Krönika: Levande gatuplan i praktiken

Befolkningskollapsen

När rivningarna för den andra fasen av regleringen kommit igång på allvar mattades åter konjunkturen, samtidigt som Stockholms befolkningsförluster blev allt allvarligare. Det innebar att alla de som bara något år tidigare hade varnat för att det inte skulle finnas efterfrågan på de nya kontorshusen och hotellen fick rätt. Med det gick regleringen i en återvändsgränd, när det vare sig fanns intressenter eller finansiella möjligheter att slutföra den på ett planerat sätt.

Det som siffrorna i figurerna 1-2 tydligt pekar på är att befolkningsfallet var den största orsaken till 1960- och 70-talens problem. Stockholm drabbades uppenbart av en tilltagande struktursvaghet under 1960-talet, vilken förvärrades ytterligare när den allmänna konjunkturen försvagades. Ser vi till befolkningen är 1960 det sista år som Stockholm som helhet ökar befolkningsmässigt. Det är också då de landreserver som staden hade skaffat vid inkorporeringen av Spånga tog slut, vilket innebar att innerstadens befolkningsfall inte längre kunde kompenseras av tillväxt i den nya ytterstaden.

Figur 1: Befolkningsutveckling i Stockholm 1944-2014


  Figur 2. Årlig procentuell befolkningsförändring i Stockholm innanför tullarna 1945-2014.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Generalplanen och befolkningsminskningen

Ett centralt drag i Norrmalmsregleringen som alltför sällan uppmärksammas är att den var en del av en större plan för utvecklingen av hela Stockholmsregionen under efterkrigstiden.

Därför är den 9 maj 1944 den verkliga startpunkten för regleringen. Då presenterade Yngve Larsson ett PM till stadskollegiet med titeln "Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm".

I PMet skisserar Larsson all de faktorer som gör att staden efter kriget skulle behöva en genomgripande ny plan för att styra den framtida tillväxten. För det första förutser han ett mycket stort investeringsbehov när de trafiklösningar som hade diskuterats på 1930-talet till sist skulle genomföras. För det andra förutser han en fortsatt stark befolkningsökning, som ska mötas med hjälp av de nya funktionalistiska grannskapsidealen. För det tredje öppnades därmed möjligheteten att bygga ett nytt effektivt city på Norrmalm, när infrastukturen drogs fram. (13)

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Jane Jacobs, Victor Gruen och Stockholm.
 
I våras bad Vasakronan mig att titta på Norrmalmsregleringen. Det var en öppen fråga, av karaktären "finns det något mer att säga om det som hände och är det i så fall möjligt att se på det med andra värderingar/ögon".

Regleringen har blivit ett trauma i dagens stadsbyggnadsdebatt. Under namnet ”Klararivningarna” har den ju kommit att symbolisera allt ont som finns i världen och därmed också skapat starka blockeringar när området nu står inför en ny genomgripande förnyelse. Paradoxalt nog har dessutom allt det som byggdes under 1960- och 70-talen kommit att få en närmast sakral status.

För att analysera det som hände har jag förstås läst Thomas Halls och Anders Gullbergs standardverk. Men jag har också gått ned i de samtida källorna, vilket betyder att jag rullat kilometervis med mikrofilm av tidningar från 50- och 60-talen. Dessutom har jag grävt ned mig i ett av de mest fascinerande arkivmaterial jag arbetat med under hela mitt yrkesliv.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YIMBY har lämnat in ett yttrande om Älvsjö - Kabelverket 11 m fl.
Du kan läsa vårt yttrande som PDF här.
Plandokumenten kan läsas här.
 

Allmänt

YIMBY har blandade åsikter till det aktuella planförslaget. Vi är positivt inställda till att antalet bostäder har ökat och att bebyggelsen mot Älvsjövägen vänder sig mot gatan med lokaler i bottenplanet. Däremot är vi kritiska till gatustrukturen i det aktuella planförslaget. Vi anser att en mer småskalig kvartersindelning skulle skapa mer stadsmässighet än det enorma kvarter som planförslaget förordar.

Synpunkter

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Problemet med att de resurssvaga inte får plats i staden kan vi bara lösa genom att bygga mer stad, skriver talespersonerna Anders Gardebring och Gustav Svärd, nätverket YIMBY.

I artikeln "Sura miner i slakthuset" diskuteras Yimbys syn på staden. Det förkommer dock några missuppfattningar som vi gärna vill kommentera.

Kvartersstad är en fysisk struktur. Det säger inget om vad som finns i den. Både kvartersstad och glesa bostadsenklaver kan innehålla kulturhus och torg, även om de senare kommer ha svårare att attrahera den som inte bor i närheten.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Promenadstad är det inte..

YIMBY har lämnat in ett yttrande om Enskede-Årsta-Vantör - Örby 4:1 vid kv Framkallningen.
Du kan läsa vårt yttrande som PDF här.
Plandokumenten kan läsas här.

Nätverket YIMBY har inga invändningar mot att planområdet förtätas. Det aktuella förslaget är dock under all kritik och strider uppenbart mot Stockholms översiktsplan - Promenadstaden.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Förra veckan togs beslut om inrättandet av ännu ett naturreservat i Stockholms kommun. Älvsjöskogen på ett området på en yta ungefär 650 000 kvadratmeter på ett avstånd av 1 kilometer från Älvsjö centrum. Detta beslut ses troligtvis som enbart positivt av de flesta Stockholmare. Dock har det negativa effekter ur ett stadsplaneringsperspektiv. För att förstå varför måste vi först se tillbaka på modernismen.


Det planerade naturreservatet

» Klicka här för att läsa resten av inlägget