YIMBY lämnar in yttrande om Den gröna promenadstaden.

• Fokuset på att - i strid med den antagna översiktsplanen - bevara status quo
   
• Det felaktiga grundantagandet att utspridd bebyggelse är miljövänlig bebyggelse
   
• De många tveksamma formuleringarna som kommer att åberopas av Nimby-krafter för att förhindra att stadsbyggnadsprojekt kommer till stånd
   
• Tanken att staden i första hand ska tjäna som naturreservat och först i andra hand som boplats för människor.

I den reviderade versionen kvarstår problemen och har i flera fall ytterligare förvärrats. T ex har formuleringen "Detta betyder inte att mängden grönyta som går åt för stadens tillväxt ökar" tillkommit, liksom följande passus:

"Särskilt betydelsefull ekologisk infrastruktur" enligt programförslaget.

Gröna kilar

De gröna kilarna är nu som vi efterlyste utritade på kartbilagan. Tesen att sådana är nödvändiga som ekologiska spridningsvägar och därför inte får brytas tas närmast som ett axiom. Något empiriskt stöd för den uppfattningen presenteras inte. Samtidigt, obekymrade om det livsviktiga i att upprätthålla obrutenheten, överbryggar kilarna kilometerbreda naturliga barriärer - allt enligt kartbilagan.

En kilometer vatten - ingen barriär för djurlivet, enligt programförslaget.

Även talet om ekosystemtjänster tycks vara mycket svagt grundat i empiri. Vi anser att nyttan av en viss ekosystemtjänst ska vägas mot andra nyttor, som till exempel rekreationsnyttor och ekonomiska nyttor. Det borde framgå klart och tydligt av rapporten att detta bör vara en målsättning för Stockholm.

Det specificeras inte heller vad som avses med gröna kärnområden i staden. Vill Stockholms stad ha vildlevande björn och älg på Järvafältet eller är det salamandrar och fjärilar som eftersträvas? Vilka arter ska tillåtas etablera sig i staden och till vilket pris för stockholmarna? Hur många tusen bostäder är en lokatt i Årstaskogen värd? Vilka arter ska gynnas på det begränsade utrymmet och var hamnar människan i rangordningen? Kan man motivera det övergripande målet att maximera antalet olika arter inom stadens gränser med att det är "högt uppskattat av de närboende", när det krävs expertkunskaper för att se skillnad på de 1000 olika kvalsterarterna som lever i Sverige - eller ens upptäcka djuren?


Ska ha bostad inom staden innan människor kan få det, enligt programförslagets principer.

Koloniområden

Möjligheterna till stadsodling har nu uppgraderats, från "ska undersökas" till "ska utvecklas." Överhuvudtaget är dokumentet mycket positivt till stadsodling, en hobbyverksamhet som genom sina privatiserings- och barriäreffekter och sina stora krav på utrymme och biltransporter är svår att förena med Översiktsplanens målsättning om en tät, tillgänglig och miljövänlig stad.


"Spännande plats för spontana möten mellan människor" enligt programförslaget.

Av dessa skäl reserverar vi oss mot målsättningen att varje bostad ska ha en stadsodling inom 1000 meter. Vårt tidigare förslag att se över möjligheten till hobbyodling på tak enligt modell från bl a Berlin kvarstår.

Parker

Dokumentet konstaterar korrekt att ytterstadens grönområden används mycket sparsamt i jämförelse med innerstadens parker.


Vasaparken


Park utan namn, Västertorp

Den självklara slutsatsen att det helt enkelt finns för lite folk per kvadratkilometer ytterstadspark drar man dock inte. Att parkerna är kroniskt folktomma ses istället som ett enkelt informationsproblem: De boende ska göras medvetna om "det stora och rika utbudet av gröna miljöer" genom "bättre information, tydligare entréer, nya vandringsleder, tydligare skyltning, bättre service, cykelvägar, kollektivtrafik och parkering". Det kan noteras att Vasaparken klarar sig alldeles utmärkt utan någondera (även om kollektivtrafiken förstås är bra, som överallt där tätheten är hög).

Ett stort informationsproblem - som vi ser det - är däremot terminologiförvirringen som infördes av stadsplanerarna på 40-talet. Varje obebyggd markplätt fick slentrianmässigt etiketten "park", om den så låg mitt i en motorvägskorsning. Trafikslum är inte park. Hus i "park" är inte park. Gräsmattan mellan promenadstigen och bilvägen är inte park. En slyklädd och otillgänglig bergssluttning är inte park. En park är en plats dit man lätt kan ta sig och där man tryggt kan vistas i det gröna och spela boll, sola eller äta picknick. Ett radikalt men kanske nödvändigt grepp skulle kunna vara att i ett svep upphäva parkstatusen hos samtliga ytterstadsgrönområden och sedan noggrant utvärdera vilka markbitar som har realistiska förutsättningar att bli välbesökta, trygga och omtyckta parker.

Förslag

De formuleringar som i onödan gör det svårare att implementera Promenadstadens vision bör utgå eller åtminstone kvalificeras med att en bedömning ska ske från fall till fall.

1. "En utgångspunkt vid alla förändringar ska vara att ta tillvara landskapets karaktärsdrag och stadens gröna kulturvärden." (Sid 10)
Olycklig formulering som kommer att åberopas så fort en bergsskärning riskerar att byggas för eller slybacke bebyggas, eller när status quo rent allmänt är hotat.

2. "Att den nya bebyggelsen anpassas till topografi och vegetation är en annan viktig ambition." (Sid 10)
Den här formuleringen är märkligt ogenomtänkt; all bebyggelse måste förstås förhålla sig till topografin om man inte nivellerar terrängen totalt, och vad innebär det att anpassa bebyggelse till vegetation? Det är lätt att förutse att den kommer att tolkas som att inget någonsin får synas.

3. "Utblickar mot vatten ska tillvaratas." (Sid 13)
Tanken är god, men så länge det inte klargörs i vilken utsträckning utblickarna ska tillvaratas och från vilka platser det gäller (privata hus? Otillgängliga skogsbackar?) blir effekten att varje byggprojekt i närheten av vatten omöjliggörs.

4. "Ingrepp som försämrar (ekologiska infrastruktur)funktioner med regional betydelse ska helt undvikas." (Sid 21)
Det specificeras inte vad dessa funktioner består i (även om dokumentet ger ett par exempel, t ex "svalkande skugga") och därmed blir formuleringen en gummiparagraf som fritt kan brukas till att motarbeta varje form av förändring. Den tydligaste parallellen ser vi i fallet Nationalstadsparken, vars lagstöd nyttjas som förevändning för att stoppa eller stympa föreslagna byggnadsverk långt utanför parkgränsen med motiveringen att de skulle kunna synas från parken.

5. "Stockholm har en relativt grön och gles struktur, vilket är gynnsamt från klimatsynpunkt." (Sid 24)
Detta är direkt felaktigt, som vi redan har påpekat. Menar man allvar med att verka för en klimatsmart och ekologiskt hållbar stad så ska man göra motsatsen till det programförslaget föreslår och istället bygga mindre glest. Sprawl är kostsamt för miljön, gör transporterna längre och infrastrukturen mindre effektiv. Varje hus som inte byggs centralt måste istället byggas perifert, ofta på helt orörd mark, och ofta med helt ny infrastruktur: vägar, vatten och avlopp, fjärrvärme osv. Gleshet framtvingar bilberoende och därmed ytterligare hårdgjorda ytor i form av vägar, trafikapparater och ytparkeringar. På sid 24 sägs vidare att "stadens klimatanpassning ska vara en utgångspunkt för stadsplaneringen och för hur staden vidareutvecklar grönstrukturen" och det är det enda stället i dokumentet som med lite god vilja kan tolkas som en insikt om att förtätning underlättar klimatanpassningen.

Vi skulle också välkomna en något mindre okritisk hållning till särintresset stadsodling med en djupare analys av hur det står i samklang med den satsning på tätare och mer tillgänglig stad som Promenadstaden föreskriver. Den empiriska grunden för påståendena om gröna kilar bör redovisas om det ska ligga till grund för ett så viktigt dokument som detta. Likaså bör några obevisade antaganden - främst att stockholmaren i gemen gärna bor mer perifert än den lokala insektsfaunan - underbyggas med opinionsundersökningar och studier på betallningsvilja (Se till exempel Spacescapes "Värdering av stadskvaliteter" från 2011) och andra studier om de ska anses ha något värde bortom löst subjektivt tyckande.

Vårt tidigare yttrande

Våra synpunkter på det tidigare förslaget kvarstår i sin helhet.

Klicka här för att komma till vårt yttrande från oktober 2012

Hela yttrande som PDF-dokument.