Utskrift från www2.yimby.se
....

YIMBY i Svenska Dagbladet

Svenska Dagbladets serie om Stockholms utveckling och förtätning fortgår. I den senaste artikeln tas konflikterna mellan förtätning och grönområden, liksom problematiken med bostadsbrist och segregation upp.

Konflikten kring försvinnande grönområden och förtätning är ett återkommande tema i media. De redan boende får stå som symbol för den lilla människan som kommer i kläm, medan "giriga" byggbolag och politiker får ta rollen som antagonister. En självklar och enkel medialogik, men knappast speciellt givande.

Inte sällan kan vi i samma mediala kanal den ena dagen få se detta tema, för att nästa dag läsa om den svåra bostadsbristen. Utan att den självklara kopplingen mellan de två görs. Förvånansvärt sällan intervjuas den student som vill flytta hemifrån, men inte kan, när protesterna mot ett bygge får mediauppmärksamhet. Som Johannes Åsberg på YIMBYGBG konstaterar, boendeinflytande handlar ju faktiskt inte bara om den som redan bor, utan också den som vill ha någonstans att bo.

Diskussionen måste vidgas. Den kan inte handla om de enkla svaren Ja eller Nej. Den kan inte handla om om, utan om hur och var. Här har vi som medborgare i staden en minst lika viktig roll som media att fylla i att vara en del av denna vidgade diskussion.

Även diskussionen om "grönområden" måste vidgas. Vissa grönområden är oerhört viktiga, omtyckta och vitala delar av staden. Andra grönområden är otillgängliga, oanvända och fungerar mer som barriärer än som omtyckta delar av de boendes närmiljö. Vad tycker vi i staden om mest? En bit oanvänd restmark som blev kvar när något byggdes i närheten, inte sällan ren impedimentmark, eller några nya levande blandstadskvarter med bostäder, butiker och en ny stadspark? När YIMBY pratar om förtätning pratar vi också om hur viktigt det är med parker, grönskande innergårdar och trädplanterade boulevarder. Det återkommer vi till, gång på gång, även om vi inte alltid når fram med vårt budskap.

Den senaste artikeln i Svenska Dagbladets serie gör vissa avsteg från den enkla medialogiken. Jerker Söderlind, urbanist, får ge sin syn på förtätningen och tar upp många viktiga frågor. Även YIMBY, som aktivt försöker att lyfta stadsbyggnadsdiskussionen till en mer konstruktiv nivå, får komma till tals. Samtidigt får en av de aktiva i protesterna mot ett bygge på Kampementsgatan på Gärdet ge sin syn. Olika aktörer som får ge sin syn helt enkelt. Det är välkommet.

Vad är blandstad egentligen?

Begreppet blandstad är någonting som vi ofta pratar om här på Yimby. Men vad är det egentligen? För en del är det oklart, för andra är det självklart. Men inte minst våra politiker verkar ibland ha svårt att se vad det handlar om, där visioner och översiktsplaner ofta pratar om blandstad, men resultatet alltsom oftast ändå blir monofunktionella bilberoende bostadsområden med "utblickar" och menlösa gräsmattor så långt ögat når.

Eftersom det är ett centralt begrepp i stadsplaneringsdiskussionen, inte minst i det här forumet, kan det kanske vara bra att försöka förtydliga det. En blandstad är enkelt uttryckt en urban miljö med en hög grad av blandning. De typer av blandning som vanligtvis avses är följande:

Funktionell blandning: Grundläggande funktioner (bostäder, handel, kontor, nöjesliv etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. För att uppnå funktionell blandning krävs det ett underlag i form av lämpliga lokalytor. Finns det inga eller få lokalytor finns det heller inget underlag för funktionell blandning. För att kommersiella verksamheter ska överleva krävs också vanligtvis en hög genomströmning av potentiella kunder. För att uppnå funktionsblandning är följaktligen trafikplanering avgörande.

Social blandning: Olika grupper av människor (åldersgrupper, inkomstgrupper, sociokulturella grupper etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. Att blanda upplåtelseformer kan vara ett sätt att uppnå social blandning, om det innebär att prisnivåerna i området blir mer varierade. Det avgörande är att det finns en blandning av billiga och dyra lägenheter. Det är en förutsättning för att social blandning ska uppstå. Det kan dock uppnås på många olika sätt. Även boendeformer och lägenhetsstorlekar ska vanligtvis vara varierade för att social blandning ska vara möjlig.

Estetisk blandning: Byggnaderna inom ett område varierar stilmässigt, höjdmässigt, materialmässigt etc. Ju fler hus varje kvarter innehåller och ju fler arkitekter och byggbolag som delat på uppdragen desto större blir vanligtvis den arkitektoniska blandningen. Områden som byggs i ett svep, under kort tid och av få arkitekter och byggbolag, blir vanligtvis mindre varierade.

Dessa olika former av blandning har naturligtvis effekter på varandra och hänger nära samman. En högre estetisk blandning kan t.ex. påverka den sociala blandningen som i sin tur påverkar den funktionella blandningen osv. Att ge en exakt definition på hur stor blandning som är nödvändig för att en urban miljö ska definieras som blandstad är alltså svårt. Det borde dock gå att ange minimikrav på exempelvis förhållandet handelsyta/kontorsyta/bostadsyta, variationsgrad på prisnivå och lägenhetsyta, variationsgrad på våningsantal, antal fastigheter/tomt etc.

Täthet är en annan efterfrågad stadsbyggnadskvalitet som dock inte ingår definitionsmässigt i begreppet blandstad. Med hög "täthet" kan avses olika saker. De vanligaste sätten att mäta täthet är antingen genom exploateringstalet, vilket är relationen mellan fastighetsytan och tomtytan (en tomt som är helt täckt av ett envåningshus har ett exploateringstal på 1), eller genom befolkningstätheten, dvs. antal boende per hektar. För det mesta avser man dock ett mer allmänt intryck av urban densitet, som inte behöver vara direkt kopplat till exploateringstal eller befolkningstäthet. Traditionell kvartersstad ger t.ex. ofta intryck av en högre täthet än husipark, även om exploateringstalet och befolkningstätheten kan vara desamma. Blandstadens mix av funktioner och sociala grupper ökar dock generellt förutsättningarna för en hög täthet eftersom antalet människor som av olika anledningar uppehåller sig i området ökar. Blandstaden kommer i det avseendet att vara såväl tätare som mer levande än funktionsseparerade områden.

I de visioner som presenteras för Stockholm, och i de styrande politikernas uttalanden och vokabulär finns numera ofta en medvetenhet om dessa samband, vilket är glädjande. Den stora utmaningen är dock att omsätta de goda föresatserna i praktisk verklighet. Där kan säkerligen forum som detta göra en icke obetydlig insats genom att höja medvetandenivån i stadsplaneringsfrågorna och därigenom förbättra diskussionsklimatet.

»
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8665 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter