jag tycker också att skribentens resonemang ser bort från de stora boendebehoven, som inte kan lösas genom att vi bygger 200 lägenheter till i någon park på södermalm. Fokusera istället på att låta stenstaden växa utöver sina gränser (tullarna). "binda samma" "stadskaraktär" är bara nyspråk som är påminner om någon som flyttar om kuddarna i sin soffa.
 0
Christian S (13 Januari 2015 16:42):
Hej Håkan, bor du själv på Södermalm? Var utanför stenstaden tycker du man ska bygga och vill du bo där själv?
+1
Anders Eriksson (16 Januari 2015 12:17):
Håkan G, man får väl tolka det här förslaget som ett exempel på vad som skulle kunna göras. Varför har Ringvägen en annan karaktär väster om Götgatan än öster om?

Skulle det påverka trafikmängderna på Hornsgatan och Ringvägen om man stängde av Rosenlundsgatan? Det tycks inte vara osannolikt att det finns intressen som vill stänga av varenda gata utom de större genomfartslederna.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 9599 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström

@yimbysthlm på BlueSky