YIMBY lämnar in yttrande om Enskede-Årsta-Vantör - Valla 1, Årstafältet del av fastigheten Årsta 1:1.

Stadsradhus i Stockholm. Bild: Stadsbyggnadskontoret

Den 16 januari höll SBK samråd för planerna på Årstafältets framtida bebyggelse. Eftersom jag själv bor i Årsta och är med i YIMBY kändes det väldigt angeläget att gå dit. Mitt första intryck är att planerna ser bra ut. Väldigt bra, till och med. Givetvis finns det en del frågetecken att räta ut och vissa punkter som kan förbättras, men överlag har staden tänkt rätt i väldigt många avseenden.

Årstafältet ska när allt står klart rymma bostäder för omkring 10 000 människor samt en del verksamhetslokaler. Bostäderna kommer att utgöras av både hyresrätter, bostadsrätter och studentbostäder, samt gruppboenden. Boendeformerna består av både större och mindre lägenheter och även stadsradhus, vilket vi bör se som ett välkommet tillskott för Stockholm.

Dessvärre ser det ut att nästan uteslutande vara fråga om just bostäder, om vi nu inte räknar in de verksamhetslokaler som kommer att husera butiker, matställen och andra serviceverksamheter.  Det innebär att området riskerar att bli lite av en sovstad om det dagtid töms på människor, och det kan i sin tur göra det svårt för vissa lokala verksamheter att gå runt pga dåligt kundunderlag. Samtidigt kan man räkna med att det ändå kommer att vara en del folk i rörelse i stadsdelen dagtid eftersom det finns gott om barnfamiljer i Årsta som gärna flyttar till någonting större men utan att för den sakens skull behöva lämna Årsta.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Svenska Dagbladet fortsätter sin artikelserie om befolkningsökningen i Stockholm. I dag intervjuas Gustav Svärd från YIMBY samt Birgitta Adolfsson och Bitte Fossbo från Nätverket Årstafältet.

Läst artikeln här.

För ett par veckor sedan samlades dryga dussinet glada YIMBY-medlemmar vid Gullmarsplan för en gemensam stadsvandring i ett blåsigt men soligt Stockholm. Färden tog oss från Gullmarsplan, via slakthusområdet, genom villaområdet i Enskede gård, över Tvärbanan och bort mot Årstafältet.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stockholm växer. Efter en lång tid av stiltje händer nu mycket. Länge fick Hammarby sjöstad ståta i eget majestät men nu byggs det för fullt på Nordvästra Kungsholmen och i Liljeholmen. Arbetet med Norra Stationsområdet (som dock har många brister) ligger i startgroparna. Norra Djurgårdsstaden är också på gång med en efterföljande vidareutveckling i Värtan. Planerna för Årstafältet, Västra City och Albano börjar också att utkristalisera sig. Och runt Norra Bantorget, ett av Stockholms mest lyckade förtätningsprojekt på länge, har det plötsligt blivit levande stad.

Under gårdagen presenterade staden ytterligare ett stadsutvecklingsområde, Söderstaden.
Det nya stadsutvecklingsområdet utvecklas i och i närheten av Globenområdet, en idag ganska livlös del av staden på grund av trafikseparering, monofunktionell planering och stadsrumsmässig isolering.

Söderstaden kommer att ingå i ett sammanhang i öst-västlig riktning och planen är att den ska bli en urban koppling mellan söderort och södermalm. Söderstaden blir en viktig del i det framtida urbana stråk som ska gå från Danviks Lösen och Hammarby Sjöstad via Gullmarsplan vidare till Årstafältet och Liljeholmen.


I stadens vision är målen högt satta. Visionen beskriver att Söderstaden år 2030 ska vara en stadsdel med upplevelser och nöjen i världsklass. Glädjande är att man i visionen har identifierat flera viktiga parametrar. Globenområdets problem idag är att det saknar blandad bebyggelse, och tydliga urbana stråk. Detta är något som visionen berör och ämnar att åtgärda genom att tillföra nya urbana sammankopplande stråk, bostadsbebyggelse och handels- och evenemangsytor i en blandad stadsdel. YIMBY vill här rikta en uppmaning till staden att planera för blandade upplåtelseformer i den nya bostadsbebyggelsen. I visionen omnämns också att man inte tänker göra en "tabula rasa" utan istället spara och integrera mycket av den befintliga bebyggelsen, vilket YIMBY applåderar.

Flera projekt pågår just nu i Globenområdet, bland annat Stockholmsarenan, Matstaden och Stockholm Skyview. Det är därför glädjande att staden avser att ta ett större grepp på området som kan realisera den potential som dessa, och kommande, projekt har.

Dagens Nyheter skriver att boende och verksamheter involveras tidigt i processen genom att visionsdokumentet nu kommer att skickas ut till boende och företagare i området och att man avser att samla in idéer och tankar från dem. YIMBY välkomnar den tidiga medborgardialogen i utvecklingsprojektet och hoppas naturligtvis att YIMBY-medlemmar och andra i närområdet engagerar sig i en konstruktiv dialog med staden.

DN rapporterar också att det råder en samsyn över blockgränserna om att området ska utvecklas, vilket är mycket glädjande. Oppositionen kritiserar planerna i Dagens Nyheter, men på helt rätt grunder. Man tycker att det går alldeles för långsamt fram:

"- Jag är förvånad över att inget nytt presenterades. "Matstaden", den nya arenan och utvecklingen av Globenområdet är alla pågående utvecklingsprojekt som Stockholm arbetat med under lång tid, kommenterar Teres Lindberg, vice ordförande i Stadsbyggnadsnämnden (S), tisdagens presentation.

- Utmaningen är inte att göra en powerpoint med flashiga bilder utan att ta fram konkreta ärenden som kan bli föremål för beslut och realiseras, fortsätter hon.

Opposition efterlyser en blandad bostadsbebyggelse med både hyresrätter och bostadsrätter i nya Söderstaden, fler mötesplatser för föreningsliv och kultur samt en integrerad miljö- och trafiklösning för Nynäshamnsvägen."

YIMBY gläds över att staden planerar för en utveckling av Globenområdet, men instämmer också i oppositionens kritik. Stockholm växer explosionsartat och det finns all anledning att fråga sig om det  verkligen ska behöva ta drygt två decennier att realisera Söderstaden. Regelverket kring byggande är långsamt, stelt och i mångt och mycket anpassat för att bygga glesa förorter. Det behöver således reformeras. YIMBY hoppas att detta är en fråga som Stockholms stad försöker att lyfta till riksdagsnivå där våra lagar stiftas.


Med alla de projekt som nu pågår i söderort börjar en liten del av det som YIMBY har efterfrågat, en stadsplan för söder om söder, att realiseras. Det är glädjande att se att staden tänker i termer som stråk, promenerbarhet, täthet och trafikintegrering (istället för trafikseparering). Vi hoppas att staden i planeringen av dessa områden förmår att ta ett helhetsgrepp på alla utvecklingsområdena i Söderort så att de inte planeras som isolerade enklaver. Planerna för Årstafältet lider exempelvis av en tydlig enklavproblematik som behöver åtgärdas för att stadens vision om promenadstaden ska kunna realiseras. Det är också viktigt att komma ihåg att även om området runt Söderstaden är relativt väljförsörjt med kollektivtrafik kommer en kapacitetsförstärkning att behövas med många nya boende och evenemansmöjligheter.
 
Andra som skriver om Söderstaden:
UDPF, SvD, City

Imorgon Söndag är alla intresserade YIMBY:ister välkomna för en gemensam promenad från Gullmarsplan till Årstafältet. Kom och prata stadsplanering och urbanism med likasinnade (Väderprognosen lovar 13 grader och sol).
Vi träffas vid Gullmarsplans station utanför spärrarna klockan 13:00.

På måndag (20 April) inbjuder vi också alla intresserade YIMBY:ister till "Träffas" på Heleneborgsgatan 9 klockan 18:00 för att diskutera förutsättningar och idéer för en ny stadsplan för Stockholm.

UPPDATERAD: 15:00

Idag presenterades vinnaren i arkitekttävlingen om Årstafältet.

På Stockholm stads hemsida presenteras vinnaren: "Arkipelag" (Archi5, Michel Desvigne, Elioth/Iosis Group) med följande motivering:

"Arkipelag bygger på en övertygande och saklig analys av platsens förutsättningar och gestaltar ett konkret stadsbyggnadsförslag av hög arkitektonisk klass med originella drag som inspirerar till fortsatt planeringsarbete. Analysen i särklass den bästa som gjorts av de tävlande och utgör en mycket god grund för det kommande programarbetet. Arkipelag utvecklar en kvartersstruktur på ett sofistikerat sätt för att bygga upp en stor variation och potential hos olika stråk och platser. Arkipelag lägger en visionär grund för planeringen som kan ge Nya Årstafältet en betydelse i hela staden."

Så här skrev YIMBY om förslaget när finalisterna presenterades i november.


"Även här satsas på en storstadsmässig skala, med relativt hög och tät bebyggelse. Den del av området som bebygges har en tydlig struktur och upplevs som mer stadsmässigt än "NEVA". Även här skapas en mycket tydlig gräns mot parken, och en skarp och tydlig kontrast skapas mellan stad och park. Förslagets problem är dock att det inte lyckas så bra med att binda samman områdena runt Årstafältet med varandra. Förslaget har stor potential, men mer arbete behöver läggas för att den nya bebyggelsen inte skall uppfattas som en isolerad enklav."


Det är ett förslag som YIMBY såg som ett av de bättre när finalisterna presenterades som har vunnit, vilket naturligtvis är mycket glädjande för oss urbanister. Det ter sig uppenbart att Stockholms stad har en uttalad målsättning att bygga en tät och stadsmässig struktur, något som vi varmt välkomnar. Den attraktiva innerstadens tanke och struktur måste få växa upp i nya områden.

Stockholms stadsarkitekt, Per Kallstenius, sade på dagens presskonferens att "det blir en epokavgörande stadsdel och en park i världsklass". Det är en positiv och glädjande attityd, som vi hoppas blir mer än tomma ord.

Den nya bebyggelsen koncentreras i förslaget till den norra delen av Årstafältet och kommer att knytas samman med tvärbanan.
Det är en mycket viktig punkt. Att skapa en sömlös integration med den spårburna kollektivtrafiken, så att man från alla punkter i området kan ta sig till den utan att uppleva att man lämnar staden är vitalt för att få en hög nyttjandegrad.

Förslaget innebär 400.000 kvadratmeter lägenhetsyta (4000 bostäder) och en 50 hektar stor stadspark.
I förslaget ingår också 210.000 kvadratmeter verksamhets- och kontorsyta, vilket är mycket välkommet. Att blanda bostäder och arbetsplatser är mycket viktigt om vi ska kunna bygga fungerande stadsdelar. Att förslaget innehåller en sådan blandning bådar gott.

Att det vinnande förslaget skapar en tydlig och definierad stadspark är viktigt, och är något som exempelvis förslagen "Årsta händer" och "Årstafältet Valley" inte klarade av att uppfylla. Med det aktuella förslaget finns en stor potential i ett attraktivt och välbesökt Årstafält i framtiden. Det är dock viktigt att nu inte stupa på mållinjen. Det urbana stadslivet måste kopplas samman direkt med parken, utan avskiljande barriärer. Planeringsmissarna i Norra Stationsområdet, där man i planeringen skapar barriärer mellan stadsdelen och parken, får inte upprepas.

Byggstart sker tidigast 2011.

Förslaget ska nu bearbetas vidare, och skickas ut på samråd. Här vill vi från YIMBY:s sida upprepa vad vi tillsammans med Alternativ Stad skrev i september förra året: Tänk större än bara Årsta!

"Men om vi vill ha mer stad och binda ihop stadsdelar räcker det inte att bygga en förortsenklav på Årstafältet. Hela söder om söder måste omfattas av arkitekttävlingen.

Staden bygger på stråk. Ju längre obrutna stråk av attraktioner desto bättre stad. Låt gärna Årstafältet vara del av ett stråk – men det måste faktiskt börja redan vid Skanstull.

Staden bygger på täthet. Ju fler människor desto fler attraktioner. Det blir dåliga stråk och dålig sammanbindning om tätheten på människor utanför tullarna bara är en tiondel av tätheten innanför. Att bara planera för Årstafältet löser inte dessa problem, planeringen måste gälla hela Årsta. "

Förslaget har många positiva värden, men lider i huvudsak av två problem.

För det första: En dålig sammanbindning med den befintliga innerstaden. Detta behöver staden titta vidare på.

För det andra: Arkitekturen i förslaget är förvisso både storstadsmässig, tät och intressant. Här finns många bra och positiva idéer att jobba med. Men förslaget lider som alltid annars när hela områden planeras i ett svep av en arkitektonisk och planeringsmässig likriktning. Ett enskilt arkitektur- eller planeringsprojekt kan aldrig förutse alla de behov som kommer att uppstå i en stadsdel. Därför måste det i planen finnas en stor flexibilitet. Låt tävlingens vinnare lägga upp stadsplanen, och några av kvarteren. Men låt sedan andra aktörer och arkitekter fylla på. Så bygger man en stad.

Utan att ha fått tillgång till mer än några visionsbilder är det svårt att göra någon djupare analys av förslagen, men det är också intressant att notera att fordonstrafik verkar vara frånvarande. Här finns skäl till oro då  trafikseparation är ett synnerligen effektivt planeringssätt om man vill undvika ett urbant stadsliv. En integrerad trafik innebär att trafiken får anpassa sig till stadens villkor. Trafikseparation innebär att staden får anpassa sig efter trafikens villkor.
 
Juryns utlåtande kan läsas här. (YIMBY har ännu inte hunnit sätta sig in i hela materialet)

Idag presenterades de sex finalisterna i arkitekttävlingen om Årstafältet. Flera av förslagen innehåller riktigt intressanta och framåtblickande idéer. Positivt är också att Årstafältet som en stor stadspark går som en röd tråd genom förslagen.

Men låt oss börja från det andra hållet, med de mindre lyckade idéerna.

Ur en Yimbyistisk synvinkel är förslagens solklara bottennapp alternativet "Årsta händer!". Om vi har någonting att lära av förslaget så är det hur vi absolut inte skall göra. Årstafältet fortsätter här att vara en odefinierad enklav utan några klara gränser mellan park och bostadsområde (någon stad är det inte tal om), sammanbindningarna mellan den nya bebyggelsen och den befintliga är obefintlig, och samtliga nya hus fortsätter på Årstafältets modernistiska tradition av hus-i-park med utströsslade lamell- och punkthus. Det finns en del kul idéer om lokalt producerad solenergi i något som kallas för "solskogen", men ur ett strikt miljömässigt perspektiv torde det vara ytterst tveksamt att slösa centralt belägen mark på solceller, som med fördel istället kan placeras på hustak, eller längre ut i regionen. Den mycket glesa strukturen, som ger dåligt underlag för effektiv kollektivtrafik, och det stora slösandet med värdefull mark centralt i regionen gör att detta förslag ter sig som det minst miljövänliga av alla presenterade förslag.


Att läsa projektbeskrivningen kan närmast beskrivas som surrealistiskt:

"Årsta händer, en generös gest: likt kupade händer öppnar sig fältet mitt i en ny levande stadsdel i södra Stockholm. [...] Årsta händer flätar samman fältets unika miljö i ett poetiskt möte mellan tekniska och naturliga processer. En ny bebyggelsestruktur integrerar isolerade områden med varandra och länkar omgivningen till parken. [...] Årsta händer är en urban[sic!] stadsdel"

Det är inte utan att man undrar om fel text råkade skickas med bilderna.


Nästa förslag, "Årstafältet Valley", är också ganska tveksamt ur en stadsmässig synvinkel. Här har vi en förvisso lite tätare struktur, men sambanden mellan de olika områdena är fortfarande obefintlig och Årstafältet framstår, precis som idag, som isolerad från den övriga bebyggelsen. Någonting som kan liknas vid en stadsmässig kvartersstruktur finns inte, även om förstadier till någon form av stråkbildning och stadsmässighet kan anas.


Varken förslaget "Årsta händer!" eller "Årstafältet Valley" bör övervägas om några nya värden skall tillföras Årstafältet, och om staden menar allvar med att binda samman de idag isolerade bostadsområdena.

Låt oss då gå vidare med de förslag som har någon form av kvaliteter som kan övervägas.

Förslaget "Maximus" innehåller en klart mer lyckad struktur än de två tidigare förslagen. Tydliga strukturer, kvarter och platsbildningar kan ses. En urban kontrast, som dock kunde vara tydligare, skapas mellan parken och bebyggelsen. Stora delar av Årstafältet bevaras som öppen yta, och mycket av förtätningen sker i omkringliggande områden. På detta sätt skapas goda sammanbindningar samtidigt som stora delar av fältet kan sparas som parkyta.
I förslagets beskrivning kan vi läsa att marken är en dyrbar resurs, och därför måste utnyttjas effektivt. Därför är den ganska låga bebyggelsestrukturen, upp till 6 våningar, med enstaka inslag av 10-våningshus, något som kan ifrågasättas. Förslaget har flera goda kvaliteter, men bör kompletteras med en högre bebyggelseskala.


De tre kvarvarande förslagen har en mer storstadsmässig inriktning och skulle om de genomfördes ha potential att innebära skapandet av en ny urban kärna i regionen, med riktiga innerstadskvaliteter.

Förslaget "0835 SNA" bryter ordentligt med den nuvarande bebyggelseidén och skalan i bostadsområdena på Årstafältet och skapar en storstadsmässig miljö med tät stadsbyggnad och ett flertal höga byggnader. Mot den nya parken skapas en mycket tydlig kontrast mellan parken och bebyggelsen. Delar av förslaget har en mycket tydlig kvartersstruktur, medan andra delar innehåller mer glesa och odefinierade ytor. Framförallt kan bebyggelsen i nordlig riktning ifrågasättas från en urban synvinkel och sambanden i denna riktning bli troligen lidande.


Förslaget "NEVA" innehåller en arkitektoniskt mycket intressant bebyggelse som skulle kunna tillföra stora attraktivitetsvärden till området, av en typ som idag helt saknas i Stockholm.


Tyvärr har stadsplaneringen här fått lida. Den urbana väven är förvisso relativt tät, men också splittrad och otydlig.


Ovan: Tydlig "hus-i-park"-struktur som med fördel kan förtätas och skapa både trivsammare miljö , plats för fler och plats för en större parkyta.


NEVA kan bli riktigt bra, men det kräver att den urbana strukturen förtydligas och struktureras upp.

Då har vi bara det sista förslaget kvar, "Arkipelag".


Även här satsas på en storstadsmässig skala, med relativt hög och tät bebyggelse. Den del av området som bebygges har en tydlig struktur och upplevs som mer stadsmässigt än "NEVA". Även här skapas en mycket tydlig gräns mot parken, och en skarp och tydlig kontrast skapas mellan stad och park. Förslagets problem är dock att det inte lyckas så bra med att binda samman områdena runt Årstafältet med varandra. Förslaget har stor potential, men mer arbete behöver läggas för att den nya bebyggelsen inte skall uppfattas som en isolerad enklav.



Skall man sätta någon tillförlit till webbundersökningar så ligger de mer storstadsmässiga alternativen radikalt bättre till på DN:s webbundersökning:



Media:
(City, SvD, DN)