Stockholm har sedan 90-talet, mycket tack vare stadens medvetna förädling av innerstadsrummet, gradvis utvecklat den sorts urbana prägel som gör att den idag börjar andas en atmosfär värdig en storstad. Kritiskt för denna prägel är ett antal knutpunkter. Dessa knutpunkters uppgift är att binda samman det naturliga mänskliga flödet från stadens viktigaste stråk, och därmed agera grogrund för det som kan kallas folkliv. Helt enkelt platser där människor i stor skala både passerar och stannar för att umgås och för att ta del av stadens puls och utbud.
A-kategorin bland dessa knutpunkter i Stockholm torde bestå av Sergels torg, Hötorget, Stureplan, Kungsträdgården, Medborgarplatsen och Stortorget. Andra exempel av betydelse är Östermalmstorg, Norrmalmstorg, Fridhemsplan, Odenplan, Mosebacke torg, Mariatorget och Nytorget.
Det nya Norra Bantorget, i gränslandet mellan Vasastan och Norrmalm/City, är det senaste tillskottet. Och ett väldigt lyckat sådant. Ur ett urbant perspektiv kan dess utveckling mycket väl vara det bästa som har hänt Stockholm på länge. Den nya bebyggelsen kring torget, och den mycket lyckosamt uppfräschade parken, har nämligen omvandlat ett tidigare ödsligt blåshål till en stadsmässig knutpunkt. Detta ger ett oerhört gynnsamt läge för att genomföra den planerade expansionen av Västra City, med bebyggelse över spåren längs Klara strand, ända bort till Karlbergs slott och det framtida Norra Stationsområdet. Redan idag finns en naturlig koppling i och med att Torsgatan löper just mellan Norra Bantorget och Torsplan, där Stockholms högsta tornpar är tänkt att utgöra port till Norra Stationsområdet.
Viktigt nu är att dels förädla Norra Bantorget, men också att tänka rätt, det vill säga storskaligt, när det gäller det som ska byggas på överdäckningen av spåren. Gert Wingårdhs hotellskapelse, Clarion Sign, som ur arkitektonisk synpunkt förmodligen är det mest (enda?) spännande som har hänt i Stockholm sedan Globen byggdes på 80-talet, har förhoppningsvis satt tonen för området. Dessutom har den väl integrerade nya bostadsbebyggelsen längs Torsgatan, med gott om kommersiella lokaler i bottenvåningarna, liksom det nya kontorshuset som ligger mellan Clarion-hotellet och Kungsbron, ytterligare breddat Norra Bantorgets funktion och utbud.
Torget lockar redan, trots att platsen fortfarande kantas av byggnadsställningar och -baracker, med en mångfald av restauranger, barer, kaféer, butiker, kontor, hotell, teatrar, nattklubben le Bon Palais, konferenslokaler (Norra Latin och Folkets Hus) samt mycket nära förbindelser till de viktiga stråken Vasagatan, Drottninggatan och Kungsgatan, liksom Hötorgets och Centralstationens kommunikationer. Därutöver har man, med hjälp av smart och öppen utformning samt väl tilltagen belysning, lyckats med konststycket att skapa Stockholms troligen enda park som känns trygg att korsa under nattetid – i många andra fall finns det nog de som till och med bävar för att gå längs med vissa parker när mörkret fallit.
Norra Bantorget bör dock inte anses som ”färdigt”.
Mittpartiet av området domineras ännu av Norra Latins menlösa och antiurbana grusgård.
Här finns ett gyllene tillfälle för staden och dess entreprenörer att visa kreativitet. Ett grundkrav måste dock vara att formandet sker på så vis att ett rikt folkliv möjliggörs. Bantorget Servicepartner, som ligger bakom etableringen av le Bon Palais,
har aviserat att de tänker förlägga en uteservering på grusgården till sommaren 2009.
Spontant låter det utmärkt, och i förlängningen förespråkar YIMBY att denna plats definieras och förfinas genom att grusgården permanent omvandlas till en publik yta – i form av ett torg, en park eller en blandning av de två – anpassad för restauranger, barer och kaféer. I samspelet med den redan existerande parken, skapas därmed en relativt stor innerstadspark med folkliv även
i själva parken, inte enbart runtomkring. Som ett mervärde blir dessutom Norra Latins vackra skolbyggnad en tydligare del av det levande stadsrummet.
Det kan också tilläggas att Norra Bantorget inhyser två arkitektoniska skamfläckar. Den ena är fastigheten på Olof Palmes gata 29-31, vars dystra fasad och ickeinbjudande kommersiella lokaler upptar ett halvt kvarter.
Olof Palmes gata 29-31
Den andra är Finansförbundets fastighet på Olof Palmes gata 17, som tar upp ännu större utrymme utan att inrymma några som helst lokaler för allmänheten.
Olof Palmes gata 17
Detta är lysande exempel på när staden borde ta en aktiv roll och föra dialog med fastighetsägarna: ombyggnad eller rivning bör starkt övervägas i båda fallen för ytterligare förbättring av området.
På längre sikt blir Norra Bantorget framförallt en viktig platå för vitaliseringen av det som kommer att byggas i Västra City. Precis ”bakom ryggen” på Clarion-hotellet ligger nämligen den bredaste delen av den spårläggning som ska överdäckas så småningom.
Utsikt över spårområdet från Clarion Sign
Samband och naturliga flöden behöver skapas mellan Norra Bantorget och den tilltänkta bebyggelsen över spåren – på så vis gynnas hela området i form av ökat folkliv.
Centerpartiet
förespråkar en Central Park-inspirerad miljö längs överdäckningen, med ett antal höghus och åtminstone en riktig skyskrapa. Väl utfört, ligger detta helt i linje med de urbana ideal som YIMBY står för. En överdäckning av det som troligen är innerstadens högst värderade obebyggda mark, blir givetvis en mycket kostsam investering. För att vara ekonomiskt och miljömässigt gångbart, bör exploateringsgraden för Västra City med andra ord vara den högsta i Stockholms historia.
Det är av yttersta vikt att City knyts samman på ett effektivt sätt med det som ska bli Norra Stationsområdet. Därför spelar Norra Bantorget en nyckelroll i utbredningen av det urbana Stockholm som, i nordvästlig riktning, förhoppningsvis kan växa sig ända ut mot Solna. Norra Bantorget, i sin tur, besitter stor potential att bli en knutpunkt av högsta klass som sjuder av liv och rörelse. Ta vara på den chansen – våga utnyttja Norra Bantorgets möjligheter till fullo.
