Utskrift från www2.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Hässelby Villastad

 
YIMBY har lämnat in ett yttrande om ett flerbostadshusprojekt i Hässelby villastad. Mer om projektet kan du läsa på Stockholms stads Bygg- och plantjänst.


Ja. Det byggs fortfarande sådant här... (Bild från planförslaget)

YIMBY ställer sig positiva till nytillskott av bebyggelse i det aktuella området, men vi har flera synpunkter på det liggande förslaget. Vi har därför tagit fram ett alternativförslag för att visa på de möjligheter som missas i det nu aktuella planförslaget.

Genom de justeringar som vi föreslår så bryter inte heller längre förslaget mot Stockholms översiktsplan vilket det nu liggande förslaget gör.


 

• Det alternativa förslaget har samma byggnadsvolym som i lagt förslag men är mindre ytkrävande vilket sparar grönytor.

• Grönytorna ska vara så sammanhängande som möjligt för naturens och den biologiska mångfaldens skull.

• Undvikande av frimärkesplanering gör att planområdet senare kan integreras i annan bebyggelse eller stå bra på egna ben.

• Möjliggör för service och handel inom planområdet istället för att hänvisa till annan plats.

• Öppnar upp planområdet för utomstående genom lokaler i bottenvåningarna.

• Skapar en levande stadsmiljö inom planområdet såsom översiktsplanen kräver.

• Skapar nya trottoarer som ger bättre gångstråk än vad som finns idag.

• Gömmer inte husen bakom parkering. Integrerad parkering vid väg och parkeringsgarage i huset istället.

• Förlängningen av Växthusvägen norrut och spårvägsreservatet ger stora möjligheter i framtiden. Spårsatsningar ökar i regel markvärdet med 25% och kollektivåkandet med 20%. Detta kräver dock en minimum av tät sammanhängande bebyggelse nära eventuella stationer som kan uppnås inom planområdet.
 

Hållbarhet

Begreppet hållbarhet utgår i regel från tre olika definitioner; ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Översiktsplanen för Stockholm tar in alla dessa dimensioner och planen för området har att förhålla sig till detta.

I planarbetet konstateras att planen uppfyller både översiktsplanens mål samt att planen själv leder till hållbar tillväxt. Analyserar man planen ur de tre dimensionerna så är det dock svårt att hitta stöd för detta.
 

Ekonomisk hållbarhet

Planen anger att fler bostäder i området ger större underlag för service eftersom fler kommer att bo där. Man hänvisar sedan till handeln i det nyrenoverade Åkermyntan Centrum som ligger ungefär 1 km bort från platsen. I planen finns det därmed ett inbyggt transportbehov för all form av handel och service, detta främst med bil med tanke på den höga parkeringsnormen för området.

Vill man möjliggöra service borde man istället möjliggöra för service inom planområdet. I närheten av planområdet på Blomsterskungsvägen 116 ligger idag en närlivsbutik med posthantering samt grill som kallas Knallen. Huset där Knallen ligger i idag kommer att rivas eftersom huset dömts ut, området kommer istället förtätas med fler radhus. Den kommersiella ytan kommer att minska drastiskt samtidigt som den lokalt uppskattade grillen kommer att försvinna. Det är också långt till annan service så som fritidsgårdar, frisörer eller liknande i Backlura.

I närområdet finns det därmed ett behov av ny kommersiell yta samtidigt som underlaget ökar i takt med nybyggnationen och befolkningsökningen. Lokal service fyller ett viktigt socialt behov som en samlingsplats alla känner till där mindre ärenden och inköp kan göras.

Service och handel i bottenplan av husen möjliggör en levande stadsmiljö så som översiktsplanen kräver. Fler arbetsplatser i vad som annars kan klassas som ett bostadsområde hjälper också till att minska undervikten för hela stadsdelen vad det gäller det totala antalet arbetsplatser. Kombinerad parkering och lokaler i bottenplan minskar också ytan parkering i planområdet även om antalet platser är lika stora. En mindre carport med mindre verkstadshall nära innergården ger också möjlighet till service som däckbyten på både bil och cykel och biltvätt eller annat liknande.

I nybyggda Johannelunds Trädgårdsstad och i Vällingby C har man integrerat lokaler och parkering i bottenplan. Det finns ingen anledning till att det inte skulle gå att göra detsamma i planområdet.


Trottoar, gatuparkering, smart parkeringslösning och lokaler i bottenplan i nybyggda flerfamiljshus i Johannelunds Trädsgårdsstad.


Gatuparkering, smart parkeringslösning och lokaler i bottenplan på flerfamiljshus i Vällingby C.


Ekologisk hållbarhet

Planen sparar sumpmarken i södra delen för att bevara lokalt rapporterad biologisk mångfald vilket är bra. Träd sparas inom planområdet och fastslås som parkmark vilket också är bra. Mindre bra är att planområdet delar upp parkmarken i flera delar där naturen inte har en sammanhållen grönstruktur utan istället kommer det till stora ytor parkeringar och carports som blockerar vandringsvägar för smådjur samt att husen anläggs på ett sätt som kräver mycket ny asfalt.

Man kommer inte ifrån att all ny bebyggelse innebär ingrepp i närmiljöer och att träd och grönytor tas i anspråk. Utgångspunkten borde därmed vara att göra ett så litet ingrepp som möjligt i alla lägen. Översiktsplanen tar också hänsyn till detta och uppmanar till ett stopp med markslöseri. Genom en förändrad placering av byggnaderna samt integrerade parkeringsplatser kan man uppnå en högre andel sammanhängande parkmark samtidigt som asfaltsytan minskas drastiskt.

Parkering i bottenplan eller i garage är dyrare än markparkering men en stad ska vara byggd för att hålla längre än till nästa årsrapport och med en ändrad avskrivningstid för parkeringsgarage så är den ekonomiska kostnaden försumbar jämfört med vad det ger tillbaka i ekologisk och social hållbarhet. Staden borde inte abdikera från sådana överväganden i planförfarandet.

Anläggandet av trottoarer utmed Blomsterkungsvägen samt Växthusvägen istället för många gångvägar in till husen i området minskar behovet av ny asfalt där det idag står träd men det ger också mervärden utanför planområdet. Upptrampade stigar utmed vägarna visar på betydande gångtrafik redan idag och planeringen för området borde ta hänsyn till faktiska gångstråk som finns istället för nya planerade gångvägar.

Nya trottoarer vid vägarna möjliggör också bättre integration till omkringliggande bebyggelse då vägarna öppnas upp som riktiga gångstråk.
Trottoarer gör också de två busshållplatserna Växthusvägen och Grantoppsgränd mer attraktiva då man inte måste gå genom skogsmark eller slingriga gångvägar för att nå dessa.

Där trottoaren slutar börjar stigen.

Goda kopplingar och service i bottenplan utmed vägen skapar större tryck på att göra verklighet av spårvägsreservatet som finns på Växthusvägen. Spårväg från Backlura till Järfälla skulle kanske gå på 10-15 minuter och pendeltåg från Barkarby till centralen går idag på 15 minuter. Norra Hässelby Villastad skulle därmed gå från att vara slutstationernas slutstation till en halvtimme till centralen.

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI har sammanställt studier där man sett en ökning med 20 % i det kollektiva resandet där buss ersätts med spårväg. Forskning från Wuppertal har visat på markvärdesökningar på i genomsnitt 25 % i europeiska städer. Miljövinsterna i form av minskad biltrafik borde göra en satsning motiverad i sig men även den enorma markvärdesstegring som kommer alla bostadsägare i området till del är lockande. Men uppnår man inte ett visst minimum av täthet invid tänkta stationer i spårvägsreservatet så kommer det aldrig bli verklighet av planerna och denna möjlighet till ekonomiska, sociala och ekologiska vinster går förlorad.
 

Social hållbarhet

Planen uppger att målet för planområdet är att anlägga hyresrätter i flerfamiljshus i ett område där det idag främst är enfamiljshus med äganderätter i form av villor och radhus. Detta är ett utmärkt exempel på social hållbarhet för att öka den sociala mångfalden och minska den socioekonomiska homogeniteten i området. Detta stämmer väl överens med vad översiktsplanen anger som mål för ytterstadsområden.

Flerfamiljshus med ett visst antal mindre hyresrätter gör det också möjligt för unga vuxna att bo kvar i området istället för att som idag behöva flytta ifrån området om man inte har råd med en egen villa eller radhus.

Problemet är dock integrationen av planområdets bostadshus med området i övrigt. Husen göms undan bakom ny kvartersgata, ny carport och nya parkeringsytor. Gång och cykelväg går dessutom utanför området vilket minskar genomströmningen av folk. Det finns heller inga anledningar för utomstående att besöka området då det enbart är bostäder som planerats.

Området ligger delvis också på en höjd vilket sammantaget får effekten att området planerats som en bostadsenklav för hyresgäster. Istället för att bryta upp homogeniteten i området skapar man istället en ny enklav utan några naturliga kopplingar till resten av Hässelby.

Ny bebyggelse som inte ger boende något tillbaka i form av handel eller service mottas ofta som något negativt av den lokala opinionen då man enbart förlorar grönområden utan att få något tillbaka.

Ger man istället området något tillbaka i form av service och handel som placeras i bottenplan skiftar den lokala opinionen ofta från negativ till positiv. Hyresgäster brukar oftast vara svagare socioekonomiska grupper i jämförelse med villaägare och en negativ lokal opinion mot bebyggelsen kan komma att överföras till de nyinflyttade vilket inte är socialt hållbart. Carports som mur mot omkringliggande bebyggelse kan dessutom knappast sägas leva upp till översiktsplanens krav på levande stadsmiljöer.


Carport på annan plats vid Växthusvägen. Ingen trottoar och ingen anledning för utomstående att besöka platsen. Knappast levande stadsmiljö så som översiktsplanen kräver. Upprepa inte misstaget.

 

Planen anger att kullen i hörnet av planområdet där Växthusvägen svänger 90 grader och blir Blomsterkungsvägen sparas för att förskolebarn i området använder detta som kälkbacke vintertid. Problemet här är dock att man i planen också anlägger vad man kallar en kvartersgata på ena sidan kullen. Kullen blir inringad på tre håll av vägar och gator. Barnen kommer med andra ord röra sig både över nya parkeringsplatser och genom trafik för att nå kullen jämfört med dagens skogsvandring.

Istället borde man försöka skapa en yta där barn har större frihet att springa själva. En stängd eller halvstängd innergård med uppsikt från boende ned till innergården är betydligt säkrare och möjliggör friare lek. Med tanke på lutningen i området är det nog möjligt att anlägga någon form av kälkbacke eller lekplats med höjdskillnader och natur där husen skyddar från lek vid vägarna.

 

Trafik och husplacering

Växthusvägens förlängning kommer leda till ökad trafik. Trafikbuller är något man måste ta hänsyn till vid byggande men med dagens material går det att få ner bullernivån vid fasaden så att det knappt hörs inomhus. Med energitätande fasadmaterial sänks även bullernivån inom lägenheterna till nivåer där kylskåpen i lägenheterna ger mer ljud ifrån sig än bilarna.

Fristående hus ger dessutom högre bullernivåer och kräver mer planering då ljudvågorna studsar och ekar mellan huskropparna. Använder man sig av kvartersstrukturen i det alternativa exemplet stänger man istället ute bullret vilket ger en tyst sida. Med mer bebyggelse eller ändrad höjdnivå där byggnadens sida förlängs så kan innergårdens ljudnivå sänkas ytterligare.

Istället för att se den ökade trafiken som ett problem som måste planeras bort bakom döda ytor kan man istället se trafiken som något som ger liv till servicen i bottenvåningarna. Detaljhandel och annan service lever mycket på trafik och gångströmmar för att gå bra. Ser man sådan trafik som ett hot mot boende är det omöjligt att leva upp till översiktsplanens mål om levande stadsmiljöer då allting placeras långt ifrån allting annat. Långa avstånd mellan huskroppar och brist på lokal service skapar transportbehov som i sig ger upphov till mer onödig biltrafik.

Vetenskapliga undersökningar i Stockholm visar att områden som planeras med långa avstånd ger upphov till mer bilåkande trots att det är träd och grönytor som separerar huskropparna. Kortare gångavstånd mellan hus och service inbjuder mer till cykel och promenader vilket efterlyses i Promenadstaden Stockholm.

Läs om planen på Stockholms stads hemsida här.
Ladda ner vårt yttrande som PDF.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Ytterstad (3 Augusti 2013 01:58):
Frågan är nu hur mycket av ev nybebyggelse i Hässelby villastad och liknande förorter som i framtiden riskerar ges epitetet "Förbifarts-sprawl vi inte önskade"? Det kan såklart verka föga logiskt eftersom det till synes är en förtätning (inte vad man förknippar med sprawl), men inte desto mindre tillkommer bostäder på en plats där kollektivtrafiken endast med mycket god vilja kan sägas vara effektiv (buss, perifert läge, tunnelbana som visserligen går frekvent men tar tid).

Svår fråga. För visst är detta något som planeras särskilt med tanke på planerna på Förbifarten? Arbetsplatserna är nödvändigtvis i närheten och inte heller i stan -- kanske snarare i Kista eller i Kungens kurva.
 0
Anders Norén (3 Augusti 2013 11:27):
Gällande detaljplan för Växthusvägens förlängning norrut (http:​/​/​insynsbk.​stockholm.​se/​Byggochplantjansten/​Galla.​.​ ) innehåller förresten ett illustrerat reservat för snabbspårväg Vällingby-Barkarby-Häggvik-Mörby på västra sidan av vägen enligt översiktsplan 1999, dock med brasklappen "Osäkerhet råder dock om tidpunkten för utbyggnaden av spårvägen. Enligt SL är spårvägen inte aktuell på lång tid. Vägen är utformad för busstrafik och är därför enligt SL intressant som alternativ för en snabbare förbindelse mellan Stockholm och Järfälla."
 0
nNick (4 Augusti 2013 11:26):
Jag orkade inte läsa hela yttrandet och kollade därför genom bara rubriker för jag reagerade direkt efter att sett bilden om förslaget på det meningslösa arkitekturen och skönheten som inte fanns.

Alltså... När man nu då bygger, varför bygger man inte vackert? Jag ser bara negativa estetiska värden i förslaget. Vi påverkas av omgivningen ytterst mycket. Varför ger inte bygg"herrarna" värde för det och kommer med så här usla förslag? Har inget betydelse att huset ligger i ytter kanten av stan. Det handlar om principer vad man bygger. Det kan absolut inte kosta mycket att ha en bättre stil för stil och smak kostar ju inte mer om man vet hur man gör.

Ursprungliga förslaget är helt kass.. Vems förslag var det här? vilket byggföretag?
 0
Robin Andersson (19 Augusti 2013 10:40):
@nNick: Det finns nog många orsaker till varför man inte bygger "vackrare" byggnader. Alla parter - byggherre, kommunen och brukarna - har ansvar i det här

En sak som jag tror bidrar stort i det här är att man som byggherre inte längre bygger med samma stolthet. Det kan i sin tur bero på att det finns relativt få byggherrar och att dessa bygger i allt större volymer. Endast byggnader som har chansen att hamna i blickfånget ges extra omsorg. Jag tror därmed att en förenkling av planprocessen även kan leda till vackrare bebyggelse, OM det nu är så att det leder till bättre förutsättningar för flera mindre byggföretag.
 0
Krister Malmqvist (21 Augusti 2013 08:00):
Värdet av våningarna på Öfvre Östermalm och längs Strandvägen är i fara om man bygger bra ute i förorten.
 0
Robin Andersson (21 Augusti 2013 14:20):
Krister Malmqvist: Haha, det är sant.

Skämt å sido, det är nog en vanlig anledning till varför människor är emot förtätning. Att utbudet ökar och att värdet på varje enskild lägenhet sjunker. För visst skulle det kunna vara så om man ser kortsiktigt på det. Men att en satsning på fler bostäder i närområdet skapar ett ökat underlag så att en bibehållen eller bättre service kan fås snackar man sällan om.

Det är nog få på "Öfvre Östermalm" som skulle vilja ha alla kvarter utom sitt eget rivet i hela innerstaden. Visst skulle utbudet vara rekordlågt, men det minskade underlaget gör ju att all service med all säkerhet försvinner, vilket i sin tur gör att fördelen med att bo på Östermalm lär försvinna.

Min poäng är att kommunen kanske måste arbeta aktivare med att påvisa fördelarna med förtätningen. Att skolor kan tillkomma, eller i vissa fall överhuvudtaget överleva, tack vare tillkommande bostäder (underlag).
 0
Benny H (24 Augusti 2013 10:59):
Robin Andersson..ja det du skriver är ju egentligen så självklart att alla även NIMBYS borde ha tillräcklig hjärnkapacitet att räkna ut men dessvärre är det inte alltid så. Jag för en egen strid här i Växjö mot mer eller mindre begåvade bakåtsträvare och faktiskt haft viss framgång med förnuftiga argument. Sen kan det ju tilläggas att nyproducerat är väldigt dyrt och hotar på intet sätt värdet på äldre bestånd i växande städer.
 0
Peter Larsson (10 Oktober 2022 12:47):
Efter att ha hört författare Alice Radomska hålla berättarkväll om Hässelby Villastad, i synnerhet norra, ser jag inget som motsäger de ovan nämnda planerna. Vad jag kan se är utvecklarnas tankar på social och ekonomisk hållbarhet sunda.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8673 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl

@yimbysthlm på Twitter