YIMBY lämnar in yttrande om Skärholmen - Kv Konduktören, del av Sätra 2:1.

Historisk bakgrund

Det område som i dag kallas Bredäng hörde länge till Sätra och utgjordes under flera hundra år främst av jordbruksmark och befolkningen som bodde på torp och gårdar var inte stor. Stadsdelen hette under en period Jakobsberg efter gården med samma namn, men i samband med att den moderna förorten skulle byggas bestämde man sig för att den skulle heta Bredäng (efter en av gårdarna) för att undvika förväxling med det Jakobsberg som finns norr om Stockholm. 
  
Under förra seklets första decennier avled den sista privata ägaren av Jakobsbergs gård, och ägorna kom att testamenteras till tre fromma stiftelser som endast tycks ha arrenderat ut marken utan tankar på att utveckla området. Så småningom köptes marken dock av Stockholms stad. 
  
Gränsen mot Mälarhöjden är definierad av denna historia. Bredängsvägen följer i stort sett gränsen mellan det som redan var exploateringsbar mark och jordbruksmarken. 
  
Mälarhöjden växte med tiden allt närmare gränsen till Jakobsbergs ägor,  och så småningom hamnade de två förorterna inom synhåll från varandra. Ihopkopplade är de dock endast med Mälarhöjdsvägen, Ugglemossvägen och Slättgårdsvägen - tre vägar som ligger med respektabla avstånd från varandra.

Allmänt

Vi i YIMBY är positiva till att området bebyggs och till ambitionerna att omvandla Bredängsvägen från genomfartsled till en tryggare, tätare och mer stadslik gata och till att koppla samman de centrala delarna av Bredäng, utbyggnadsområdet Mälaräng och villabebyggelsen i de västra delarna av Mälarhöjden.



Vi har dock ett antal förslag på ändringar som vi anser kan göra Bredängsvägen ännu mer stadslik.

Yimbys synpunkter på planförslaget

Högre exploateringstal
Vi anser att det får plats med betydligt fler bostäder inom planområdet. Höjdskillnaden mot villaområdet begränsar möjligheten till kvartersbebyggelse men genom att tillåta bebyggelse längs med hela gatan inom planområdet, undantaget reservat för möjliga nya gator, och höja antalet våningar kan ytterligare lägenheter rymmas. 


Mer stadsmässig placering av bebyggelsen
Kravet på förgårdsmark är onödigt och det skapar förortskänsla för gatan istället för stadsmässighet. Samma sak gäller för släppen mellan husen. Planbeskrivningen anger att:
    
"Mellan huskropparna lämnas öppningar som låter befintlig natur med tallar och berghällar bli närvarande igaturummet."

Ur ett trygghetsperspektiv är det inte en bra idé att låta naturen vara närvarande i gaturummet. Det skapar mörka, skymda områden längs med gatan för människor som går där kvällstid. Vi anser att det är bättre att låta bebyggelsen gå hela vägen längs gatan och ha naturen bakom husen. Detta skapar också en tydligare gräns mellan den offentliga gatan och den naturmiljö som är tänkt att fungera som bostadsgård. 

Av samma anledning bör bebyggelse tillåtas hela vägen fram till trottoarkant för Ugglemossvägen. Detta bör även bidra till högre trafiksäkerhet i korsningen då vägen kommer att upplevas som smalare med bebyggelse nära inpå. 

Ambitiös arkitektur
Den planerade bebyggelsen ligger längs en kurva på Bredängsvägen som innan dess är spikrak med uppförsbacke nästan ända från E4. Bebyggelsen kommer att synas på långt håll längs med gatan. Därför tycker vi att dess utformning borde vara mer ambitös, till exempel genom en mer accentuerad byggnad i hörnet av Bredängsvägen och Ugglemossevägen som följer vägarna och tydligt märker ut platsen. 

Det vore lämpligt att detaljplanen föreskrev lokaler i entreplan för den byggnad som ligger vid korsningen Bredängsvägen - Ugglemossvägen. För övriga byggnader vore det lämpligt att detaljplanen föreskrev tillräcklig våningshöjd i entreplanet för att lokaler i ett senare skede ska kunna tillskapas om efterfrågan uppstår. Verksamhetslokaler längs Bredängsvägen är nämligen här ett av få tillgängliga verktyg att skapa kontakter i gränslandet mellan de två förorterna.
Inspirationsbild T-House, Engelbrektsplan 1

Nya tvärförbindelser
Trots att planen anger som syfte att koppla samman stadsdelar föreslår den inga nya kopplingar. Vi anser att planområdet bör utvidgas lite norrut för att innefatta stigen upp till Backvindeln och planlägga denna till en stadsgata eller åtminstone en ordentlig gång- och cykelförbindelse. Inledningsvis kunde Backvindeln dras ned till korsningen Bredängsvägen-Lilla Sällskapets väg. Man kunde också pröva att möjliggöra en framtida förlängning ända in till Ugglemossvägen. En sådan kan - om inte annat - vara intressant den dag man vill förtäta Mälarhöjden och göra gatunätet enklare.

Vad kan andra än kommunen göra?

Förändrad kollektivtrafik?
Kollektivtrafik är ju Landstingets ansvarsområde, men enligt vår mening kunde staden försöka påverka Landstinget att pröva andra linjesträckningar för att bättre knyta samman Bredäng och Mälarhöjden. Ett förslag på möjlig linjesträckning vore en ringlinje Mälarhöjden (T) - Mälarhöjdsvägen - Ålgrytevägen - Bredängsvägen - Ugglemossvägen - Gillegatan - Slättgårdsvägen - Mälarhöjden (T). I en framtid där Spårväg Syd finns dragen i områdets närhet kunde den tillåtas förändra sträckningen för en ringlinje.

Avslutande reflektion

YIMBY står bakom den uttalade målsättningen att binda samman förorter med varandra. Dock är det inte lika tydligt i planförslaget att arbetet präglats av den ambitionen. Planförslaget tycks syfta mer till att längs Bredängsvägen binda samman Mälaräng med planområdet "centrala Bredäng" än att länka samman Bredäng och Mälarhöjden.