Claudio Skubla sitter som
ersättare i stadsdelsnämnden på Norrmalm. Det är såvitt jag kan se det
enda politiska uppdrag han i dagsläget innehar. Tydligen är dock hans åsikt viktig eftersom Svenska Dagbladets brännpunkt släpper in
en lätt surrealistiskt replik till Mikael Söderlunds
utspel tidigare i veckan.
Repliken är full av märkliga påståenden och tyckanden, utan bas i fakta. Snarare pekar fakta på raka motsatsen mot vad Claudio påstår.
Claudio skriver:
"Att Stockholm i huvudsak byggt låga hus grundar sig absolut inte på rädsla, utan på kunskap och erfarenhet."
Varför detta är ett argument framgår inte. Bara för att man gjort något på ett visst sätt förut innebär det som bekant inte att man behöver göra så i framtiden.
Dessutom är påståendet inte sant. Stockholm har byggt både högt och tätt förr, det är först efter funktionalismens genombrott på 50-talet och framåt som dessa tankar plötsligt frångicks och man började bygga ineffektiva förortsområden istället för att fortsätta byggandet av staden. "Klaratraumat" cementerade synen och sedan dessa har
Stockholm i princip stått still.
" En viktig faktor som talar emot höga hus är att livskvaliteten för de boende i området försämras."
Det är intressant att Claudio talar om för alla Stockholmare hur de vill bo och vad som ger dem livskvalitet. Men hur mycket han än önskar att alla vore som honom så är det inte så. Det finns många Stockholmare som önskar möjligheter att bo både högt och i den täta kvartersstaden. Väldigt få har idag möjlighet till det. Väldigt många har dock möjlighet att bo i gles och låg bebyggelse. Varför skall man bara bygga för vissa människor? Varför skall det inte byggas för oss som gillar den urbana storstaden?
"De många barnens behov av lekplatser och gröna ytor kan inte tillgodoses."
Will someone
please think of the children!
I Stockholm, en av världens singeltätaste städer, har naturligtvis alla barn. I alla fall i Claudios världsbild.
Den som har småbarn bör dessutom kanske inte bosätta sig på 40:e våningen i en skyskrapa i innerstan. Det är okej. Det finns redan mängder av områden lämpliga för småbarnsföräldrar.
" Höga hus innebär fler boende per kvadratmeter mark, vilket leder till ökad användning och förslitning av gemensamma grönytor."
Här börjar argumentationen bli lätt surrealistisk. Claudio verkar famla efter halmstrån i sin nimbyism när han på fullt allvar hävdar att hög och tät bebyggelse leder till
ökade skador på grönområden. Claudio verkar tycka att det är viktigare att minska slitaget på de grönområden som vi trots allt behåller, än mängden grönområden som helt försvinner av bebyggelse. För effekten av låg densitet i byggandet blir naturligtvis att mer mark går åt. Claudios brist på grundläggande slutledningsförmåga ter sig märklig.
"Det leder till ökade kostnader för parkskötsel"
Ah! Så det är kostnadsfråga för Claudio alltså. Eftersom det blir så lite grönområden kvar när vi bygger med låg densitet så blir det låga kostnader för parkskötsel! Nu var det såklart inte vad Claudio avsåg men det är ju så det ligger till, i verkligheten.
"...och en kraftigt försämrad livskvalitet för de boende"
Återigen talar Claudio om för oss vad vi vill ha och hur vi vill leva.
"Och var ska bilarna parkeras?"
Det är onekligen svårt att ta Claudio på allvar. Argumenten är ju så bakåtvända så att man knappt vet var man skall ta vägen. Att Claudio inte har förstått det mest grundläggande, att staden av låg densitet ökar bilresandet och minskar underlaget för effektiv kollektivtrafik, medan den täta gör motsatsen, är uppseendeväckande. På Manhattan, en av världens mest tätbebyggda områden,
äger 75% av invånarna inte ens en bil. Detta i USA, där normalt 90% kör till jobbet.
"Hur ska varuleveranser och sophämtning gå till?"
Ah. Såklart. Att vi inte tänkte på det! På alla andra ställen i världen där det är tätbebyggt ligger såklart soporna på gatan och människor svälter ihjäl!
"Hur många gröna ytor tvingas vi göra avkall på för att ge plats för servicegator i de förtätade höghusområdena?"
Jag orkar ärligt talat inte längre. Det är bara så.... dumt.
Claudio Skubla får en ordentlig dumstrut för ett av de mest oinsatta och rent ut sagt korkade inlägg som någonsin har publicerats på Svenska dagbladets brännpunkt.
Naturligtvis bryr sig inte Claudio ett dugg om miljö, sophämtning eller livskvalitet i den här frågan. Gjorde han det skulle han veta att argumenten inte håller.
Vad det handlar om är att han snabbt haffsat ner några argument som han tror skall styra uppmärksamheten från vad det egentligen handlar om. Att han i sann museal Nimby-anda, inte vill att närområdet skall få förändras och utvecklas.
Att Svenska Dagbladet släpper in detta usla inlägg är beklagligt men inte förvånande. Tidningen har flera gånger tydligt visat
var man står i frågan.