Utskrift från www2.yimby.se
....

Gör Norra Bantorget till en av Stockholms mest attraktiva knutpunkter


Stockholm har sedan 90-talet, mycket tack vare stadens medvetna förädling av innerstadsrummet, gradvis utvecklat den sorts urbana prägel som gör att den idag börjar andas en atmosfär värdig en storstad. Kritiskt för denna prägel är ett antal knutpunkter. Dessa knutpunkters uppgift är att binda samman det naturliga mänskliga flödet från stadens viktigaste stråk, och därmed agera grogrund för det som kan kallas folkliv. Helt enkelt platser där människor i stor skala både passerar och stannar för att umgås och för att ta del av stadens puls och utbud.

A-kategorin bland dessa knutpunkter i Stockholm torde bestå av Sergels torg, Hötorget, Stureplan, Kungsträdgården, Medborgarplatsen och Stortorget. Andra exempel av betydelse är Östermalmstorg, Norrmalmstorg, Fridhemsplan, Odenplan, Mosebacke torg, Mariatorget och Nytorget.

Det nya Norra Bantorget, i gränslandet mellan Vasastan och Norrmalm/City, är det senaste tillskottet. Och ett väldigt lyckat sådant. Ur ett urbant perspektiv kan dess utveckling mycket väl vara det bästa som har hänt Stockholm på länge. Den nya bebyggelsen kring torget, och den mycket lyckosamt uppfräschade parken, har nämligen omvandlat ett tidigare ödsligt blåshål till en stadsmässig knutpunkt. Detta ger ett oerhört gynnsamt läge för att genomföra den planerade expansionen av Västra City, med bebyggelse över spåren längs Klara strand, ända bort till Karlbergs slott och det framtida Norra Stationsområdet. Redan idag finns en naturlig koppling i och med att Torsgatan löper just mellan Norra Bantorget och Torsplan, där Stockholms högsta tornpar är tänkt att utgöra port till Norra Stationsområdet.

Viktigt nu är att dels förädla Norra Bantorget, men också att tänka rätt, det vill säga storskaligt, när det gäller det som ska byggas på överdäckningen av spåren. Gert Wingårdhs hotellskapelse, Clarion Sign, som ur arkitektonisk synpunkt förmodligen är det mest (enda?) spännande som har hänt i Stockholm sedan Globen byggdes på 80-talet, har förhoppningsvis satt tonen för området. Dessutom har den väl integrerade nya bostadsbebyggelsen längs Torsgatan, med gott om kommersiella lokaler i bottenvåningarna, liksom det nya kontorshuset som ligger mellan Clarion-hotellet och Kungsbron, ytterligare breddat Norra Bantorgets funktion och utbud.

Torget lockar redan, trots att platsen fortfarande kantas av byggnadsställningar och -baracker, med en mångfald av restauranger, barer, kaféer, butiker, kontor, hotell, teatrar, nattklubben le Bon Palais, konferenslokaler (Norra Latin och Folkets Hus) samt mycket nära förbindelser till de viktiga stråken Vasagatan, Drottninggatan och Kungsgatan, liksom Hötorgets och Centralstationens kommunikationer. Därutöver har man, med hjälp av smart och öppen utformning samt väl tilltagen belysning, lyckats med konststycket att skapa Stockholms troligen enda park som känns trygg att korsa under nattetid – i många andra fall finns det nog de som till och med bävar för att gå längs med vissa parker när mörkret fallit.

Norra Bantorget bör dock inte anses som ”färdigt”.

Mittpartiet av området domineras ännu av Norra Latins menlösa och antiurbana grusgård.


Här finns ett gyllene tillfälle för staden och dess entreprenörer att visa kreativitet. Ett grundkrav måste dock vara att formandet sker på så vis att ett rikt folkliv möjliggörs. Bantorget Servicepartner, som ligger bakom etableringen av le Bon Palais, har aviserat att de tänker förlägga en uteservering på grusgården till sommaren 2009.
Spontant låter det utmärkt, och i förlängningen förespråkar YIMBY att denna plats definieras och förfinas genom att grusgården permanent omvandlas till en publik yta – i form av ett torg, en park eller en blandning av de två – anpassad för restauranger, barer och kaféer. I samspelet med den redan existerande parken, skapas därmed en relativt stor innerstadspark med folkliv även i själva parken, inte enbart runtomkring. Som ett mervärde blir dessutom Norra Latins vackra skolbyggnad en tydligare del av det levande stadsrummet.

Det kan också tilläggas att Norra Bantorget inhyser två arkitektoniska skamfläckar. Den ena är fastigheten på Olof Palmes gata 29-31, vars dystra fasad och ickeinbjudande kommersiella lokaler upptar ett halvt kvarter.


Olof Palmes gata 29-31

Den andra är Finansförbundets fastighet på Olof Palmes gata 17, som tar upp ännu större utrymme utan att inrymma några som helst lokaler för allmänheten.


Olof Palmes gata 17

Detta är lysande exempel på när staden borde ta en aktiv roll och föra dialog med fastighetsägarna: ombyggnad eller rivning bör starkt övervägas i båda fallen för ytterligare förbättring av området.

På längre sikt blir Norra Bantorget framförallt en viktig platå för vitaliseringen av det som kommer att byggas i Västra City. Precis ”bakom ryggen” på Clarion-hotellet ligger nämligen den bredaste delen av den spårläggning som ska överdäckas så småningom.


Utsikt över spårområdet från Clarion Sign

Samband och naturliga flöden behöver skapas mellan Norra Bantorget och den tilltänkta bebyggelsen över spåren – på så vis gynnas hela området i form av ökat folkliv.

Centerpartiet förespråkar en Central Park-inspirerad miljö längs överdäckningen, med ett antal höghus och åtminstone en riktig skyskrapa. Väl utfört, ligger detta helt i linje med de urbana ideal som YIMBY står för. En överdäckning av det som troligen är innerstadens högst värderade obebyggda mark, blir givetvis en mycket kostsam investering. För att vara ekonomiskt och miljömässigt gångbart, bör exploateringsgraden för Västra City med andra ord vara den högsta i Stockholms historia.

Det är av yttersta vikt att City knyts samman på ett effektivt sätt med det som ska bli Norra Stationsområdet. Därför spelar Norra Bantorget en nyckelroll i utbredningen av det urbana Stockholm som, i nordvästlig riktning, förhoppningsvis kan växa sig ända ut mot Solna. Norra Bantorget, i sin tur, besitter stor potential att bli en knutpunkt av högsta klass som sjuder av liv och rörelse. Ta vara på den chansen – våga utnyttja Norra Bantorgets möjligheter till fullo.

Bevarandefundamentalism hos DN

Dagens Nyheter har idag ett sorgligt bakåtsträvande inlägg på ledarsidan. Att både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters ledarsidor för länge sedan tog ställning på bevarandefundamentalisternas sida visste vi naturligtvis redan men sällan har det varit så tydligt som nu. Till Dagens Nyheters pluskonto skall dock sägas att de till skillnad från Svenska Dagbladet numera klarar av att vara hyfsat nyanserade på nyhetsplats.

Rubriken på artikeln är "Rädda Stadsbiblioteket". Det är i sig en intressant rubrik då ingen såvitt jag vet har föreslagit att Asplunds rotunda skall rivas. Istället är det stadsbibliotekets omgivningar som skall "räddas".

DN skriver:
"Om det vinnande förslaget i arkitekttävlingen blir verklighet skulle det snabbt förändra helhetsmiljön kring biblioteket. Asplunds verk skulle från Odenplan bli skymt av en avlång glasbyggnad som arkitektoniskt inte kan mäta sig med det nuvarande biblioteket."

Att den nu föreslagna byggnaden inte kan mäta sig med Asplunds bibliotek håller jag fullständigt med om. Det som föreslagits är ett i mitt tycke ytterst konventionellt skivhus utkastat på en gräsmatta i sann förortsanda. Tyvärr är det inte arkitekturen i sig som kärnan i Dagens Nyheters kritik vänder sig mot, utan i att något överhuvudtaget skall byggas eller förändras i Stockholm. Diskussionen om att Asplunds byggnad inte längre skulle synas från Odenplan känns ganska oviktig. Städer förändras alltid, hur viktigt är det för dess invåndare på hur långt avstånd en viss byggnad kan ses? Mig veterligen brukar det inte stå stora skaror av människor på Odenplan och konstatera hur fantastiskt det är att man kan se stadsbiblioteket just därifrån.

DN nöjer sig dock inte att kritisera stadsbiblioteket utan slår vilt omkring sig. Badringen får sig naturligtvis en släng av sleven. Detta trots att det på DN:s hemsida visade sig att hela 40% av läsarna var för badringen, trots den rena hatkampanj som drevs på ledar- och nyhetsplats hos både DN och SvD. Kritiken mot badringen baserar sig på att Riddarfjärdens utseende skulla ha förändrats. Jo, nybyggen tenderar att göra det. Men om det nu är placeringen DN ogillar, varför inte föreslå en alternativ placering istället? Att de inte gör det visar återigen på att det inte handlar om sakfrågan om badring på riddarfjärden eller inte, utan om att ingenting får förändras.

Dn fortsätter med att kritisera Stockholm Waterfront, den kontors- och kongressbyggnad som förhoppningsvis kan hjälpa till att upplösa det formligen urbana svarta hål som utrymmet mellan City och Kungsholmen tidigare har bestått av.

"Det är förmodligen redan för sent att rädda Stockholms stadshus från det väldiga hotell- och konferenskomplex som kommer att uppföras på Klarabergspostens tomt och därmed rycka sönder proportionerna mellan Stadshuset och dess omgivning. Precis som med Riddarfjärden visas föga respekt för Ragnar Östbergs majestätiska byggnad."

DN:s ledarsida verkar här på fullt allvar mena att den allt annat än levande och trivsamma plats som Klarabergspostens fyrkantiga och intetsägande 80-talskloss utgjorde är bättre än en hotell- och kongressanläggning. Återigen argumenteras det utifrån att man måste ta "hänsyn" till befintlig bebyggelse genom att det nya som byggs inte får synas, utan att för en sekund reflektera över att den byggnad som skall få synas, stadshuset, är just ett resultat av att man byggde något som fick synas... Det är lätt att glömma att Stadshuset fick utstå mycket kritik när det byggdes, kritik som är mycket lik den kritik som idag ses mot byggnadsprojekt som får synas.
Att kalla den av bevarandefundamentalisterna nerfilade hotell- och kongressansläggningen, där man på extremt attraktiv mark år 2008 uppför en futtig 11-våningsbyggnad, för "väldig" ter sig närmast skrattretande.

Nöjer sig DN med detta? Nej. För att göra sin bevarandemarinad komplett kritiseras också naturligtvis bygget vid Norra Bantorget. Hotellet Clarion Sign, som äntligen skapat liv i det ingemansland som platsen tidigare utgjorde:

"Tidsandan gör det åter möjligt för cityarkitekturen att bre ut sig, exempelvis på Norra Bantorget med en klumpig hotellkoloss."

Att kalla den arkitektoniskt intressanta byggnaden som utgör Clarion Sign för en "klumpig koloss" och samtidigt försvara Klarabergsposten är onekligen ganska magstarkt. Hade DN varit nöjda om ett intetsägande nyfunkishus eller en sekelskiftespastisch byggts på platsen, eller var det bättre som det var, en död plats mitt i staden? Att "cityarkitektur" får bre ut sig är naturligtvis alldeles utmärkt. Även innerstaden behöver utvecklas och vitaliseras. Framförallt behöver den växa.

"Det är i detta sammanhang som idéerna för Riddarfjärden, Stadshuset och Stadsbiblioteket ska ses. De är en del av den felaktiga tron att Stockholms innerstad måste begåvas med nya landmärken som övertrumfar de platser och byggnader vi lärt oss att uppskatta mest."

Återigen gör sig "färdigt"-argumentet påmint. Staden är klar. Att bygga nytt i staden handlar inte om att skapa "landmärken". Att bygga nytt i staden är en återgång till en normalitet. Ja, vi har "lärt" oss att uppskatta dessa byggnader. Varför skulle vi då inte kunna "lära" oss att uppskatta nya?

"Svagheterna finns i city och bortom tullarna, i det miljonprogram som frikopplade boendet från staden. Det är strukturen och formen i dessa efterkrigstidsprojekt som ligger bakom den vantrivsel som många upplever. Att höja dessa områdens attraktivitet är en central politisk uppgift."

Var finns motsättningen? Att problemet i förorten behöver åtgärdas innebär väl inte för den skull att innerstaden är färdig? Är det månne så att DN:s ledarredaktion tycker att det är jobbigt med ett bygge runt knuten? Bättre då att man i förorten får utstå detta? För övrigt finns ju både Clarion Sign och den nya hotell-och kongressbyggnaden just i city så vad menas egentligen?

"Något liknande behov finns knappast för husen på malmarna. De ska inte rivas eller byggas om i stor skala eftersom de uppskattas för sina klassiska ideal."

Gamla klara postterminal kan knappast räknas till "husen på malmarna". Några rivningar av de husen är knappast aktuella i någon stor grad, något som naturligtvis också DN:s ledarreaktion är fullt medvetna om. Tyvärr är det vanligt att nybyggnation jämförs med rivningar i debatten.

Naturligtvis kan DN:s ledare inte undvika att nämna klararivningarna, detta trötta, uttjatade och på dagens situation fullständigt irrelevanta argument. Men det visar ju om inget annat att DN:s ledare inte har några egentliga argument.

"Besökare från hela världen slås av Stockholms unika skönhet - de beklagar inte avsaknaden av spektakulära lösningar från det senaste kvartsseklet. Stadsbiblioteket måste skyddas mot de arkitekter och politiker som lider av sensationssjuka."

Här blir iaf jag nästintill mörkrädd. DN erkänner utan omsvep att inget intressant har byggts de senaste 25 åren (själv skulle jag sträcka mig till hela efterkrigstiden med undantaget Globen och möjligen något mer) och att man tycker detta är bra! Staden har fyllts av tråkiga och intetsägande klossar som dödar stadens urbanitet och blandning. Detta tycker man är bra! Att kalla det som nu byggs för "sensationssjuka" visar återigen att DN inte har en aning om vad de pratar om. Jag föreslår att DN:s ledarredaktion besöker någon utländsk stad och ser vad som byggs där och sedan jämför det med de fjuttiga byggplaner som idag finns i Stockholm, trots det enorma tryck som finns på nya och berikande stadsmiljöer.

För övrigt kan jag meddela att besökare från hela världen inte alls nödvändigtvis slås av Stockholms unika skönhet. Denna "skönhet" är begränsad till ett fåtal platser, de platser man ser på vykort. Dessa platser finns det idag inga större byggplaner för. Jag har personligen fått frågor som "Jag trodde att Stockholm inte var med i andra världskriget" när man passerar 60-80-talsklossar i staden eller "Varför finns det inga höga byggnader?". Besökare gillar gamla stan för dess värden, men andra delar av staden undrar de varför inget har hänt i. De frågar sig varför allt ser så tråkigt och alldagligt ut. Stockholm är inte fullt så unikt och fantastiskt som DN:s ledarredaktion (och ofta även dess invåndare) gärna vill tro.

Läs också dessa utmärkta inlägg.

Clarion Sign

Det nya hotellet vid Norra Bantorget, Clarion Sign är nu öppet. På en Yimby-sammankomst i helgen gick vi naturligtvis förbi för att åka upp och titta på utsikten. Man får ta vad som bjuds i Stockholm..



Utsikt från Clarion Sign mot det nya kontorshuset intill centralen. Till höger kan man se att rivningen av det gamla Kungsbrohuset fortgår.




Clarion Sign, Stockholm

Yimby:s på språng!

Utsikt från Clarion Sign, Stockholm

Clarion Sign, Kungstornen och Hötorgshusen




Utsikt över takåsarna bort mot Kungstornen och Hötorgshusen


Clarion Sign, Stockholm

Clarion Sign, Stockholm

Klicka här för att se alla bilder

Yimby noterar glatt att denna del av staden nu plötsligt lever. Från död utkant till levande innerstad. Att det är flera kontor och bostäder på gång i området kommer göra att området lever upp än mer och göra det till en självklar del av Stockholms innerstad.

Alla bilder är tagna av Anders Gardebring
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8671 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström

@yimbysthlm på BlueSky