Från planförslaget:
"Ett förslag till detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden (västra) i stadsdelen Hjorthagen och Norra Djurgården har upprättats av stadsbyggnadskontoret.
Planförslaget utgör en del av den första etappen i ett stadsutvecklingsområde med blandad bebyggelse. Planen ger möjlighet att bygga ca 1250 bostäder, en friliggande förskola samt visst utrymme för verksamheter och social service. Planen rymmer även parkmark och en parklek."
YIMBY ställer sig mycket positiva till att utveckla gasverksområdet i Hjorthagen till en ny blandad stadsmiljö. Området är beläget centralt i Stockholm och det finns stora fördelar med att använda centralt belägen mark för denna typ av exploatering. Jämfört med
tidigare versioner av detaljplanen har förslaget förtydligats, inte minst vad gäller att identifiera de urbana värdena som någonting positivt och eftersökt.
Att Norra Djurgårdsstaden ges en tydlig miljöprofil är något som vi varmt välkomnar. Med positiva faktorer som låg parkeringsnorm, välutbyggd kollektivtrafik och centralt läge i regionen får dessutom miljöprofilen mer substans än bara själva byggnaderna i sig och hur närområdet hanteras.
Några av taken är i form av sedumtak vilket vi ser mycket positivt på. Sedumtak har flera positiva miljövärden och vi ser gärna att detta får sprida sig till fler byggnader. Vi ser också här gärna att de boende ges tillträde till dessa tak i form av gröna takterasser.
Folkhem genom Wingårdhs arkitektkontor, NOD naturorienterad design.
Tyvärr dras miljöprofilen ner av att exploateringsnivån i detta utmärkta läge är för låg. Stockholm växer mycket snabbt. Stora mängder bostäder och arbetsplatser, med tillhörande infrastruktur, måste tillkomma i Stockholm de kommande årtiondena. YIMBY efterfrågade i
sitt förra yttrande om Norra Djurgårdsstaden en väsentligt ökad exploateringsgrad, både på grund av områdets synnerligen utmärkta läge i regionen, men också för att områden med en hög exploateringsnivå är mycket populära. Vidare vill vi ge så många Stockholmare som möjligt tillgång till en av våra mest fantatiska värden, nationalstadsparken. Det är därför med oro som vi ser att exploateringsgraden har dragits ned ytterligare. Detta ställer stora krav på att kommande exploatering får ökas på väsentligt. De volymstudier som finns skisserade på den framtida utvecklingen ner mot vattnet i Ropsten ser vi som helt orealistiska.
Det är i sammanhanget intressant att notera att området redan idag har tunnelbana, och i framtiden troligen också kommer att få spårväg. Samtidigt planerar staden ett område med en högre exploateringsnivå, Norra Station, som
riskerar att bli utan tunnelbana. Motiveringen mot tunnelbana i Norra Stationsprojektet har varit "för lågt underlag". YIMBY delar inte denna slutsats, men vi kan samtidigt notera att staden för konsekvens skull borde kunna dra slutsatsen att utnyttja tunnelbanans kapacitet där sådan redan finns.
YIMBY välkomnar att den befintliga bebyggelsen tillvaratas och utvecklas. Vi ser Bobergs vackra tegelarkitektur som en fantastisk tillgång för området. Vi ställer oss mycket positiva till att dessa inte bara bevaras utan också planeras att utvecklas till publika byggnader för bland annat kultur.
Svenska Bostäder genom Södergruppen Arkitekter, Lola Landskapsarkitekter
Samtidigt är det viktigt att mindre tilltalande bebyggelse får möjlighet att utvecklas i en positiv riktning. Här avser vi framförallt de två "stålklockorna". Vi välkomnar stadens inbjudan av de internationellt erkända "Herzog & de Meuron" och hyser en god förhoppning om att de kan ta fram ett bra utvecklingsförslag.
YIMBY ser mycket positivt på att planförslaget tydligt visar på att både bostäder och kommersiella ytor för handel, företagande och kontor ska inrymmas inom området. Det ger området en reell möjighet att utvecklas till just en stadsdel, och inte ett "bostadsområde".
Det är också utmärkt att kommersiella lokaler avses att uppföras i bostadshusens bottenvåningar, vilket är ett grundkrav för att kunna skapa en levande, trygg och tilltalande stadsmiljö.
I programförslaget anges att "husens höjd är varierad och anpassar sig i möjligaste mån till omgivande landskap". Vi delar inte fullt ut denna slutsats. Höjdvariationen på bebyggelsen är förvisso varierad, men inom ett mycket litet spektrum. Vi ser gärna att en större variation görs möjlig för att skapa en intressantare stadsmiljö.
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
