Utskrift från www2.yimby.se
....

Hitta hem: En lösning

Av Johannes Hulter 18 September 2014
75 kommentarer
 
Ola Andersson inleder bokens andra del med ett resonemang om hur många bostäder som behöver byggas i Stockholm. Han kommer fram till att det behövs sammanlagt 385.000 bostäder under de kommande tio åren för att bygga bort bostadsbristen i Stockholms län. Andersson diskuterar också hur stor plats som behövs för dessa bostäder och kommer fram till att om man bygger tät stadsbebyggelse så krävs runt 1900 hektar. Bygger man istället dessa bostäder som friliggande villor så behövs minst tio gånger så mycket mark.



Markslöseri

Med tät stadsbebyggelse så skulle det alltså finnas gott om plats inom Stockholms kommungräns, där en tredjedel av marken (6200 hektar) är obebyggd och dessutom till stora delar ägd av kommunen. Undantagen är statens mark från södra Djurgården och norrut och några stora privata markområden i Nacka.

“
Kommunerna i de centrala delarna av Stockholms län sitter, bortsett från dessa undantag, inte bara på den exklusiva rätten att upprätta de detaljplaner som krävs för att bygga, utan äger också marken. De har både planmonopol och markmonopol. Markfrågan ligger alltså helt i våra, kommunmedborgarnas, händer.
”


Andersson fortsätter med att diskutera varför det byggs så lite i just Stockholms kommun (jämfört med t.ex. Solna):

“
Varför byggs det då inte mer i Stockholm? Det är en intressant fråga. Kön av villiga byggherrar utanför Stockholms stads tekniska nämndhus på Fleminggatan 4 ringlar nämligen, bildligt talat, lika lång som utanför Stureplans klubbar en löningshelg. I kön står alla – representanter för byggbolag, fastighetsbolag och bostadsbolag – som vill köpa mark av staden och få en detaljplan för att kunna vara med och bygga bostäder. Jag vet, för jag har själv stått där med dem.

Där syns ibland också representanter för andra sammanslutningar, till exempel hoppfulla bostadsrättsföreningar som vill bygga hus åt sig själva. Precis som på Stureplan har vissa betydligt lättare att komma in än andra. Utanför porten står, om vi fortsätter vår liknelse, tjänstemännen som dörrvakter och pointers och väljer ut vilka som får komma in.

Den som kommer in märker dock genast att det inte är någon trängsel på dansgolvet. Det är reserverat för dem som bygger störst eller vackrast, de som har resurser att delta i byggandet av kommunala prestigeprojekt som Hammarby Sjöstad och de byggbolag som kommunen av någon anledning ser en poäng i att favorisera.

För de flesta är det så självklart att vi inte har en chans att komma in att vi aldrig ens skulle komma på tanken att ställa oss i kön.
”




Enligt Andersson beror situationen på att kommunen valt att begränsa marktillgången. Man markanvisar bara hälften av den efterfrågan som finns. Orsaken till det är att kommunen vill hålla uppe priset på marken, som i Stockholms fall inbringar runt 2 miljarder kronor varje år. Pengar som stärker kommunens ekonomi och gör det möjligt att hålla kommunalskatten låg.

Bostadsbristen leder också till dyrare bostäder vilket hindrar kapitalsvaga medborgare från att flytta in och därigenom belasta kommunens ekonomi. Det är dock en kortsiktig strategi eftersom bostadsbristen på längre sikt är skadlig för kommunen, rent ekonomiskt.

På senare tid har det dock börjat märkas en attitydförändring på politisk nivå. Det finns en allt starkare önskan att öka byggandet. Enligt Andersson är dock ambitionerna fortfarande på en alltför låg nivå. Det skulle enligt honom behöva tillkomma sammanlagt 166.000 nya bostäder i Stockholms stad för att bygga bort bostadsbristen.

I bokens tionde kapitel diskuterar Ola Andersson kort var i Stockholm man inte ska bygga. Det är en viktig fråga enligt honom, eftersom det samtidigt avgör var vi ska bygga.

“
Den mark vi redan skyddat borde räcka bra. I Stockholms län finns två nationalparker och över 270 naturreservat, från Aborrträsk i Orminge till Österby i Hemfosa, Bara i Stockholms stad finns det utöver Nationalstadsparken hela sju naturreservat och ett kulturreservat. Tillsammans upptar de en icke föraktlig del av Stockholms yta.

Det är svårt att se att det utöver detta finns särskilt mycket mark vars biologiska värde väger tyngre än landets enda storstads möjligheter att erbjuda sina medborgare tak över huvudet.
”
Gå med i YIMBY Stockholm

YIMBY Stockholm om: , , , ,

Bloggar om: , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Göteborg, Yimby Malmö och Yimby Uppsala.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
+1
Jan Wiklund (18 September 2014 09:53):
Har Stockholms stad svarat på denna grava anklagelse?

Enligt dem beror ju bristen på byggande i första hand på att det dels finns för lite mark (vilket Andersson alltså avvisar), och dels på att Stadsbyggnadskontoret är underbemannat och inte hinner med. Det senare anser man att man håller på att ta itu med genom att anställa fler handläggare.

Jerker Söderlind bjöd in representanter för byggbolag, partier och byggbyråkrati för ett par veckor sen till en diskussion om bostadsbyggandet, och såvitt jag minns gick deras linje ut på detta.

En byggmästare var med som anklagade närvarande kommunrepresentanter för just det Andersson säger. Han hade lagt in anbud om att få bygga men aldrig fått något svar. Vilket kommunrepresentanterna förklarade med bristande kapacitet.

Det vore intressant om någon från det hållet kunde kommentera.
1 person gillar detta
+3
Niklas Öhrström (18 September 2014 10:33):
Intressant att markförsäljning inbringar 2 miljarder årligen. Intressant att detta går till löpande utgifter och inte öronmärks för återinvestering i bostäder och infrastruktur.

2 miljarder per år innebär 30 miljarder på femton år. Detta motsvarar ungefär en ny grön linje var femtonde år.
3 personer gillar detta
 0
Marcus Bokvist (18 September 2014 13:10):
@niklas: plus det överskott som kommer från de allmänyttiga bostadsföretagen. Man undrar om inte de borde få som uppgift att låta bygga mer och enklare.
+1
Erik Westberg (18 September 2014 18:08):
Jan W:
Ola A kom väl in på kommunens invändningar i det här föredraget:
http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​14/​0​9/​hitta-​hem-​en-​losning_​3562.​.​.​
vid 23:15 kommer han in på att man plötsligt beslöt sig för att fördubbla markanvisningarna inför valåret 2014.
1 person gillar detta
+1
Martin Kolk (18 September 2014 19:36):
Den enklaste lösningen vore ju att ge fastighetsägare möjlighet att bygga tätare på mark de redan ägare/arrenderar, t ex villaägare. Det är ju planmonopolet som garanterar bristen på mark.
1 person gillar detta
+3
Håkan Tendell (18 September 2014 22:23):
Det bästa för landets alla storstäder vore kanske om man som ett experiment ritade kvartersstadsplan (i ett finmaskigt rutnät, dock ej nödvändigtvis helt igenom rektangulärt) med blandade storlekar på tomter på låt säga en tredjedel av nu tillgänglig byggbar mark.

Vecka 1 skulle alla tomter i ett kvarter bjudas ut till högstbjudande. Vecka 2 tomterna i nästa kvarter o.s.v. En byggherre skulle bara få lov att köpa en av tomterna i respektive kvarter, och det skulle ställas krav på att minst 50 % av bottenvåningens fasad mot gatan skulle utgöras av entré och skyltfönster et cetera till publik lokal.

Varje byggherre skulle sedan efter färdigställd inflyttningsbar byggnad i vissa fall få tillbaka en del av tomtpriset såsom en rabatt grundad på byggnadens våningsantal. Mer än 20 våningar skulle ge 20 % rabatt, mer än 30 våningar 30 % rabatt, 40 våningar 40 % och allt över 50, 50 %.

Detta skulle dels innebära diversifiering av byggherrar i ett och samma kvarter, dels medföra grogrund för levande stadsmiljö, dels stimulera byggande på höjden.

Om experimentet inte faller väl ut efter utvärdering år 2029 kan man fylla de återstående två tredjedelarna av storstäderna med monofunktionella satellitenklaver i ett hav av trafikseparerad nyfunkis med döda murar utmed impediment.
3 personer gillar detta
+1
Jan Wiklund (19 September 2014 09:07):
Erik: Ja, det var mycket som plötsligt ändrades inför valåret. Bland annat att m tydligen vek undan från sin linje att "t-banan är färdigbyggd", http:​/​/​www.​svt.​se/​nyheter/​regionalt/​abc/​inga-​nya-​tunne.​.​ Verkligheten tvingar sig på.

Men vår vän byggmästaren på Jerkers mingel har fortfarande inte fått något svar. Så den administrativa kapaciteten hänger inte med, den är kvar i de gångna åtta årens sömn.
1 person gillar detta
 0
Jon Cederberg (19 September 2014 13:06):
Jag har svårt att se någon självklar korrelation mellan bostadsbristen och Attefalls infall att öka byggrätten för villaägare. De har i de flesta fall redan mer boendeyta per person än de behöver och i många fall har råd med. Det gör inte att änkor på Djursholm hyr ut sina patriciervillor till bostadssökande.
 0
Jan Wiklund (19 September 2014 14:20):
Svårt att se vad det kan ge. Men om en hop villaägare bygger ett hus till vardera på tomten för att hyra ut är det ju bra.

Vad som än kan förbättra det skandalöst dåliga markutnyttjandet i t.ex. Bromma vore intressant att pröva på. Stockholm måste ha en markfördelning av sydamerikanska ojämlikhetsmått.
+1
Martin Ekdahl (22 September 2014 12:39):
Jag applåderade Attefalls initiativ. Det är självklart inte den enda eller ens viktigaste lösningen på bostadsbristen. Däremot är det ett viktigare steg i rätt riktning - att göra det lättare att bygga bostäder och ta bort regler som enbart hindrar byggandet. Där finns det mycket kvar att göra. Men framförallt måste kommunen börja släppa på marken.
1 person gillar detta
+2
Jan Wiklund (22 September 2014 12:43):
Och, som vi föreslog i Lindhagenplanen, släppa lite av totalkontrollen. Fokusera på sånt som har övergripande betydelse. Vad dom förlorar på detaljkontroll vinner dom på övergripande kontroll. Bryr dom sig inte längre om att kontrollera husens färg kanske dom har tid att göra fler stadsplaner.
2 personer gillar detta
+2
Robert (22 September 2014 22:31):
Någon brist på mark råder det inte i Stockholm iallafall. Man behöver inte åka många kilometer ut från slussen innan det dyker upp arealer med granskog och ängar, industriområden med stora outnyttjade grusplaner, etc. Bott både i västerort och söderort och det finns gott om mark att bygga på, både flerbostadshus och villor/radhus.
2 personer gillar detta
 0
bahnhof (23 September 2014 02:20):
Robert verkar ha missat att det pågår en förtätning av de inre delarna av Stockholmsområdet med en intensitet utan motstycke i Sverige och för den delen i Europa i städer av motsvarande storlek.
Hammarby sjöstad, Lijeholmskajen, Marievik, Lindholmen på gång, Hornsberg, övriga västra Kungsholmen, Hagastaden, Roslags tull på gång, Norra Djurgårdsstaden, Kista, Arenastaden i Solna, Annedal i Sundbyberg, Årstafältet och säkert några till som jag har missat.
Till det kan läggas ett antal fristående projekt/fastigheter inom tull som både förtätar och gör Stockholm än mer attraktivt.
Visst kan man kritisera, men inte bara av gammal vana. Det är mycket på gång i Stockholmsregionen, och mycket av det är av hög kvalitet.
 0
Jan Wiklund (23 September 2014 10:28):
Naturligtvis är det så, Robert och Bahnhof - ni har båda rätt. Det byggs mycket i de inre förorterna, och mycket mer kan byggas.
+1
Niklas Öhrström (23 September 2014 11:41):
Jag filade för ett tag sedan på hur "Gula Sidorna" i söderort skulle se ut på 50-60år om vi tillät tomtägare att förtäta sina tomter enligt ganska enkla stadsplaneregler (+ lite mer av stadsplan utanför redan planlagda fastigheter)

http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​a0​17be7d-​5271-​476f-​b90​a-​4fe294ab.​.​
1 person gillar detta
 0
Göran Johnson (23 September 2014 19:23):
OA gör en slarvig kalkyl av bostadsbristen genom att utgå från läget år 1992, då vi hade den högsta bostadsstandarden hittills, och inte ta hänsyn till alla förändringsfaktorer. Kalkylen stämmer inte med den statistik vi har över befolkning och bostadsbestånd. Utgår man från offentlig statistik från SCB är underskottet 2013 i stället ca 75 000 lägenheter, som skulle krävas för att upprätthålla den bostadsstandard på 2,02 invånare per lägenhet vi hade år 1992. Det är nog så mycket men ändå bara hälften av vad OA har beräknat. Denna bostadsefterfrågan var dessutom resultatet av en omfattande statlig subvention av bostadssektorn, som i huvudsak avskaffades i början på 1990-talet, varvid bostadsefterfrågan sjönk kraftigt. Enligt rapporten "Regional bedömning av behovet av nya bostäder i Stockholmsregionen fram till 2030" från SLL TMR, var det uppdämda behovet 2012 ca 53 000 lägenheter. Detta är en välgrundad beräkning, som finns offentligt tillgänglig, men som OA inte har brytt sig om att studera.
 0
Martin Ekdahl (24 September 2014 07:35):
Niklas Ö: Imho ser det ganska trevligt ut. :)
 0
W Wallin (14 Januari 2015 14:07):
Det är intressant att läsa alla förslag om hur "staden" skall göra för att det skall bli en bra stad.
Samman taget nämner man endast byggherren i andra hand och man talar mest om tjänstemannen som inte gör rätt.
För att lösa det problemet är det enkelt att bara ta bort "Det Kommunala Planmonopolet", då blir det byggherren som kommer i första hand och han är mycket mån om att den bostadssökande skall få vad han/hon söker och vill ha. Det kallas med ett annat ord för marknadskrafter som kommer utav mångfald. Inga tjänstemän så långt öga kan se finns i den världen.
Nästa steg är att modifiera PBL så att man inte behöver vänta i 10 veckor på bygglov efter inlämnad ansökan. Vad skall man göra under denna tid ???

Sen har vi all denna självkontroll som byggherren skall göra och redovisa till kontoret, som bara arkiverar handlingarna, eftersom de inte har någon anmärkning, givetvis.

Vi måste börja med att sluta konstatera, att det inte byggs, med att ta bort "Det Kommunala Planmonopolet", som gör att tjänstemännen har "Totalt Tolkningsföreträde". Då blir det, raka motsatsen till, som man säger här ovan att planerna är totalt omöjliga, man förstår inte vad tjänstemannen har gjort mm mm.
WW
+2
Krister (14 Januari 2015 14:31):
På 1960-talet växte stora bostadsområden fram i städernas
utkanter. Med den nya rationella byggtekniken togs allt mindre
hänsyn till naturen. Marken plansprängdes för att anpassas till
Lyftkranarnas behov.

Prefabricerade betongelement kräver stora lyftkranar. Dessutom krävdes att bilvägar och parkeringsplatser skulle anläggas enligt vissa normer. Minst en bil per lägenhet kräver många p-platser. Arkitektens roll i byggprocessen minskade drastiskt. SBK lever kvar i detta tänkande även idag.
2 personer gillar detta
+1
W Wallin (14 Januari 2015 17:26):
Helt rätt Krister
Tjänstemännen lever kvar i miljonprograms tiden, med att ta fram små enklaver i landskapet och utgår från att det är i stora flerfamiljshus, som alla vill bo i, förmodligen inte de själva, men andra.
Vad gäller P platser är det 1,1 p plats per lägenhet, orsakat av Boverket.
W W
1 person gillar detta
+1
Martin Ekdahl (15 Januari 2015 11:43):
Som sagt: Färre normer - bättre stad!
1 person gillar detta
+1
Jan Wiklund (15 Januari 2015 14:43):
Wallin: Det kommunala planmonopolet är i hög grad fiktivt. I verkligheten går det till så att få kommuner vågar göra en plan utan att veta att det kommer att byggas efter den; detta innebär att de väntar på ett initiativ från ett byggbolag eller annan utvecklare. Som alltså får den plan hen begär. Vilket i sin tur innebär att stan består av en massa enklaver, en per utvecklare, och att inget hänger ihop.

Sen är det en annan sak att denna ordning inte heller passar utvecklarna eftersom det tar en massa tid för planen att harva igenom planprocessen och det blir kö. Egentligen passar den ingen: kommunbyråkraterna måste gräva ner sig i detaljer och byggandet fördröjs.

En bättre ordning vore att utvecklarna själva får ansvara för att de följer bestämmelserna och att huset rivs om det inte lever upp till dem, medan planbyråkratin ägnar sig åt samordning, översikt och offentlig infrastruktur. Då gör alla vad de har kompetens för och det blir inget dubbelarbete.
1 person gillar detta
+1
David Nylund (15 Januari 2015 16:34):
Fiktivt är väl kanske att ta i, men detaljplanerna är ju så detaljerade att det inte går att göra en utan att ha ett specifikt projekt i åtanke. På så vis är ju kommunens makt begränsad. Däremot är det ju definitivt så att planmonopolet är verkligt ur byggmästarens ögon; får man det inte genom kommunhuset blir det inget.
1 person gillar detta
 0
Martin Kolk (15 Januari 2015 18:44):
Det är sant att med dagens mikro-detaljplaner så kan kommunen egentligen inte göra något, utan att någon föreslår ett specifikt projekt. Men om kommunen enkelt beviljade detaljplaner för små aktörer skulle det ju inte vara ett problem.

Det finns ju också kommunala bostadsbolag som är en riktig murbräcka som alltid finns som alternativ för politikerna om de vill bygga. Det är nog i praktiken den enda lösningen för riktigt storskaligt byggande i Stockholm.

Planmonopolet begränsar ju främst den individuella markägaren, det är nästan helt unikt för Sverige tror jag att man inte får göra någonting på sin mark utan att kommunen ger sitt godkännande, i de flesta länder har man ganska stor frihet inom vissa begränsade parametrar (typ zooning etc).
 0
Martin Ekdahl (16 Januari 2015 08:08):
Om utvecklarna själva skall ansvara för att de följer bestämmerna så krävs det en rejäl upprensning i snårskogen. Annars kommer ingen intressera sig för att bygga nya hus. Vem vill finansiera bygget av ett hus om det riskerar att bulldozras efteråt?
+1
W Wallin (18 Januari 2015 12:21):
Tänkte svara på J Wiklunds inlägg.
Undertecknad har sedan 1987 haft med Stadsbyggnadskontoret och andra kommunala kontor att göra.
ALLTID när man har kommit med en ansökan om bygglov eller markönskemål har vi erhållit NEJ, som svar. Det beror på det Tolkningsföreträde, som tjänstemännen besitter.
De har ingen som helst kunskap om företagande eller kundrelation. De ser endast sitt arbete utifrån tolkningsföreträdet och att de skall bestämma.
Har själv arbetat på Stadsb.k i GBG, så jag har en insiders erfarenhet, likaväl som en företags erfarenhet i ämnet.

Därtill kommer kösystemet, som är oförståeligt för en utomstående. Där kan man utan orsak eller förklaring avstanna ett ärende, lägga det åt sidan eller helt upphöra med det, utan att behöva förklara för den som ansökte.

Tjänstemännen som till exempel inte tycker om ett Byggnadsnämnds beslut, kan och gör själv överklagan till Länsstyrelsen och få ett ärende från bygglov tillbaka till Planarbete, med en förlängning av ärendet med 5 -30 år.
Inte något ovanligt med det. Alla har rätt att överklaga.
Så går det till i verkligheten.

Därför måste Planmonopolet bort och det fort.
WW
1 person gillar detta
+1
David Nylund (18 Januari 2015 18:20):
Nej, alla har inte rätt att överklaga planärenden. Bara sakägare har den rätten, vilket en tjänsteman iofs kan vara om denne exempelvis bor granne med det aktuella projektet. Att det skulle ske på någon form av regelbunden basis faller dock på sin egen orimlighet.

Samma sak med handläggningstider. Nu har iofs Göteborg synnerligen dåligt rykte vad gäller förvaltningens redlighet, men i landet generellt är den typen av förfarande definitivt inte vanligt.

Därmed inte sagt att planmonopolet är bra, eller att ärenden inte handläggs illa.
1 person gillar detta
 0
W Wallin (25 Januari 2015 14:02):
D Nylund
Jag tycker Du skall försöka köpa och få tag i en markbit och därefter ansöka om bygglov, för några små hyreshus i vilken stadsdel, som helst. Då kanske Du kommer att förstå vad vi talar om, när vi talar om "Planmonopolet".
WW
+1
Jan Wiklund (3 Februari 2015 08:20):
WW: Det finns flera sidor i detta.

Även Stockholms stad själv erkänner att handläggningstiderna är alldeles för långa vilket de skyller på underbemanning. Detta leder till att den som vill bygga något ofta inte ens får svar på sin begäran. Detta är enkelt att åtgärda inom ramen för nuvarande praxis.

Men som vi konstaterade i Lindhagenplanen 2.0 råder också alldeles för mycket detaljstyrande - medan kommunen inte har någon koll alls på det övergripande. Är du ett tillräckligt stort byggbolag kan du bygga var som helst och vad som helst, samtidigt som det kan utbryta en oändlig diskussion om färgen på en fönsterkarm.

Principen kallas "förhandlingsplanering" - se t.ex. http:​/​/​www.​uppsatser.​se/​uppsats/​20​fcb8688d/​.​ Och i en förhandling är det parternas resurser som bestämmer.

Problemet är alltså inte att kommuner planerar. Problemet är hur. Det behövs övergripande stadsplaner med generella regler som ingen får bryta emot - inte ens NCC - men det behövs inget plottrande med detaljer, de klarar byggare och beställare av själva.

Ju mer kommunen lägger ner resurser på att styra detaljer desto mer förlorar de förmågan att styra helheten.
1 person gillar detta
+1
Martin Ekdahl (3 Februari 2015 20:13):
Ingen som känner sig manad att ta bort alla engelskspråkiga visdomar från detta forum?
1 person gillar detta
 0
Krister Malmqvist (4 Februari 2015 07:39):
Tyvärr finns inte kompetensen inom SBK utan den finns hos de stora byggbolagen. De har resurserna att ta fram detaljplaner. I de flesta fall är det bara att ta kopior på tidigare genomförda projekt och anpassa till en ny bygglovsansökan.

Tjänstemännen på SBK får koncentrera sig på färgval, samt att alla bestämmelser gällande handikappanpassning, hisskrav, ventilation m.m. följs.
 0
W Wallin (4 Februari 2015 10:38):
Hej Jan Viklund
De som skyller på handläggningstider gör det därför den att "Den Nya Förenklade PBL" , som Boverket kom med 2e maj 2011, är så komplicerad att det, enligt kontoren behövs 5 ggr så många anställda att lösa och handlägga samma ärenden som för 2011.
Vi behöver inga fler sidor alls.
Tar man bort Planmonopolet kommer bostäder att byggas utifrån kunders önskemål, eftersom man då har en större konkurrens i byggandet och utslagning av de som bygger för dyrt.
Idag har man ingen vare sig konkurrens, eller marknadskrafter, de byggs enbart efter avkastning på insatt kapital.
Det allra största problemet är ATT kommunerna planerar. De skapar ingen dynamik i samhällsutveckling med att ha fasta regler som man följer dag ut och dag in.
Alla saknar en levande stad och den kan endast komma till, om man har ett starkt kundkrav, efter vad de som vill betala klarar av och hur de vill bo.
WW
 0
Jan Wiklund (4 Februari 2015 14:17):
Offentlig planering hade man ju redan på medeltiden - helt enkelt för att ingen skulle stå ut med ett totalt kaos. Och sådan planering måste ju göras av en instans. Med andra ord monopol. På samma sätt som vi har domstolsmonopol, och av samma skäl.

Jag håller dock med om att planeringen lägger sig i alldeles för mycket detaljer. Vilket också blir så arbetskrävande att man inte hinner med det nödvändiga övergripande. Fiskar man med små maskor i nätet får man bara småfisk.
 0
Martin Ekdahl (4 Februari 2015 15:52):
Bör dock påpekas att inte alla medeltida städer var planerade.
 0
Jan Wiklund (5 Februari 2015 11:02):
Martin: Jodå, fast inte nödvändigtvis på ett stadsbyggnadskontor med ritningar. Men medeltida städer var korporativa och där gick det inte för sig att en fastighetsägare gjorde som han behagade. Magistraten måste först säga sitt.
 0
Martin Ekdahl (5 Februari 2015 16:00):
Om inte fastighetsägaren byggde sin egen stad, som Frankrikes Bastides eller Englands New Towns.
 0
Jan Wiklund (6 Februari 2015 10:20):
Naturligtvis, kungen körde över allting, särskilt om det motiverades av militär nödvändighet.
 0
Martin Ekdahl (6 Februari 2015 10:35):
Hm, det tror jag att du måste utveckla lite grann..
 0
Jan Wiklund (6 Februari 2015 15:47):
Jo, jag menar att privata tomtägare även på den tiden i en stad måste underordna sig stadens myndigheter. Det betydde förstås inte att dessa blandade sig i lika mycket detaljer som de gör idag - men t.ex. brandskydd och framkomlighet var viktiga redan då.

Men staten/kungen kunde förstås sätta sig över ett simpelt kommunalt beslut - lite olika beroende politisk struktur i respektive land, men mer än staten kan göra idag. Och en bastide var som namnet anger en befästning, alltså en militär angelägenhet, och påstådd militär nödvändighet tenderar ju att trumfa lagligheten även idag.
 0
W Wallin (8 Februari 2015 11:11):
Jan V
Domstolsväsendet är en statlig inrättning och den betalas av det allmänna.
Bostadsbyggandet är en affärsverksamhet och skall alltid vara en uppgörelse mellan en köpare och producent.
Att kommunen tar ansvar för bostadsbyggandet, som den gör är helt fel och strider mot alla ekonomiska regler. Samtidigt som systemet idag saknar all dynamik.
Återinför "Det Statliga Byggkreditivet", det hör ihop med "Planmonopolet", då behöver vi inte debattera.

Om man fiskar med små maskor i nätet, får man "ALL" fisk stor som små. Har Du fiskat med nät någon gång ????
WW
 0
Martin Ekdahl (9 Februari 2015 10:06):
En Bastide och en New Town var i princip en privat stad som grundades av en byggherre (ofta någon välbärgad adelsperson) för att göra de egna ägorna mer attraktiva för inflyttning.
 0
Jan Wiklund (9 Februari 2015 11:26):
W Wallin: Jo jag har fiskat med nät. Stora fiskar förstör nät med små maskor, men det är kanske en ännu mer träffande bild.

Byggande är inte bara en affärsverksamhet. Det är också samhällsbyggande, så det kräver nån form av offentlighet och offentliga beslut. Dock är vi eniga om att det inte behövs offentlighet om alla de småfrågor som behandlas som offentliga idag. Däremot behövs nog mer offentlighet kring sådant som påverkar staden som helhet, inte mint var det byggs. Det senare tenderar ju idag att betraktas som en privat fråga för exploatören trots att det påverkar allt från infrastruktur till trafikströmmar.

Vi har ju dessutom föreslagit en modell för att komma ifrån det kommunala råddandet med detaljer, se http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​12/​0​9/​lindhagenplanen-​2.​0​_​1310​.​h.​.​

Att byggande engagerar är ju inte minst Yimby ett bevis för. Det vore synd om det bara blev en angelägenhet för byggmästare.
 0
Jan Wiklund (9 Februari 2015 11:29):
Martin: Jo, men poängen är att byggande inte var en privat fråga utan en offentlig. I fallet bastide och new town var ju tydligen markägare och politisk styresman samma person så där uppstod ingen konflikt dem emellan.
 0
W Wallin (9 Februari 2015 21:24):
Jan V
(Då får man ju ingen fisk!)

Det Du talar om "offentlighet" och "offentliga" beslut tillhör och har alltid tillhört Översikts planarbetet.
Förr när vi hade statliga lånekrediter till byggnation av bostäder håller jag med om att det var viktigt för det offentliga och staten att ha kontroll på utformning och utförande, så att de kapital man erhöll i byggkreditiv blev vad man sökte för.

(Har Du sett ett Planarbete och hur många det engagerar på de olika kontoren under alla år.)

Idag när allt skall vara egenfinansierat anser alla, som förordar konkurrens, marknadskrafter och mångfald, att det offentliga inte har med utformningen att göra.
Är någon inte överens med byggherren, kan man ju alltid köpa objektet och utforma efter sin egna idé.

Det Du talar om i offentlighet och beslut på privat finansierad egendom, tillhör en förgången avliden socialistisk era.

För oss små och mindre byggbolag, är "Planmonopolet" i alla former, förenklat eller ej, ett dödsstraff och döden i bostadsbyggandet.

Vill man lägga sig i byggandet, får man betala och bidraga med kapital i nivå och storlek av engagemang.

Inget i livet är gratis, inte ens socialism.
W W
 0
Krister (10 Februari 2015 08:47):
Att bevara Vasstadens karaktär är viktigt. Se förslagen om Handels tillbyggnad på GP:s sidor. Jag anser att en betongbunker inte passar in i stadsbilden.
http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​2620​930​-​sa-​kan-​nya.​.​
 0
Martin Ekdahl (10 Februari 2015 09:13):
Nej, detta var en rent privat entreprenad. Markägaren agerade i eget intresse för att öka värdet på sin mark. Utan kungens inblandning.
 0
Jan Wiklund (10 Februari 2015 10:17):
WW: Då anser du också att Yimby kan slänga sig i väggen? Vi diskuterar ju som icke-entreprenörer, som vanliga medborgare som vill något med den stad vi bor i? Ska inte vi finnas?

Om någon är föråldrad är det nog du som resonerar som man gjorde under den korta perioden ca 1990-2007, då det ansågs att köpare och säljare var de enda giltiga relationer som fanns. Numera har rollen som medborgare återfått lite av sin legitimitet, dock inte allt tyvärr.
 0
Jan Wiklund (10 Februari 2015 10:26):
Martin: Begreppet markägare var mycket flytande på medeltiden. Det fanns rättigheter av olika slag, ofta med flera personer inblandade på samma mark. Någon absolut äganderätt fanns inte. De som byggde städer var olika slags överheter. Kolla in http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Bastide, där beskrivs bra vilken sorts folk som byggde - typ greven av Toulouse, en politisk pamp i södra Frankrike.

New towns i England hittar jag inget om; det omdirigerar till http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Planned_​community#History där medeltida sådana också framstår som politiska initiativ. har du några bättre källor läser jag dem gärna.

I Norden var det lite annorlunda, där hade bönderna större rätt. Men de byggde inga städer. De enda som har byggt såna är är mig veterligt dåvarande hertig Karl, sedermera karl IX. men han gjorde det också i egenskap av politisk pamp.
 0
Karl M (10 Februari 2015 12:31):
Jan Wiklund: Per Brahe d.y. som generalguvernör i Finland (Brahestad, Villmanstrand, Kristinestad) och grundare av Gränna i nuvarande Sverige är ett annat gott exempel på icke-kunglighet som anlade städer i Norden.
 0
Daniel Andersson (10 Februari 2015 13:19):
Bondebygd "stad" i Sverige: http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Norrboda_​gammelstad
Hedby/Brända är en välbevarad gammal by.
http:​/​/​hedby.​se/​Hem/​Om%20​byn.​html
Tibble, 3 km Ö om Leksand. Tätbebyggd by med gator i rutnät och omslutna gårdar.
http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​f10​7ef53-​bf16-​4f10​-​a6f2-​dba75fe3.​.​
Sifferbo. En annan by med embryon till stadskvaliteter:
http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​f10​7ef53-​bf16-​4f10​-​a6f2-​dba75fe3.​.​

Sen har vi ju kyrkstäderna. Där var det tydligen konungens befallningshavare (motsvaras av Lässtyrelsen idag) som gav tillstånd vid byggande. http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Kyrkstad
 0
Jan Wiklund (10 Februari 2015 14:08):
Karl: Ja visst, men de gjorde det som representanter för myndigheten. Inte som markägare.
 0
Ekonomix (10 Februari 2015 15:33):
Nej äganderätten till marken var naturligtvis mycket starkare på medeltiden än idag.
 0
Martin Ekdahl (11 Februari 2015 09:03):
Poängen är väl att det inte nödvändigtvis måste vara staten eller kommunen som planerar staden. Om man letar finns det ju mängder av historiska exempel på hur städer har "dykt upp" eller planerats av privata entreprenörer. Det finns ju även samtida exempel, såsom de städer som privata entreprenörer planerar att bygga i Honduras: http:​/​/​reason.​com/​blog/​20​13/​0​6/​13/​honduran-​free-​cities.​.​
 0
Jan Wiklund (11 Februari 2015 11:00):
Ekonomix: Ägande är ett "modernt" begrepp. Det utvecklades visserligen i det romerska imperiet men föll mer eller mindre i glömska efter dettas fall. Det återupptäcktes, säger historikern Per Nyström, i Italien på 1100-talet och tillämpades först i städerna och då inom handeln.

Mark styrdes länge efter helt andra regler, i form av överlappande rättigheter där många personer kunde ha olika sorts rätt till samma mark. En rest av detta finns ju kvar i den nordiska allemansrätten.

Plus, förstås, i den politiska regleringen av hur mark får användas som inte alls är så ny. Kolla in en stadsplan från 1800-talet, där om någonsin kan man snacka om att kommunen bestämmer vad som får byggas var! Låt vara att kommunen inte la sig i detaljer på samma sätt som den tyvärr gör idag.
 0
Jan Wiklund (11 Februari 2015 11:07):
Martin: Javisst! Men det är en ganska ny företeelse. Jakriborg är väl något liknande. Liksom alla möjliga förhandlingsplaneringar som har förekommit i Sverige de senaste tjugo åren där ett företag har bett kommunen att godkäntstämpla något som företaget har hittat på och kommunen inte har ansett sig kunna tacka nej till.

Om man vill ha historiska föregångare kanske brukssamhällena ligger bäst till. Bruksägaren torde mer eller mindre ha bestämt vad som byggdes, i kraft av pengamakt. Och jag undrar hur mycket t.ex. Sandvikens kommun kan sätta emot om Sandvik AB vill ha något.
 0
Ekonomix (11 Februari 2015 16:55):
Men det här känns lite väl tramsigt. Ägir är nästan det vanligaste begreppet på våra runstenar. Vanligen är det markförhållanden som åsyftas.

Jan, jag håller i mycket med dig när du analyserar 19-hundratalets politiska modenycker. Men att försöka göra medeltiden till en socialistisk guldålder förefaller väl orginellt.
 0
Jan Wiklund (12 Februari 2015 08:36):
På runstenstiden var ägandebegreppet ännu luddigare än det blev senare när det började finnas fastighetsregister. Äga betydde väl närmast "ha makt över", i egenskap av lokal pamp. Det har diskuterats mycket i historikerkretsar vad t.ex. Jarlabankes "ägande" av "hela Täby" egentligen betydde; den vanligaste tolkningen hos t.ex. Erik Lönnroth är helt enkelt att han hade så mycket makt att han kunde bestämma var tingsplatsen skulle ligga.

Om han hade lagt sig i t.ex. hur bönderna skulle föra sina kor i bete hade dessa säkert ansett honom för tyrann och slagit ihjäl honom.

Begreppet socialism var inte heller uppfunnet på den tiden och är helt irrelevant.
 0
Ekonomix (12 Februari 2015 09:55):
Äga har även betydelsen äga makt över och hade det redan på Vikingatiden. När Jarlabanke deklarerar att han ägde hela Täby är den vanligaste tolkningen att han faktiskt ibstort sett gjorde det i form av landägande. När han senare deklarerar att han ägde hela hundaret (Vallentuna) är tolknkngen att han var främste lagman.

Men Jarlabanke är ju inte ensamt exempel. Det finns flera exempel på runstenar som beskriver vem som äger en viss gård.
 0
Martin Ekdahl (12 Februari 2015 10:07):
I sin nuvarande form (typ Jakriborg och Hondurasprojektet) är nog privata städer ett nytt fenomen. Men historiskt har ju städer ofta växt fram organiskt och mer eller mindre oplanerat. Så har många städer i Mellanöstern uppstått.
 0
Ekonomix (12 Februari 2015 10:54):
Angående påpekandet om socialism, så handlade det bl.a. om dina referenser. Det är problematiskt att hänvisa till politiskt mycket aktiva auktoriteter. Erik Lönnroth är väl okej, han var ju också ansedd histotiker. Socialisten, landshövdingen och historiematerialisten Per Nyström är väl mer tveksamt, för att uttrycka det milt, även om han besatt grundutbildning i historia.

Uppfattar man Vikingatiden som ett landskap fyllt av kolchoser har man nog hamnat snett.

Angående det tidigare. Det är nog ingen som tror att Täby haft en egen tingsplats. Den närmsta tillhörde Vallentuna. Frågan är vad Täby var undervikingatid. Kanskr var det just en stormans ovanligt stora personliga ägor. Senare blev Täby socken, men då under Danderyd. Först på 1800 talet egen kommun.

Däremot är det orimligt att hela Vallentuna skulle kunna varit någons enskilda ägor. Inte minst eftersom det finns andra samtida ägardeklarationer av enskilda gårdar inom hundaret...
 0
Jan Wiklund (12 Februari 2015 10:54):
Ekonomix: Ägande är ett juridiskt begrepp som definieras av den lag som gäller för tillfället och den offentliga makt som backar upp lagen. Ägande i någon form har säkert alltid funnits - men det rigida ägandebegrepp vi har idag, där en person kan göra vad som helst med något så länge det inte är direkt förbjudet har såvitt veterligt bara funnits vid två tillfällen - i det antika Rom och i Västeuropa med utlöpare från senmedeltiden. I alla andra samhällen har ägandet varit mer flytande och bestått av olika rättigheter och skyldigheter, och ofta har olika personer haft olika rättigheter och skyldigheter till varje sak.

Jag vet inte riktigt hur vi kom in på den här diskussionen, men sakfrågan gällde väl möjligheten att grunda städer på en viss mark. Att dekretera att här ska ligga en stad har krävt mycket stor politisk makt att bestämma var människor ska bo och har därför varit knuten till någon form av statlig makt (som också den har haft olika innebörd i olika tid och olika kultur).

Möjligheten att bygga på mark har förstås varit bredare, men kontrollerats av byar (i tättbebyggda områden, vill säga) och ofta krävt byamännens godkännande. Riktigt fritt har det bara varit där det inte har funnits några människor att komma i konflikt med, men där har det å andra sidan bara funnits intresse från politiska makthavare.
 0
Ekonomix (15 Februari 2015 08:54):
Det handlar väl snarare om den makt som backar upp lagen än nödvändigtvis offentlig makt. Våldsmonopolet var inte upprättat förrän långt in på medeltiden.

Själva begreppet egendom säger för övrigt en hel del. Det är något man äger och man rår över, dömmer själv. Under vikingatid inkluderades även människor boende på ägan...

Äganderätten var alltså oerhört stark, obehagligt stark utifrån dagens värderingar.

Men väsentligt är att äganderätten successivt uttunnats och någonstans förlorades möjligheten att alls skapa något. Det är fel att beskriva processen som något som går i vågor.

Inte ens 80 och 90 talens liberalisering lyckades i nämnvärd utsträckning påverka inlåsningen av marken i offentlig makt, som just antagit extrem position.
 0
W Wallin (15 Februari 2015 11:28):
J Viklund
Varför skall man kalla det Du gör och säger för demokrati.
Använder Du grannens gräsmatta, bil eller fru också, utan att ta hänsyn till ägandet ?
Din uppfattning av ägande och vem som ansvarar för vad, mot vem, liknar Sovjet.
Vi har i Sverige i de flesta branschen "En Fri Öppen Marknad", det är därför, som Du när Du skall köpa något, kan gå och välja mellan olika ölsorter, fartyg och resor till exempel.
Du har rätt och yttra Dig lika väl som undertecknad, men säg inte att Du är demokrati, när Du skriver i YIMBY.
+1
Jan Wiklund (16 Februari 2015 12:54):
WW: Säg det till hela yimby! Vi engagerar oss i hela stan, därför att hela stan påverkar oss.

Att endast ägare har rätt att påverka stadens utveckling är verkligen en ståndpunkt som hör hemma på artonhundratalet.

Jag kräver inte rätt att ha synpunkter om färgen på fönsterbågar och liknande - tvärtom anser jag att kommunens reglering av sådana detaljer går alldeles för långt och drar energi från det viktiga övergripande.

Men just detta övergripande är en medborgarfråga. Den bör vi alla ha rätt att påverka.

Och ibland kräver hänsynen till det övergripande att man ställer politiska krav även på detaljer. Som vi gör varje dag i vårt remisskrivande (läs några!). Som kräver en politiskt beslutande instans för att ha någon funktion över huvud taget.
1 person gillar detta
 0
Jan Wiklund (16 Februari 2015 13:04):
Ekonomix: Det är riktigt att man inte skilde mellan ekonomi och politik på den tiden. Makt var makt, punkt. Bara en sån sak som att ordet "rik" är besläktad med ordet "rike" säger ju en del.

Själv är jag dock ganska nöjd med att det numera finns begränsningar för vad den "rike" kan göra med oss andra - i båda betydelserna av ordet. Även om vi säkert båda är lika irriterade över hur medborgarmakten usurperas av byråkratiska och opåverkbara hierarkier.
 0
Ekonomix (16 Februari 2015 20:50):
Jag tror nog att det alltid varit en avgrundsvidd skillnad mellan dessa maktbegrepp. Men nog om det. Promlrmet i dag är att riket, dvs staten och dess kommunala underhuggare, griper inmer än någonsin i folks liv och möjligheter.

Till slut stryps skapandekraften och det är vad som skett med bostadsbyggandet.
 0
W Wallin (18 Februari 2015 10:39):
Ekonomix
Tack för goda synpunkter.
Tjänstemannaväldet tar över mer och mer, vilket Du säger och de "griper in" och hämmar företagandet, medborgares och företagares kraft och skapande förmåga. Vi är på en utförs slänt, som bara rullar på.

Ta vilken bransch som helst. I alla olika nivåer, finns det mer tjänstemän än företagare. Dessa tjänstemän styr med Tolkningsföreträde och makt, över företagandet, skaparkraften och driften att driva företag.

Ett ex.
En chef på Boverket kontaktade undertecknad och förklarade att han nu förstod hur företagare i byggbranschen har det. Han är i tillfälle att stycka av en del av sin eget ägandes fastighet för att skapa en ny tomt och bygga ett hus på. Han förstod nu hur komplicerat och hur lång tid det tar, för att överhuvudtaget göra något på sin eget ägandes mark, trots att han sitter som chef på Boverket.

Undertecknad förklarade att han har ingen aning hur vi har det ändå, eftersom han har en fet lön och styckar endast för nöjes skull.
Vi företagare kan endast få kapital till mat och hus, om vi bygger och har snurr på byggekonomin.
Hans kommentar blev då att "Jo, jag har räknat ut det också".
WW
 0
W Wallin (18 Februari 2015 10:47):
J Wiklund
På 1800 talet hade man ingen kommunism, de husen som byggdes då står än idag.
De hus som man idag bygger på socialistiska teorier står max 30 år.
Man hade heller inget Yimby och det gick ju bra ändå.

Medborgare har rätt att yttra sig givetvis, men man måste dra en gräns för vad som är eget och andras. Har inte Din mor lärt Dig det ?

Vi lever i ett land där alla, har samma förutsättningar att skapa sig sin egen värld.
Vill Du leva på andras bekostnad, får Du ta konsekvensen av det.
WW
 0
W Wallin (18 Februari 2015 10:50):
Ekonomix
Tack för goda synpunkter.
Tjänstemannaväldet tar över mer och mer, vilket Du säger och de "griper in" och hämmar företagandet, medborgares och företagares kraft och skapande förmåga. Vi är på en utförs slänt, som bara rullar på.

Ta vilken bransch som helst. I alla olika nivåer, finns det mer tjänstemän än företagare. Dessa tjänstemän styr med Tolkningsföreträde och makt, över företagandet, skaparkraften och driften att driva företag.

Ett ex.
En chef på Boverket kontaktade undertecknad och förklarade att han nu förstod hur företagare i byggbranschen har det. Han är i tillfälle att stycka av en del av sin eget ägandes fastighet för att skapa en ny tomt och bygga ett hus på. Han förstod nu hur komplicerat och hur lång tid det tar, för att överhuvudtaget göra något på sin eget ägandes mark, trots att han sitter som chef på Boverket.

Undertecknad förklarade att han har ingen aning hur vi har det ändå, eftersom han har en fet lön och styckar endast för nöjes skull.
Vi företagare kan endast få kapital till mat och hus, om vi bygger och har snurr på byggekonomin.
Hans kommentar blev då att "Jo, jag har räknat ut det också".
WW
+1
W Wallin (21 Februari 2015 18:20):
Här ett förslag så att alla här på Yimby kan lära sig vad bostadsbyggande är.
Vi föreslår att Yimby ansöker om marktilldelning på Göteborgs Fastighetskontor, då kan vi komma bostadsbyggandet mycket nära och samtidigt se vad som är fel med dagens bostadsbyggande i Sverige.

Ett enkelt förslag.
1 person gillar detta
 0
W Wallin (7 Maj 2015 19:47):
Till alla på Yimby sidan.

Nu har det framkommit ett nytt förslag, som kommer att revolutionera
byggsektorn.

Kommunens ansvar för att ta fram byggbar mark för bostäder, verksamheter och annat, skall skötas enbart av kommunen själv. Kommunen har Översiktsplan, detaljplan och bostadsförsörjningsprogram, som de ensamt ansvarar för och skall enligt lag uträtta för medborgare och företag i kommuner och städer.

När det är klart kan byggherren ansöka om bygglov på sin mark, fastighet och få bygglovet efter 10 veckor enligt dagens PBL. Byggherren bygger då vad denne har att erbjuda sina kunder, som då förhoppningsvis betalar byggherren för det.

Kommer man dit sjunker priset på bostäder, tiden begränsas för byggherren och man erhåller konkurrens mellan olika byggherrar, stora som små. Vilket kommer att gagna de bostadssökande och de har då möjligheter, att välja bostad efter sin kassa och sociala behov.
Mångfald är bra och vi efterliknar övriga västländer med erbjuda det olika bostadsbyggande de har.
WW
 0
Jens Ekengren (8 Maj 2015 11:46):
Wallin: det låter väl ganska precis som Yimbys förslag om stadsplan?
+3
Jan Wiklund (8 Maj 2015 15:43):
Jag skulle kunna gå ännu längre. Varför ska det ens behövas bygglov om marken är avsatt för byggande? Det borde väl räcka med en inspektion i efterhand för att kontrollera att byggnaden lever upp till minimikraven?

Om den inte gör detta ska förstås felen åtgärdas vid vite, och om detta inte går ska byggnaden rivas på byggherrens bekostnad.

Om en byggherre är osäker på om idéerna håller skulle det finnas legitimerade konsulter som kan konstatera detta. På så sätt skulle resurser frigöras för att stadsbyggnadskontoren skulle hinna med sitt kärnuppdrag - att se till att det finns byggbara tomter. Det är ju något de inte orkar med idag.
3 personer gillar detta
 0
Jon Cederberg (13 Maj 2015 19:40):
Huvudet på spiken, Jan!
 0
W Wallin (16 Juni 2015 12:39):
Helt rätt J Viklund
Dagens största problem är att kommunen kräver att byggherren är med i Planarbetet, för att betala och finansiera det kommunala Planarbetet. Däremot har byggherren inte mycket att sätta emot är tjänstemannen ritar in prickad mark, vänder husen hit och dit. Skulle byggherren göra det, anses denne som "besvärlig" och man bordlägger ärendet, som sadistisk protest mot byggherren. Man kan som tjänsteman gå så långt som att helt avbryta Planarbetet med kommentaren att "Byggherren är besvärlig", vi har många exempel på det i Göteborg. Ex. Amh.... bostäder.
För att komma ifrån alla dessa problem med organisation och att det saknas bostäder, måste man separera kommunal verksamhet med byggherrens arbete. Då kan det bli som J Viklund säger. Vi kommer också att få de antal byggherrar som motsvarar behovet av olika bostadstyper, kostnadsnivåer och bostads utformningar.
W Wallin
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8671 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

 Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Forum
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Stockholm/Söderort
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Stockholm/Söderort
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström
Forum

@yimbysthlm på BlueSky

RSS  RSS-flöde



Politik bloggar Creeper