Skyskrapa planeras i Hjorthagen

Från planförslaget:

"Ett förslag till detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden (västra) i stadsdelen Hjorthagen och Norra Djurgården har upprättats av stadsbyggnadskontoret.
Planförslaget utgör en del av den första etappen i ett stadsutvecklingsområde med blandad bebyggelse. Planen ger möjlighet att bygga ca 1250 bostäder, en friliggande förskola samt visst utrymme för verksamheter och social service. Planen rymmer även parkmark och en parklek."
 
YIMBY ställer sig mycket positiva till att utveckla gasverksområdet i Hjorthagen till en ny blandad stadsmiljö. Området är beläget centralt i Stockholm och det finns stora fördelar med att använda centralt belägen mark för denna typ av exploatering. Jämfört med tidigare versioner av detaljplanen har förslaget förtydligats, inte minst vad gäller att identifiera de urbana värdena som någonting positivt och eftersökt.

Att Norra Djurgårdsstaden ges en tydlig miljöprofil är något som vi varmt välkomnar. Med positiva faktorer som låg parkeringsnorm, välutbyggd kollektivtrafik och centralt läge i regionen får dessutom miljöprofilen mer substans än bara själva byggnaderna i sig och hur närområdet hanteras.

Några av taken är i form av sedumtak vilket vi ser mycket positivt på. Sedumtak har flera positiva miljövärden och vi ser gärna att detta får sprida sig till fler byggnader. Vi ser också här gärna att de boende ges tillträde till dessa tak i form av gröna takterasser.


Tyvärr dras miljöprofilen ner av att exploateringsnivån i detta utmärkta läge är för låg. Stockholm växer mycket snabbt. Stora mängder bostäder och arbetsplatser, med tillhörande infrastruktur, måste tillkomma i Stockholm de kommande årtiondena. YIMBY efterfrågade i sitt förra yttrande om Norra Djurgårdsstaden en väsentligt ökad exploateringsgrad, både på grund av områdets synnerligen utmärkta läge i regionen, men också för att områden med en hög exploateringsnivå är mycket populära. Vidare vill vi ge så många Stockholmare som möjligt tillgång till en av våra mest fantatiska värden, nationalstadsparken. Det är därför med oro som vi ser att exploateringsgraden har dragits ned ytterligare. Detta ställer stora krav på att kommande exploatering får ökas på väsentligt. De volymstudier som finns skisserade på den framtida utvecklingen ner mot vattnet i Ropsten ser vi som helt orealistiska.

Det är i sammanhanget intressant att notera att området redan idag har tunnelbana, och i framtiden troligen också kommer att få spårväg. Samtidigt planerar staden ett område med en högre exploateringsnivå, Norra Station, som riskerar att bli utan tunnelbana. Motiveringen mot tunnelbana i Norra Stationsprojektet har varit "för lågt underlag". YIMBY delar inte denna slutsats, men vi kan samtidigt notera att staden för konsekvens skull borde kunna dra slutsatsen att utnyttja tunnelbanans kapacitet där sådan redan finns.

YIMBY välkomnar att den befintliga bebyggelsen tillvaratas och utvecklas. Vi ser Bobergs vackra tegelarkitektur som en fantastisk tillgång för området. Vi ställer oss mycket positiva till att dessa inte bara bevaras utan också planeras att utvecklas till publika byggnader för bland annat kultur.


Samtidigt är det viktigt att mindre tilltalande bebyggelse får möjlighet att utvecklas i en positiv riktning. Här avser vi framförallt de två "stålklockorna". Vi välkomnar stadens inbjudan av de internationellt erkända "Herzog & de Meuron" och hyser en god förhoppning om att de kan ta fram ett bra utvecklingsförslag.

YIMBY ser mycket positivt på att planförslaget tydligt visar på att både bostäder och kommersiella ytor för handel, företagande och kontor ska inrymmas inom området. Det ger området en reell möjighet att utvecklas till just en stadsdel, och inte ett "bostadsområde".

Det är också utmärkt att kommersiella lokaler avses att uppföras i bostadshusens bottenvåningar, vilket är ett grundkrav för att kunna skapa en levande, trygg och tilltalande stadsmiljö.

I programförslaget anges att "husens höjd är varierad och anpassar sig i möjligaste mån till omgivande landskap". Vi delar inte fullt ut denna slutsats. Höjdvariationen på bebyggelsen är förvisso varierad, men inom ett mycket litet spektrum. Vi ser gärna att en större variation görs möjlig för att skapa en intressantare stadsmiljö.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Värtahamnen är ett stadsutvecklingsområde i Stockholm som har stötts och blötts i ett antal år nu. Hittills har inte mycket hänt, men det första området i Hjorthagen kommer snart börja bebyggas. Planerna är, som vi tidigare tagit upp, ganska modesta.



I svaret från Stockholms stadsbyggadskontor (s. 62) angående vårt yttrande om Hjorthagen kan man läsa att vårt förslag "har flera fördelar, främst utifrån ett ekonomiskt och regionalt miljöperspektiv då det bidrar till de uppsatta målen att begränsa klimatpåverkan, effektivt använda marken samt att ta tillvara Hjorthagens centrala läge i regionen."

Även om det är ytterst glädjande att stadsbyggnadskontoret kan se miljövänligheten i tätt byggande så är fortsättningen inte lika uppmuntrande:

"Stadsbyggnadskontoret anser dock att den känsliga kulturhistoriska bebyggelsen inom gasverksområdet bör hanteras med större försiktighet än vad förslaget föreslår, särskilt med tanke på närheten till Nationalstadsparken och den påverkan en så hög exploatering skulle medföra på stads- och landskapsbilden. Vid Ropsten kan dock högre bebyggelse, anpassad till det befintliga
Hjorthagen, komma att prövas."

Naturligtvis är det tråkigt att man här låter nationalstadsparkslobbyn gå före miljöhänsyn. Samtidigt är det värt att minnas att det är en mycket stark lobby. Högre bebyggelse vid Ropsten låter dock hoppfullt, vad det kanske kan bli av det kommer vi snart till.

Stadsbyggnadskontoret fortsätter:

"Vidare är stadsbyggnadskontoret tveksamt till om områdets kapacitet vad gäller bland annat parkeringsplatser och infrastruktur i form av tillfartsvägar är tillräcklig för den höga exploatering som föreslås. Såväl Ropstens trafikplats som den nya trafikplatsen vid Hjorthagen har kapacitetsbegränsningar."

Här är det tråkigt, och inte så lite tröttsamt, att man utgår från bilen, och inte ens nämner tunnelbanans eller kollektivtrafikens eventuella kapacitetsbegränsningar. Varför inte bygga en stadsdel som alla inte behöver åka bil till? Ungefär som Stockholms befintliga innerstad...

Stadsbyggnadskontoret arbetar ju dock på direktiv från politiker och enligt lagstiftning, så kritiken bör i första hand läggas på våra politiker och den stadsfientliga lagstiftning som stadsbyggnadskontoret måste arbeta efter (värt att ha i åtanke är att Stockholms innerstad inte skulle gå att bygga idag, den bryter på många ställen mot lagen!).

Nu verkar dock någonting ha hänt. Vi har under det senaste året sett en strid ström av, för att vara Stockholm, riktigt stadsmässiga förslag. Det faktum att spårvagnen åter kommer att göra sitt intåg i city, och gå till Värtan, ändrar också radikalt tillgången till effektiv spårtrafik i området, någonting som vi efterfrågade redan i vårt yttrande om Hjorthagen.

Vi har från Yimbys sida tidigare konstaterat att de planer vi hittills sett om Värtan varit alldeles för småskaliga. Nu verkar dock detta radikalt ha förändrats.
I en artikel i Dagens Nyheter igår kunde vi ta del av den senaste visionsbilden från Stadsbyggnadskontoret. Det ser intressant ut. Riktigt intressant. Och inte bara ur Stockholmsk synvinkel utan faktiskt, vilket onekligen nästan aldrig förekommer i Stockholm, ur en internationell synvinkel.


(Klicka på bilden för stor version)
Bilderna är visionsbilder, vi utgår från Yimbys sida att arkitekturen blir mer blandad i en färdig plan.



Enligt artikeln i Dagens Nyheter skall stadsdelen byggas tät, hög och miljövänlig. Mycket mer Yimbyistiskt än så kan det knappast bli. Stadsdelen skall ha 25.000 invånare och 25-30.000 arbetsplatser. Blandstad! Att man redan från början tar med miljöaspekten som en grundfaktor är mycket glädjande, och vi menar från Yimbys sida att Stockholm borde sträva efter att låta energisnåla hus bli regeln snarare än undantaget i nyproduktion.

I centrala Värtan planerar man för hus upp mot 40 våningar höga.

"Visionen kan ses som en korsning av Stockholms stenstad och en stad med höga hus vid vatten - som New York eller Vancouver. Både avgående stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (m) och tillträdande Kristina Alvendal (m) ser Värtan som en stor utmaning.

- Det är ju entrén till Stockholm för många människor och här kan vi bygga högt, modernt och framåtblickande, utan att det stör den historiska stenstaden, betonar Kristina Alvendal."

Här kan Yimby bara instämma. Värtan är ett av få områden nära den befintliga innerstaden som kan bebyggas högt utan att "störa" den befintliga innerstaden och ändå finnas på ett så pass attraktivt läge att det ekonomiskt lönar sig att bygga lite kaxigare än vad som hittills varit fallet i Stockholm. Det kommer naturligtvis att protesteras högljutt mot planerna, men förhoppningsvis är denna typ av projekt genomförbara i Värtan då argumenten mot att bygga storstad här torde vara få.



"Tanken är i stora drag att de norra delarna mellan Hjorthagen och Nationalstadsparken blir en fortsättning av Stockholms stenstad med slutna kvarter och hus på sex-sju våningar. Erik Dahlbergsgatan ska svänga ned i området som en bågformad boulevard och nere vid vattnet öppnar sig torg och båthamnar.

Att det inte läggs in några riktigt höga hus här beror bland annat på närheten till Nationalstadsparken. Det har varit mödosamt nog för Stockholms stad att baxa fram en plan på hus i gränsen mot det skyddade området - att utmana en starkt nationalstadsparkslobby med skyskrapor har ansetts väl djärvt."

Artikeln fortsätter:

"I den centrala delen av Värtan vid Finlandsbåtar och kryssningsterminal ska Finansplats Stockholm växa upp kring fondbörsen. Här ska många hus växa högt upp i skyn. Ett tiotal hus på 30-40 våningar planeras.

En del av de riktigt höga husen blir kontorshus. Men en del blir bostäder. Att bo på 40:e våningen i Värtan och se ned på Finlandsbåtar och innerstad kan tänkas vara lika attraktivt som att bo på tredje våningen på Sibyllegatan i framtiden."

Helt rätt tänkt. Riktigt höga bostadshus är attraktivt, och genom att blanda in bostäder på höjden kan man få in många människor på liten yta, och skapa en levande stadsdel som lever dygnet runt.

"Området där Loudden och containerhamnen i dag finns byggs i mer traditionell innerstadsstil med enstaka hus som blir betydligt högre. Här finns en rad gator kantade av träd och en rejäl stadspark."

Även här blir det tummen upp. Det gröna får inte glömmas bort, och att man planerar för alléer och stadsparker är mycket positivt. 

"- Man ska komma ihåg att det här är en vision. Vi har lagt i hus i storlekar vi kan tänka oss i en flygbild. Om politikerna slutligen går med på så höga hus det vet vi ju inte, säger Thomas Stoll, arkitekt på stadsbyggnadskontoret."

Från Yimbys sida hoppas vi naturligtvis att politikerna skall våga. Värtan är en sällsynt chans till att göra något riktigt bra. En chans som inte får gå förlorad.

I Wien törs man blanda gammal och ny arkitektur. Resultatet är i alla fall i mina ögon inte direkt de skräckvisioner som vissa brukar försöka frammana:



Varför gör vi aldrig något sådant här i Stockholm?
Du har väl förresten inte missat Yimbys förslag till bebyggelse i Hjorthagen?

Som vi tidigare har nämnt finns det äntligen planer på att bebygga det gamla gasverksområdet i Hjorthagen. Det är i dag ett ödsligt ingemansland trots sin placering mycket nära innerstaden.





Trots sitt mycket innerstadsnära läge är planerna för området mycket modesta och den "innerstadskaraktär" som benämns i miljökonsekvensbeskrivningen kan knappast anses vara uppfylld med den översiktsskiss som presenteras (samtliga bilder är klickbara för större version):



Förslaget kan knappast anses vara förenligt med de miljö- och bostadspolitiska mål som satts upp av Stockholms stad med en så låg exploateringsnivå på ett av få kvarvarande utvecklingsområden så nära den befintliga innerstaden.

Vi har i vårt yttrande gjort en alternativ områdesskiss som vi anser tydligare visar på Stockholms roll som storstadsregion och som leder till avsevärt positivare resultat ur både miljösynpunkt och tillgången på bostäder och kontorslokaler.



Samma skiss med beskrivningar:



Vi har lagt upp en interaktiv version av skissen som tydligt synliggör skillnadnen i skala som du kan se genom att klicka här.

Yimby kritiserar vidare ett flertal aspekter i förslaget, de viktigaste punkterna förrutom den låga nyttjandegraden av marken är:

1. Regionalt tänk saknas. Miljömål och påverkan beskrivs i huvudsak utifrån lokala aspekter. Då dåligt markutnyttjande påverkar hela Stockholmsregionen negativt anser vi att ett större grepp behövs kring dessa konsekvenser.
   
   
2. Ensidig bild på stads-och landskapsbild. Påverkan på landskapsbilden i området beskrivs som negativ utan att egentligen argumentera för detta. Det antas att stadsbebyggelse i närheten av nationalstadsparken och andra grönområden är något negativt. Yimby anser tvärtom att det är i högsta grad positivt. Barriärerna mellan staden och nationalstadsparken behöver byggas bort och kontrasten mellan stad och park måste stärkas. Först då kan nationalstadsparken få bli en sann stadspark.
   
   
3. Dålig förankring med staden. Planer för hur området skall bindas samman med den befintliga innerstaden saknas i huvudsak. Detta bör utredas vidare. Målet måste vara att skapa ett urbant stråk av bebyggelse så att man obrutet kan ta sig till området genom stadsbebyggelse. Om inte detta kan uppnås riskerar området att bli en isolerad enklav.
   
   
4. Monoton arkitektur. "Nyfunkisen" dominerar i skissbilder. Yimby efterlyser en mer blandad arkitektonisk bild.
   
   
5. Kollektivtrafik. I Miljökonsekvensbeskrivningen nämns möjligheten till framtida spårbunden kollektivtrafik. Yimby anser tvärtom att detta bör ingå som en självklar del av förslaget. Utbyggnaden av Djurgårdslinjen kommer också att innebära en linje upp till Värtahamnen. Denna kan dras vidare och knytas ihop med Lidingöbanan vid Ropsten och sedan fortsätta in i Hjorthagen-området . Vi har skisserat på ett antal idéer för spårbunden kollektivtrafik:

Hela yttrandet kan läsas som PDF här.

All information finns samlad på:
https://yimby.se/material/hjorthagen/mkb/

Yttrandet har idag postas till Stockholms stadsbyggnadskontor.

Vi samlades några stycken ur gruppen för en promenad "innanför tullarna" i Stockholm. Hjorthagen var området för dagen, ett område som det nu planeras bebyggelse på, men som det finns motstånd mot. Frågan man måste ställa sig är, varför? Sällan har väl det usla markutnyttjandet av en central och attraktiv yta med mycket små bevarandevärden varit tydligare?


Nedanför Ropstens tunnelbanestation.




En samling yimbys på exkursion i den pulserande storstaden...


Bobergs vackra gasklockor i förgrunden. En inte fullt lika spännande ståltermos där bakom...


Wasteland


Värt att bevara?




Bra markutnyttjande?



Se alla bilder här.