Gamla villaområden som byggdes innan femtiotalet, det vill säga innan massbilismen slog igenom, är ganska täta med gångavstånd till det mesta. Idag kan man bygga passivhus som är så välisolerade att det inte behövs någon nämnvärd extra uppvärmning. Har man solel och vindel på tomten samt andra ekologiska lösningar på t ex avfall och avlopp så minskar kostnaden för kommunala ledningar.
I USA byggdes villamattor runt sk interurbans vilket var privata järnvägar mittemellan spårväg och järnväg -- lite som S-bahn faktiskt! Dessa områden finns kvar fast utan tågen och är enligt min mening väldigt trevliga.
Så jag applicerar min standardanalys -- det är mer motorvägarna och parkeringsnormen som är felet ur miljösynpunkt, inte så mycket bebyggelsen. Numera vill många få det till en rättighet att köra bil överallt hela tiden om man så önskar. Tänker man så är slutna kvarter det enda hållbara eftersom det blir närmast totalt ointressant med bil. Kan man däremot komma överens om att inte öka kapaciteten i vägnätet så öppnas nya möjligheter för fler smakriktningar på hur bebyggelsen ska se ut.
Ska man ändå bygga helt nya områden ser jag det som självklart att man förbereder för t ex urinseparerade toaletter som minskar reningsbehovet, och därmed ledningsbehovet, betydligt.