Utskrift från www2.yimby.se
....

Ny Grön våg - Till vilket pris?

 
En ny grön våg - till vilket pris?

Artikelns titel slog mig, som en frågeställning snarare än en artikelrubrik, när jag satt i Z-salen på ABF-huset på tisdagen för snart en månad sedan och genomled seminariet, med påföljande paneldebatt, arrangerat av Nätverket Ny Grön Våg och titulerat Förtätning till vilket pris?.

I min naivitet hade jag förhoppningar om en debatt värd namnet med panelmedlemmar som någorlunda jämnt representerade de olika synerna på stadsbyggnad och en moderator som gjorde, åtminstone vissa, ansträngningar till att verka opartisk. Det vi istället fick var ett spel för galleriet med fyra nejsägare mot bara en med en mer progressiv syn på Stockholms utveckling.

Det blev snart uppenbart att Ola Andersson, med sina stadvänliga synpunkter, inte var bjuden för att ges ett tillfälle att, i lugn och ro, framföra dessa synpunkter. Snarare hade han tilldelats rollen av den som står för saluförandet av det som skulle uppfattas som skräckscenariot för den redan frälsta publiken.

Även moderatorn presenterade direkta Nimby-ställningstaganden som självklara sanningar. Efter debatten, men innan publiken fick ställa egna frågor till panelen, ställde hon själv ett antal väl förberedda och tungt vinklade frågor.

Det första man frågar sig, när man hör talas om ett tilltänkt behov av en ny grön våg är; hur grön var den ursprungliga vågen och om det överhuvudtaget fanns en våg? Den mytomspunna gröna vågen från 1970-talet var kanske inte så mycket en våg utan mer en krusning. Det gröna i denna krusning var, enligt vad jag kunnat luska fram, något som inhystes i sinnena hos individerna inom en viss subkultur. I själva verket var effekterna av vågen/krusningen allt annat än gröna, i den mån att man, med grönt, vill syfta på miljövänlighet.
Längst ned i texten har jag lagt till ett antal tabeller, som visar hur de stora städernas och storstadsregionernas befolkning förändrades under detta årtionde.

Som nya grön vågsanhängare kan man välja att enbart fästa uppmärksamhet på tabell 1. Där ser man tydligt att befolkningen i landets tre stora städer faktiskt minskade kraftigt. Men statistik måste man använda på rätt sätt; i dett fall genom att ta reda på vart de människor som lämnade storstäderna verkligen tog vägen. Det var nämligen inte så att de flyttade ut till ödebygden och började leva i harmoni med naturen (även om ett fåtal verkligen gjorde så). I själva verket flyttade det stora flertalet inom storstadsregionerna till grannkommunerna, ofta på flera mils avstånd från stadskärnan. Här blev de inte självförsörjande och sällan skaffade de sig arbeten eller förströelse i det nya närområdet. Att pendla blev deras nya livsstilar; de pendlade till sina arbeten och de pendlade till sina nöjen. Ibland var det möjligt och lönsamt att pendla kollektivt men denna nya livsstil innebar för många  att de blev bilpendlare, vilket knappast kan beskrivas som grönt i ordets miljövänliga bemärkelse.

Många av de som flyttade utanför kommungränserna gjorde det säkert av egen fri vilja, men för andra fanns inget val. Hushållsstorleken blev mindre; färre bodde i varje lägenhet samtidigt som antalet centralt belägna bostäder minskade. En del revs, en del smålägenheter slogs ihop till större enheter och tusentals förvandlades, ofta i smyg, till kontorslokaler som kunde hyras ut till en högre penning. Allt med politikens goda minne.

Med andra ord drevs folk från landets stora städer i långt större utsträckning än att de sökte en mer jordnära existens på landet. Smygkontoiseringen var en dubbelverkande faktor i att öka det geografiska avståndet mellan bostad och arbete; en ännu högre koncentration av arbetsplatser i stadens centrum och desto fler arbetare ute vid stadens periferi.

Denna ursprungliga, inte så gröna, krusning blev inget som hade en positiv effekt på vare sig vårt lands eller vår planets ekologi. Däremot har dess minne levt kvar som en populär myt; det är bara det att man räddar inte vår miljö med hjälp av myter, hur vackra de än må vara.

Vilka är, då, anhängarna till den nya gröna vågen, som hävdar att processen att bygga bostäder åt alla nuvarande och blivande Stockholmare är av ondo? Om man tittade runt i Z-salen såg man att folk i min ålder och med min hudfärg var kraftigt överrepresenterade. Det vill säga vita personer över sextio år. Inget ont om denna befolkningskategori, jag tillhör den själv. Jag vill bara poängtera att det är folk som har sitt framtida boende tryggat. De besitter stadens mest attraktiva bostäder i dess mest attraktiva lägen. De är inte bostadssökande och har heller för det mesta inte hemmavarande barn som riskerar att bli utan bostad. De känner sig hotade av att deras vackra innerstadsidyll ska "våldgästas" av andra mindre lyckligt lottade, att utsikten från något fönster eventuellt ska förändras av något nybyggt hus i grannskapet. Detta trots att nästan inga av de 140 000 bostäder som finns med i alliansens förslag är tänkta att byggas i den befintliga innerstaden.

Men på ett sätt förstår jag att dessa människor känner sig övergivna; det är inte bara alliansen som förespråkar att byggtakten ska höjas rejält i staden, alla de politiska partierna (SD undantaget) är överens om byggbehovet; Miljöpartiet har lagt fram ett förslag på 150 000 nya bostäder.

Med tanke på att Stockholmsregionen har vuxit med över 35 000 personer per år de senaste sju åren, en takt som inte visar några tendenser till att minska i en snar framtid, vad blir priset av att inte förtäta, av att inte bygga ut staden i takten som man har förslagit? Ola Andersson ställde denna fråga under sin slutkläm och blev bemött av stönande och burop, ty, alternativen, som vi återkommer till lite senare är inte vackra.

Här tänkte jag ge ett axplock av de argument som framfördes av de olika panelmedlemmarna.

Thorbjörn Andersson är landskapsarkitekt och professor vid Statens Landsbruksuniversitet. Jag förstår inte riktigt vad ett professurskap på ett lantbruksuniversitet ger för insikter i stadsbyggnad, men enligt Thorbjörn Andersson själv var han utomordentligt erfaren i dessa frågor med en allomfattande kunskap. För en så pass meriterad sakkunnig var han märkvärdigt dåligt påläst då han inte hade något att backa upp sina påståenden om befolkningstal med. Jag kunde, under frågestunden, upplysa honom och publiken om att det inte alls är så att 270 av landets 297 kommuner stagnerar eller går bakåt i sin befolkningsutveckling. Det är tvärtom så att under det gångna året ökade 185 av landets kommuner sitt befolkningstal och endast Gotland, av landets län, minskade i befolkning. När jag sedan gjorde en granskning hemma kunde jag ta reda på att sedan 2005 har drygt hälften av landets kommuner höjt sin befolkning, minskningen i övriga 142 kommuner är totalt, på åtta år, 52255. De 112 kommuner som tappade befolkning under 2013 tappade totalt inte mer än 4112 personer.

Ett annat exempel på Anderssons hemsnickrade statistik var att Stockholms befolkningstäthet skulle ligga på 6 400 invånare per kvadratkilometer, vilket han jämförde med München som, i Anderssons statistikbok, är Europas tätast byggda stad med en befolkningstäthet på 6 800. Därmed trodde han att han hade bevisat för församlingen att Stockholm inte alls var någon glesbebyggd stad, utan tvärtom placerar sig bland Europas tätast bebyggda städer.

Under frågestunden kunde jag delvis rätta till även denna felaktighet. Stockholms befolkningstäthet är 4 700 invånare per kvadratkilometer. Med tanke på detta behöver vi inte oroa oss för Anderssons profetior om att 140 000 nya bostäder skulle innebära att Stockholm kommer att haverera under sin egen tyngd. Applåderna till detta påstående är bevis nog för att Andersson predikade för de redan frälsta, som glatt accepterar och tror på vad som helst bara de vill. Jag menar; var det ingen som undrade varför inte, London, Paris, Tokyo, New York och hundratals andra betydligt större städer inte redan gått detta öde till mötes?

Cecilia Boldemann (Forskare, Karolinska Institutet): Cecilia är forskare kring barnens hälsa. Cecilia fick stora applåder när hon nämnde hur fantastiska och viktiga barn är. Efter detta inte alltför uppseendeväckande konstaterande hade hon vunnit publikens hjärta som nu stod beredd att acceptera alla hennes slutsatser som korrekta, även om dessa hamnade utanför hennes kompetensområde.

Som vi alla vet, består vetenskapshistorien av både korrekt och inkorrekt tolkade forskningresultat. Jag är inte kompetent att bedöma resultaten av Cecilias forskning kring benskörhet och allergier; jag antar att hennes resultat är korrekta när hon påstår att barn måste gå mellan 15.000 och 16.000 steg om dagen för att undvika att drabbas av benskörhet senare i livet. Men där slutar hennes kompetens; hennes forskning räcker inte för att bevisa att barn som bor i tätbebyggda områden är dömda till framtida benskörhet, då det inte är givet att barn i tät bebyggelse går eller leker mindre än andra.

Min erfarenhet som barnskötare med 36 års tjänst är att barn i glesbebyggda områden blir skjutsade överallt. Stadsbebyggelse gör däremot att fler målpunkter ligger inom gångavstånd. Forskning har visat att vuxna som bor i innerstaden går mer än de som bor i förorterna; en sanning som torde gälla barn lika mycket som vuxna.

Vad gäller allergier, som enligt Boldemann drabbar barn som bor vid hårt trafikerade vägar, följer det inte nödvändigtvis att barn i stan ska, för all framtid, drabbas av bilars avgaser och partikelutsläpp. Om vi bygger en stad efter YIMBY-principer blir det en tät stad där bilens roll minskar för att ge plats för mer gång- cykel och kollektivtrafik.

Boldemann sade en del om dagvattenhantering, om att ju tätare en stad är bebyggd, desto svårare blir dagvattenhanteringen och att dåligt hanterat dagvatten är hälsovådligt. Även detta påstående togs emot av publiken som ytterligare en spik i kistan för oss som vill förtäta staden. Det hon inte tog i beaktning var att förslaget om 140 000 nya bostäder inte innebär någon förtätning av den redan täta innerstaden. Tyvärr kommer få, om ens några, av de områden som är tänkta att förtätas att uppnå en täthet lik den i dagens innerstad. Slutsatsen därför måste bli att om innerstaden kan hantera sitt dagvatten idag så kan den även göra det i framtiden med en någorlunda oförändrad täthet och det kommer ett förtätat Årsta eller Bromma också kunna göra.

Mikael Raatamaa (Poet, Arkitekt): Mikael vikarierade för Per Wirtén som var sjuk. Likt Wirtén representerar Raatanaa ”Tvärstaden”, en organisation som hyllar den modernistiska stadsplaneringen och gör gällande att de som kritiserar modernistisk stadsplanering också kritiserar dem som bor där. Raatamaa var panelens uttalade marxist. En central tes i hans resonemang var att allt byggande är att exploatera marken och då måste det vara av ondo, då exploatering förutsätter att någon blir exploaterad. Detta var rätt typiskt för hans krumsprång i såväl logik som semantik. Raatama slog också fast att Marx och Engels redan under 1800-talets mitt påpekat att det var en nödvändighet att sudda ut gränserna mellan stad och land.

Josefin Wangel (Forskare på KTH): Även Josefin har hög tilltro till sin kompetens; hon introducerade sig som någon som inte tyckte en massa saker utan en som vet. Hon vet, bland annat att YIMBY är helt ut och cyklar när vi påstår att Stockholm inte är Bullerbyn. Stockholm är minsann Bullerbyn och Bullerbyn är ett förträffligt ställe där folk är öppna och glada och mottagliga för alla intryck de får av varandra i alla deras dagliga möten. Att boende i isolerade bostadsenklaver huvudsakligen endast får tillfälle att möta personer med samma etniska och socioekonomiska bakgrund som de själva, var ingenting som störde hennes tes.

Under en stor del av kvällen fick man känslan av att Nätverket Ny Grön Våg anser YIMBY vara deras stora meningsmotståndare. Denna uppfattning var sällan starkare än när Wangel talade. Det verkades som om det var en bisak att förslaget om 140 000 bostäder hade lagts av Alliansen och att samtliga seriösa partier stöder en utbyggnad i liknande takt. YIMBY verkar, i deras ögon, vara roten till all ondska.

Ola Andersson (arkitekt, skribent och författare till boken ”Vykort från Utopia”). Ola Andersson var den enda panelmedlem som talade ur ett stadsutvecklingsvänligt perspektiv. Intressant att tänka på är att han inte står för det förslag som Alliansen hade lagt; hans kritik av förslaget var snarare att 140 000 bostäder inte på långa vägar räcker för att hysa Stockholms kommande befolkning. Andersson talade pedagogiskt med uppbackning av källredovisade siffror, tabeller och diagram.

Där de övriga debattörerna stöttades av applåder och hejarop, bemöttes Andersson av suckar och stön och, mot slutet, stora burop. Buropen kom då Andersson, i ett anförande, svarade på den fråga som står som rubrik till denna artikel: "Ny Grön Våg  - till vilket pris?". 2013 visar en befolkningsutveckling som är typisk för de senaste åren. Länets befolkning ökade med 36 000 personer, varav cirka 14 398 var genom födselöverskottet, 16 385 utgjordes av invandringsöverskottet från utlandet och 5 036 var inflyttningsöverskottet från det övriga Sverige.

Med utgångsläge i denna statistik konstaterade Andersson att logiken dikterade att följande åtgärder fanns att tillgå och frågade mötesdeltagarna vilka åtgärder de var beredda att använda sig av, i fall man vägrade bygga ut staden i nödvändig takt. De möjliga åtgärderna var:
1) att begränsa Stockholmarnas rätt att föda barn eller tvinga dessa barn att lämna staden,
2) vägra folk rätten i landet att välja var de vill bo och
3) stoppa invandringen.

Här övergick suckandet och stönandet till en regelrätt buande. Inte för att Andersson själv vill ta till dessa åtgärder utan för att publiken med en självbild av kärleksfulla, solidariska barnkära medborgare, inte tålde att se vad deras egna ställningstaganden förutsätter om de skulle förverkligas.

Tabeller

Med hjälp av SCBs statistiska databas har jag sammanställt några tabeller över hur befolknings-utvecklingen såg ut under den gröna vågens högtid, alltså 1970-talet. Först visar jag de siffror som, om tagna som de står, och utan någon vidare analys, verkar ge stöd åt tron på att en grön våg verkligen svepte över landet.

Kommun 1970 1980 Förändr. Förändr. %
Stockholm 744 911 647 214 -97 697 -13,12%
Malmö 259 535 233 887 -25 648 -9,88%
Göteborg 465 527 431 273 -34 254 -7,36%
         
Storstäderna totalt 1 469 973 1 312 374 -157 599 -10,72


Tabellen visar ett enormt tapp för rikets tre enda stora städer på nästan 11%, där Stockholm tappade hela 13% av sin befolkning. Men innan vi accepterar att detta berodde på en grön våg, måste vi titta efter var dessa människor tog väg och varför.

Område 1970 1980 Förändr. Förändr.%
Stockholms kommun 744 911 647 214 -97 697 -13,12%
Övr. Stockholms län 732 323 880 503 148 180 20,23%
Håbo 6 118 13 301 7 183 117,41%
         
Stockholms region 1 483 352 1 541 018 57 666 3,89%


Jag har här tagit med Håbo, som med huvudorten Bålsta, är en pendlingsförort till Stockholm. Här ser vi att det övriga länet plus Håbo ökade betydligt mer än vad Stockholms kommun minskade och gav en ökning för storstadregionen på nästan 4%.

Möjligen påtade några av dessa utflyttade på sina egna täppor och blev självförsörjande men de allra flesta hamnade upp till två mil ifrån sina arbeten, kultur och nöjen. Dessa människor fick ägna sig åt det föga miljövänliga sysselsättningen arbetspendling, många av de ensamma i sina inte alltför miljövänliga bilar.

Situationen i Göteborg och Malmö följde samma mönster, med tillägget att dessa städers industrier lades ned i rask takt. Dock, även här gick flyttlassen huvudsakligen till förorter eller sovstäder på lite längre avstånd.
 

Kommun 1970 1980 Förändr. Förändr.%
Göteborg 465 527 431 273 -34 254 -7,36%
Kungsbacka 29 007 43 536 14 529 50,09%
Mölndal 44 769 47 778 3 009 6,72%
Kungälv 24 242 29 702 5 460 22,52%
Härryda 16 003 23 195 7 192 44,94%
Partille 24 588 27 172 2 584 10,51%
Ale 17 566 23 312 5 746 32,71%
Lerum 23 520  29 871 6 351 27,00%
Tjörn 9 334 11 70 2 367 25,36%
Öckerö 8 478 9 842 1 364 16,09%
Mark 29 000 31 418 2 418 8,34%
Stenungssund 12 546 16 091 3 545 28,26%
Orust 8 907 12 364 3 457 38,81%
Lilla Edet 10 065 11 836 1 771 17,60%
         
Göteborgs region 723 552 749 091 25 539 3,53%

 

Kommun 1970 1980 Förändr.
Förändr.%
Malmö 259 535 233 887 -25 648 -9,88%
Lund 69 073 78 487 9 414 13,63%
Velinge 13 112 23 190 10 078 76,86%
Svedala 10 166 15 471 5 305 52,18%
Lomma 12 308 16 607 4 299 34,93%
Burlöv 11 830 14 323 2 493 21,07%
Staffanstorp 11 107 16 368 5 261 47,37%
Kävlinge 14 496 20 643 6 147 42,40%
         
Malmö region 401 627 418 976 17 349 4,32%


Andra kommuner som ökade starkt under denna period var de stora Universitetsstäderna:
 

Stad 1970 1980 Förändr. Förändr.%
Uppsala 129 687 146 192 16 505 12,73%
Linköping 104 646 112 600 7 954 7,60%
Umeå 69 547 81 088 11 541 16,59%
  303 880 339 880 36 000 11,85%


Lägger vi ihop dessa tabeller ser vi, övergripligt, hur befolkningens geografiska spridning omfördelades under den gröna vågens guldår.
 

Region
1970 1980
Förändr.
Förändr.%
Storstadsregioner 2 608 531 2 709 568 101 037 3,87
Universitetsstäder 303 880 339 880  36 000 11,85
         
Stor + universitetsst. 2 912 411 3 049 448 136 554 4,69
         
Övriga landet 5 174 030 5 268 128 94 581 1,83
         
Hela riket 8 086 441 8 317 576 231 135 2,86

Som man kan se, ökade storstadsregioner och universitetsstäderna sin befolkning mer än det övriga landet i absoluta tal och mer än dubbelt så mycket räknat i procent. Knappast någon riksomfattande trend med folk som flydde staden för att leva ett "sundare liv på landet". En sådan grön våg är knappast att önska i repris men, om människorna från Ny Grön Våg menar allvar, är de välkomna att lämna staden till förmån för dem som verkligen uppskattar att bo i en stad.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+2
Bengt O. Karlsson (23 Maj 2014 08:42):
Intressant och fylligt referat av en diskussion som jag inte ens visste att den pågick. Utan att själv ha hört de andra deltagarna förefaller din argumentation att vara övertygande. Det enda som stör mig en aning är att du verkar diskvalificera en del av övriga deltagare pga att deras sakkunskap är i andra ämnen. Tror du inte att en poet kan ha något vettigt att säga om stadsbyggnad? (Nu verkar ju just den här poeten vara rätt så förvirrad-enligt ditt referat- men det behöver ju inte nödvändigtvis vara för att han skriver dikter...)

Vilka ligger bakom "den nya gröna vågen"? Finns det någon politisk anknytning? Är det ett desperat försök av centerpartiet att rädda livhanken?
 0
Christian S (23 Maj 2014 09:54):
I stockholm så driver centerpartiet / per ankersjö en tydlig politik för förtätning och att tillåta högre byggnader.
 0
Patrik (23 Maj 2014 13:52):
Peter: Om du tittar på slu.se så ser du att det bedrivs forskning inom området stad på universitetet, namnet till trots.
+1
Martin Ekdahl (23 Maj 2014 14:03):
Jag känner en del människor som kallar sig "miljövänner" och samtidigt hävdar att livet på landet/jobbet i stan är fullt kompatibelt med en hållbar livsstil. Bara det byggs fler vägar och tillverkas mer bilar så att man kan upprätthålla sin gröna självbild. Fast ve den som flyttar in till stan och trängs i kollektivtrafiken..
+2
Tam (23 Maj 2014 15:54):
Om man inte vill bo i en växande storstad ska man inte bo i Stockholm, punkt. De har rätt när de inte säger att inte alla måste bo i Stockholm - det finns massor av glesa, bilberoende, lugna småstäder runtom i landet för de som föredrar detta. Låt Sverige ha EN ENDA storstad förr oss som gillar storstäder.

Fakta är att hundratusentals människor står i kö för att bo i de mest urbana delarna av Stockholm. Modernistiska förorter not so much. Se även bostadspriserna. Per Wirtens kärlek till betongen och motorlederna är av exklusivt slag. Sedan är han en hycklare som gärna reser till Paris när han kan och njuter av de miljöer som han förnekar andra.
 0
Tam (23 Maj 2014 15:58):
De Ny Grön Vågarna inte kan förklara bort är att täta stadsmiljöer är miljövänligare än glesa förorter och att all tillgänglig statistik visar att människor hellre bor i Vasastan än i Flemingsberg.

Kan någon kolla upp var i Sthlm dessa personer bor? Säkert innanför tullarna eller i närförorter.
+3
Jan Wiklund (23 Maj 2014 16:01):
Kul att Yimby framstår som den stora motståndaren och att politikerna framstår som nånting mittemellan. Det visar att vi har hegemoni i frågan. Det visar att vi har lyckats.

Det gäller att fortsätta med det.

Vår stora svaghet är väl att vi hittills har varit lite för reaktiva, dvs mest reagerat på planer från kommunen. Vi borde bli mer proaktiva, dvs lägga fram egna planer som framstår som attraktiva för många (även många bland dem som tar nätverkets teser för gott; det är viktigt att vi kan äta upp deras bas).

Lindhagenplanen är väl bra, men det är snart två år sen. Det är dags att komma med nåt nytt.
+1
Martin Kolk (23 Maj 2014 16:33):
Håller med om att miljöargument är det bästa sättet att bemöta "gröna vågen" argument som ovan. Det är helt enkelt mer miljövänligt att förtäta än att glesa ut.
+1
David Nylund (23 Maj 2014 16:48):
Är det verkligen dags att komma med något nytt, Jan? Det fina med principskisser som Lindhagen 2.0 är väl just att de håller lite längre än bara ett par år, eller en mandatperiod eller två.

Därmed inte sagt att man inte kan göra mer. Staden har exempelvis Hammarbyhöjden-Björkhagen på remiss nu. Där skulle man kunna bidra med en principskiss för hur områdets dynamik skulle kunna förändras utan att man är inne och petar på exakt vilket hus som ska byggas var. Och utifrån spårnätsstrategin skulle man kunna komma med förslag kring hur en Kungsholmsbana skulle kunna binda ihop tunnelbanenätet kring fler noder än T-centralen och hur till exempel Tomteboda skulle kunna öppnas upp för exploatering. Eller hur en östlig tvärbana skulle kunna knyta ihop Nacka/söderort med Ropsten/Hjorthagen. För att dra fram några mindre, men ändå rejäla, exempel.

Allt utifrån samma grundidé som Lindhagen bygger på.

Jag inser att vi säkert inte är särskilt oeniga i sak här, jag menar bara att det nya i så fall ska bygga på det som redan gjorts, inte vara något annat.
+4
Simon Wallin (23 Maj 2014 17:44):
Det naturliga nästa steget för YIMBY är att utgå från Linhagenplanen 2 och ta fram områdesplaner som redan idag är genomförbara. Lindhagenplanen 2 må vara en bra långsiktig målsättning men den blir lätt överväldigande. Det finns få konkreta förslag som folk idag kan relatera till och det måste det bli mer av i framtiden.
 0
Karl M (23 Maj 2014 20:07):
En detalj: Lund räknas inte till en av de stora universitetsstäderna längre? Det kan f.ö. vara värt att nämna att den stora universitetsexpansionen tog vid omkring 1955-1970 medan antalet studenter stagnerade och minskade i vissa fall 1970-1990. Först omkring 1990 börjar studentantalet och studentandelen av befolkningen klättra uppåt mot dagens nivåer (hittar tyvärr ingen lättfattlig statistik på nätet, detta är vad jag minns från de böcker jag har som finns på jobbet).


En viktig anledning till att universitetskommunerna inte tappade befolkningsantal har nog att göra med att de är geografiskt stora kommuner (exempelvis Uppsala kommun är omkring 2/3 av hela Blekinges yta. Lund har en bumerangform där staden ligger i nordvästra utkanten av kommunen) som exploaterade samhällen runtom i kommunen och bebyggda dessa som villamattor (Björklinge, Vänge, Dalby, Södra Sandby, Holmsund m.fl.). En positiv effekt var att beroendet av det lokala näringslivet minskade, till det negativa hör förstås att det inte blev så mycket engagemang för den nya orten när man pendlar iväg någonannanstans.
+2
Erik Westberg (23 Maj 2014 22:13):
Jag var ju där så jag borde kanske fylla i lite. De som saknades i panelen var naturligtvis den riktiga miljörörelsen. De har länge haft en romantisk bild av den röda lilla stugan men på senare år har i alla fall delar av den börjat inse den täta stadens fördelar för kollektivtrafik, i alla fall i princip. Är det några vi borde ha dialog med så är det med dem, dels för att kanske påverka dem lite till, dels för att där finns det nog faktiskt personer som är intresserade av en mer seriös dialog och dels naturligtvis för att motverka de kvasimiljö-argument som antiurbanisterna kommer med.

Simons tanke är mycket klok, det är nämligen det jag har tänkt själv rätt länge. Främst borde man kanske titta på de boulevarder som måste gå ut från innerstaden, hur dessa ska kunna skapas.
 0
Martin Kolk (24 Maj 2014 17:12):
Erik: Jag tror du har helt rätt. Det är nog allra enklast att ha dialog med riktiga akademiker i hållbarhet och liknande, och inte intresseorganisationer som naturskyddsföreningen, även om det senare nog också går att ha en vettig dialog med.
 0
Jan Wiklund (25 Maj 2014 12:38):
David: jag menar inte att Lindhagen ska skrotas, verkligen inte (inte minst för att jag är inblandad...)! Utan jag menar att det är dags att hamna på förstasidorna igen, med någon ny typ av proaktivt förslag.

Det enklaste och rimligaste kanske vore något stadsplaneförslag i nån stadsdel som idag inte fungerar. Det ska då göras lika genomtänkt som Lindhagen, med klar blick för vad som inte fungerar och varför inte.

Om det görs i en stadsdel där de bor folk måste man förstås ha förankrat förslaget innan det läggs fram, vilket kan vara alltför arbetskrävande för den som arbetar ideellt. En annan möjlighet är att föreslå något för t.ex. Solnavägen, Södertäljevägen eller Stadsgården där man inte kan komma i konflikt med något lokalt intresse.

Det spelar kanske inte så stor roll vad, huvudsaken är att man håller grytan kokande.
 0
Jan Wiklund (25 Maj 2014 12:41):
Erik: Den riktiga miljörörelsen (Miljöförbundet, Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen) konstaterade redan 1985 i ett gemensamt yttrande till Regionplanen att tät stad var mer miljövänligt än gles, inte minst pga mindre behov av trafik men också pga att mindre yta exploateras. Så det riktiga miljörörelsen har länge varit klar över detta.

De bilromatiska Raattama och Wirtén kan ju på intet sätt räknas till någon sorts miljörörelse. De är ju snarast romantiker i Marinettis anda (http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Futuristiska_​manifestet).
 0
Peter Michael Neal (26 Maj 2014 08:35):
Bengt O Karlsson. Det gläder mig att du fann artikeln intressant. Jag vill dock påpeka å det bestämdaste att jag inte diskvalificera någon på grund av att de har fel yrke. Visst kan en poet har värdefulla åsikter. Det vore konstigt om jag inte erkände det eftersom jag själv är barnskötare, och har inte lärt mig det jag vet om stadsbyggnad genom mitt yrke. Jag återgav yrken som debattdeltagarna själva hade angett. Mikael Raaattama är också arkitekt, vilket jag angav. Min kritik av hans inlää ligger mest å hans bombastiska, populistiska stil, sitt vurm för bilen samt hans politik för segregeringens befästning.

Vad det gäller Cecilia Boldeman utgår min kritik på att hon spelade för mycket på känslor; "barn är det käraste vi har". Det tycker jag med, som fyrbarnsfar och 37 års yrkes-verksamhet med barnen, men skulle aldrig använda det som argument i en debatt, det garanterar inte att jag per automatik har rätt om allting gällande barn.

Jag måste ju acceptera hennes forskningskunskap om barnens behov till 15 000 till 16 000 steg per dag, men kan påpeka att hon kan ha fel när hon drar slutsatsen att barn i stan går mindre. Detta har jag inte forskat i, men har ett empirisk kunskap om att folk går till skola och andra aktiviteter i stan på ett helt annat sätt än föräldrar i villaförorter.
 0
Peter Michael Neal (26 Maj 2014 08:42):
Karl M. Visst räknas Lund till de stora universitetsstäderna; jag var lite osäker om jag skulle inkluderar den dör eller i Malmöregionen. Jag valde det senare. Kanske inte helt rätt, men eftersom min poäng var att visa att befolkningsökningen var störst i dessa två grupper, som jag sedan redovisade ihop, gör det väl inte så mycket. det hade i alla fall varit fusk att redovisa dubbelt. :)
 0
Peter Michael Neal (26 Maj 2014 08:48):
Erik, det är klart att den verkliga miljörörelsen saknades i panelen. Ny grön våg är inte någon miljörörelse. De är Nimbys rätt och slätt som försöker legitimera sig med lite miljösnack. Motvikten de hade valt var Ola Andersson som lätt kunde göras till hatobjekt och därmed fungera som kitt för att hålla ihop trupperna. De hade inte kunnat agera på samma vis mot en från den riktiga miljörörelsen utan att tappa i trovärdighet. Panelen var vald med omsorg.
 0
Peter Michael Neal (26 Maj 2014 08:57):
Jan Wikström har så rätt när han säger att vi måste var mer proaktiva hellre än reaktiva. Det är, givetcis inget fel med Lindhagensplanen 2.0; vi måste bara gå vidare med den i bakgrunden. Det känns som om just när Yimby har verkligen etablerat sig som erkänd spelare i stadsbyggnadsfrågor att luften har lite gått ut. Min uppmaning är till alla nya Yimbisar att kliva fram och delar på bördan.
+6
FA (29 Maj 2014 17:29):
Förortiseringen av Storstockholm på 70-talet innebar en stor exploatering av många kvadratkilometer skogs- och naturmark i utkanterna, främst i förortskommunerna, i kollektivtrafiklägen som av allt att döma ofta uppmuntrat bilpendling.

Det är naturligt att det nu finns en önskan att inte upprepa detta sprawl, dvs att inte expandera Stockholm på det sättet och på bekostnad av sammanhängande, perifera skogsområden eller odlingslandskap i ytterförort. Där det dessutom blir svårt att skapa en bra kollektivtrafik.

Inte kan naturvärdena per automatik sägas vara större ju närmare Stockholms centrum man kommer? I områden där fastighetspriserna är högre och invånarna högljuddare. Det blir som en relativisering av naturvärdena efter hur mycket den bebyggda marken i närheten är värd, inte efter hur de verkliga ekologiska värdena ser ut, eller efter hur marken egentligen bör användas sett till stadens och befolkningens behov.
 0
Elen (7 Juli 2014 14:28):
Hello, I'm sending you this message to ask if I can buy and post an article on your website. Below is some information:
- article will be written by us and will be original;
- we do the article , so that it is relevant to your site theme;
- article will contain a link to a gambling site , and a picture;
- if you give us an good offer we can do a long partnership ;
Thank you for reading the message, have a good day and I look response !
 0
Martin Ekdahl (7 Juli 2014 21:52):
Sounds tempting!
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8646 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S.
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark

@yimbysthlm på Twitter