Stockholm i den globala förkastningen. Del I av III

Bilderna kommer från Beckers på Lövholmen...

Stockholm i den globala förkastningen är boken jag velat skriva ända sedan jag började forska om stadsplaneringsfrågor i mitten av 1990-talet. Arbetet blev i stort sett omedelbart en ögonöppnare för mig. Sammanhang och fakta jag undrat över i hela mitt liv blev begripliga och ända sedan dess har jag fortsatt att arbeta med den ofta mycket svårförståeliga stadsutvecklingssektorn.

En av de största aha-upplevelserna kom när jag insåg att Sverige hade gått genom en egen version av Jane Jacobs klassiker The Death and Life of Great American Cities. Den enda skillnaden var egentligen att ingen hade skrivit om den borttyningsprocess som fick de centrala delarna av samtliga större svenska städer att förlora sin kraft under efterkrigstidens första decennier. Stockholm innanför tullarna tappade till exempel nästan halva befolkningen 1945-1980 och i Göteborg var tappet till och med större än så. I Malmö såg det lika illa ut och landsortsstäder som Norrköping, Västerås och Karlstad befann sig i samma utarmningsprocess.

Centrumens kollaps hade sin spegelbild i en destruktiv utspridningsprocess. Mellan samma årtal föll Stockholms andel av länets befolkning från 70 till 42 procent. Framförallt var det den centrala delen av staden som rasade, från 45 till 14 procent. Vändningen som sedan kom var lika spektakulär, för efter 1980 har de båda procentsatserna legat kvar på samma nivå, trots att länets tillväxt nu är snabbare än någonsin.


...det var en av det inre Stockholms absolut sista industrier...

Det går att dra flera slutsatser från de här siffrorna. För det första ledde det funktionalistiska stadsbyggnadsidealet till en ohållbar samhällsutveckling. Befolkningen spreds ut samtidigt som den ekonomiska dynamiken avtog, vilket blev tydligt under 1970-talskrisen. Utspridningen fortsatte på ett i grund och botten okontrollerbart sätt, oavsett om det var ett planerat förortsbyggande eller ett helt marknadsdominerat villabyggande som dominerade utvecklingen.

Den andra viktiga slutsatsen är att utvecklingen vände i exakt det ögonblick som innerstäderna fick tillbaka sin värdeskapande funktion. Regleringen av bostadsrättspriserna och kontorshyrorna försvann i början av 1970-talet, och eftersom det redan fanns en etablerad marknad för kontor var utvecklingen förutsägbar. Billiga hyresreglerade lägenheter förvandlades till lokaler och i början av 1980-talet tog till och med nybyggnadsmarknaden fart. Bostadsmarknaden var trögare, men när vändningen väl kom i början av 1980-talet gick utvecklingen allt snabbare.

Det är en - i ett svenskt perspektiv - unik process vi sett sedan dess. Malmarnas befolkning har växt med 110 000 personer, och lägger man till ökningen i Liljeholmen och västra Sicklaön når vi ökningssiffror runt 130 000 personer. Som en jämförelse är det fler människor än det bor i de centrala stadsdelsnämnderna (Centrum och Majorna/Linné) i Göteborg. Ett annat påtagligt drag i det senaste decenniets utveckling är att närförorterna som Sundbyberg, Solna och Nacka sedan millennieskiftet hör till landets absolut mest snabbväxande kommuner.


...huvudstaden har gått igenom landets kraftigaste avindustrialisering under de sista decennierna...

Men det är också i hög grad en kontroversiell process vi ser, för den har lett till en polarisering både inom Sverige och mellan olika samhällsgrupper. Det ekonomiska gapet mellan Stockholm och resten av landet växer oavbrutet, vilket lett till att inflyttningen ökar snabbare än bostadsbyggandet, samtidigt som andra städer riskerar att utarmas. Dessutom har det fortfarande dominerande funktionalistiska idealet utmanats på ett så grundläggande sätt att debatten fortfarande inte hunnit ikapp verkligheten. Som övertygad historiematerialist skulle jag säga att det uppstått ett växande gap mellan den ideologiska överbyggnaden och produktivkrafternas utveckling.


...å andra sidan har den snabba nyutvecklingen gjort..

Gapet har gjort att debatten runt till exempel planering, täthet och kreativitetens betydelse hamnat fritt i luften, eftersom de grundläggande kunskaperna om det som hänt saknats. Förståelsen för hur problemen hänger samman med till exempel lagstiftningen på plan- och hyresområdena har varit mycket små, vilket jag alltid tyckt känts extremt otillfredsställande.

Genom arbetet med boken har jag fått tillfälle att försöka analysera den här utvecklingen, både utifrån ett ekonomiskt och stadsbyggnadsmässigt perspektiv, och i två krönikor här på YIMBY kommer jag också att försöka sammanfatta de viktigaste dragen i det som hänt. 


...att man förra året byggde ungefär 600 procent tätare än i Göteborg.