Norra Station revisited

Den sträckning av tunnelbanans gröna Linje från Odenplan till Karolinska sjukhuset som Yimby tidigare har skrivit om planeras just nu av SL. Den politiska enigheten är stor i frågan, och Yimby menar att tunnelbanedragningen är en förutsättning om man skall kunna uppnå de visioner som man har (eller borde ha) för området.

SL/Landstinget har gjort en förstudie om den nya dragningen. I denna förstudie har någonting mycket märkligt kommit fram. I båda förslagen planerar man en uppgång vid Karolinska Institutet, där också entrén för det nya Karolinska sjukhuset kommer att ligga. Det är självklart att en uppgång skall finnas där, annars vore en stor del av poängen med dragningen förlorad.

Det märkliga är de två alternativ som man planerar för den andra uppgången. Att båda uppgångarna i det ena alternativet ligger i Solna är inte ett problem i sig. Kommungränser betyder ytterst lite för hur människor rör sig i stadsrummet. Vad som är djupt problematiskt är hur stationen (och dess uppgångar) ligger i förhållande till området i stort, och för en framtida vidare dragning norrut av den nya tunnelbanegrenen.

Det södra alternativet, som yimby förespråkar, är att placera uppgången vid Torsplan, i den nya stadsdelen. (Denna plats är där Solnabron idag kommer in i innerstan). Dennna plats är i kärnan av den nya stadsdelen. En annan finess med detta alternativ är också hur tunnlarna hamnar. Det blir en snävare sväng från Odenplan, men tunneln riktas norrut i en vinkel som enkelt möjliggör vidare dragning till Solna Station (och den nya Arenastaden).

Det norra alternativet har sin uppgång i mitten av nuvarande KS. Ett läge som inte riktigt kan mäta sig med det södra alternativet. Vad som kanske är än viktigare är hur tunnlarna dras i detta alternativ. Ett alternativ som försvårar en vidare utbyggnad av tunnelbanan. Detta då det blir en vid sväng från Odenplan som avslutas med en station som riktas ut mot nationalstadsparken, istället för vidare in mot Solna. Varför skapa ett alternativ som i praktiken bygger in oss i ett hörn?

Alternativen står således mellan en uppgång vid den nya stadsdelen, som dessutom kan nyttjas av boende och arbetande i Vasastan, eller vid Karolinska sjukhusets nuvarande placering, uppe på en höjd i områdets utkant.

Just vidare planering av infrastrukturen är någonting som man måste tänka på redan nu. Det har lyckats mycket väl i Stockholm tidigare (t.ex. de fyra spåren mellan Slussen och Centralen). Varför inte göra detta även i nutid? Om Solna gärna vill ha fler tunnelbanestationer så bör det med det södra alternativet gå att lägga en station där Solna kyrkväg möter Solnavägen (en plats som det finns stora möjligheter att utveckla), innan denna gren fortsätter mot Solna Station/Arenastaden.

Att frågan ens diskuteras inom SL är ytterst märkligt. Den samhällsekonomiska vinsten med en tunnelbanestation som kan utnyttjas av boende och arbetande i en helt ny stadsdel, som planeras att byggas tätt (för att vara Stockholm), tillsammans med arbetande och boende i en befintlig stadsdel, måste vara långt mer samhällsekonomiskt lönsam än den utkantsplacering som en uppgång vid "gamla" KS innebär.

Tyvärr verkar en del av den kritik som Stockholm riktar mot SL, och den ställning som Solna stad tar i förhållande till SL, handla om prestige om i vilken stadsdel som uppgångarna läggs. Det är att missa målet. Både Stockholm och Solna tjänar stort på en dragning som både möjliggör en uppgång vid Torsplan och en vidare dragning ut mot Solna station.

Yimby:s förhoppning är att både Stockholm och Solna kommer att kräva det södra alternativet. Inte av prestigeskäl, utan för att det är ett bättre alternativ för alla parter.

(DN, SVT)

Fotnot: Yimby påpekade i sitt yttrande om Norra Stationsområdet att den nya stadsdelen bör försörjas både med tunnelbana och spårväg. Att som nu eventuellt är aktuellt enbart försörja den nya stadsdelen med busstrafik är naturligtvis helt oacceptabelt.

Norra stationsområdet, det stora stadsdelsutvecklingsprojektet mellan Stockholm och Solna har som bekant varit ute på samråd vilket Yimby tidigare har kommenterat här.

Yimby har arbetat fram ett yttrande som svar på samrådsplanen, som vi nu presenterar (yttrandet har lämnats in till stadsbyggnadskontoret före slut-tiden den 9 maj).

Det är oerhört positivt att se att innerstaden nu i sanning får expandera för första gången på väldigt många år. Det är en mycket positiv utveckling som vi hoppas få se mer av i framtiden.

Det pågår många projekt i Solna och i gränsen mellan Solna och Stockholm. Norra Stationsområdet är det största, men det finns också planer för en urban utveckling vid Solna Centrum samt den kommande Arenastaden och Nationalstadion. Även spårområdet vid centralen/klarastrandsleden kommer troligen på sikt att däckas över och bli en ny stadsdel.

Yimby anser det viktigt att redan i arbetet med Norra Stationsområdet tänka stort och möjliggöra för en sömlös stadsintegration mellan dessa områden i framtiden. Stockholm behöver göra upp med enklavtänket och börja se staden som en helhet. Planområdet bör utökas och omfatta ett större område än det som är aktuellt att bebygga just nu, för att enkelt i framtiden skapa en fortsatt urban struktur. En av de viktigaste åtgärderna som kan göras framöver är att urbanisera hela Solnavägen fram till Solna Centrum för att knyta samman Solna Centrum och Norra Stationsområdet.

Det bör i stadsplanen fastställas att områdena skall vara blandade. En god tumregel är att tillåta max 75% av samma verksamhets-/bebyggelsetyp inom varje kvarter. Denna regel kan frångås om det är nödvändigt men bör eftersträvas i så stor utsträckning som möjligt för att skapa kvarter och stråk som lever hela dygnet. Både hyres- och bostadsrätter bör finnas inom samma kvarter. Inom området för sjukhus- och bioteknik bör någon form av bostäder för studenter och anställda planeras för att skapa liv i området även kvällstid. Det är viktigt att affärsverksamheter även ges plats här.

Stadsbyggnadkontoret anger att området skall utgå från och anpassas till Hagaparken. Vi anser istället att området skall anslutas och anpassas till den omkringliggande staden och att en ny urban och tydlig kontrast med parken som accentuerar sambandet skapas. Värdet av en stadspark ökar genom att ge många tillgång till den och tydligt definiera dess gränser. Hagaparkens gränser är idag odefinierade och svåråtkomliga och tät stadsbebyggelse bör därför placeras ända fram till dess gräns. En stadspark är till för staden, och skall därför sammanbindas med den. Vi ifrågasätter att urbana miljöer primärt planeras utifrån omkringliggande naturområden istället för utifrån god och trivsam stadsmiljö. Det vore välkommet att bryta mot det barriärtänk som idag dominerar åtkomsten till stadsparkens värden där staden blir glesare ju närmare parken man kommer.

Stadsmuseinämnden och samfundet Sankt Erik har uttryckt motstånd mot integrationstanken. Yimby finner det anmärkningsvärt att man som remissinstans kan anse att en stark urban barriär som förhindrar integration och människomönster bör bevaras. Yimby:s bestämda åsikt är att stadens fortsättning och nyttan för de som skall bo i den är viktigare än historiska bevarandetankar om gamla gränser. Staden är levande och i ständig utveckling, inte ett museum. Genom ny arkitektur och skala kommer ändå gränsen att vara synlig.
Vi vill särskilt markera mot Samfundet Sankt Erik som har sagt:

"Samfundet S:t Erik anser också att det principiellt är fel att upprepa stadens mönster norr om Stockholms kommungräns och menar att mötet mellan den slutna staden och det öppna landskapet bör värnas, men att detta inte hindrar ett funktionellt samband mellan stadsdelarna. En bebyggelse i friare former föreslås."

Detta påstående är i grunden fel. Det är just genom urbana och väl definierade stråk som
funktionella samband uppstår. Målet bör heller inte vara samband mellan stadsdelar, utan att två stadsdelar knyts samman med just stad och blir en integrerad helhet. En bebyggelse i "friare former", alltså "hus i park" vore mycket olyckligt då det är den typ av bebyggelse som Stockholm tvärtom måste avlägsna sig ifrån då både empiri och prislägen på bostadsmarknaden tydligt visar att stadskvarter är en långt populärare boendeform som dessutom är avsevärt miljövänligare. Genom att bygga stadsmässigt uppnås dessutom en avsevärt bättre ekonomi för projektet. Att principiellt motsätta sig en expansion av innerstaden pekar på ett grundläggande tankefel i resonemanget; att innerstaden är färdig och för all framtid skall passa Stockholmarna, oavsett hur mycket befolkningen växer.

Det är viktigt att staden satsar på att göra trafik- och gatumiljön bra för annat än enbart biltrafik. God tillgång till cykelbanor och trottoarer som underlättar för de som vill färdas till fots, cykel eller liknande bör prioriteras för att stimulera till alternativa resandeformer.

Yimby har tagit fram ett alternativt planförslag med högre nyttjandegrad av marken för att skapa ökad stadsmässighet och plats för fler människor. Norrtullsplatsen liksom uppfarten från Norra länken vid Solna kyrkväg görs om till urbana rondeller mer i stil med exempelvis Karlaplan. Uppsalavägen bebyggs med tät stadsbebyggelse på båda sidor och får bli en del av den urbana miljön. Wennergren Center integreras i staden, spårväg dras genom området och Norrtullsparken görs mindre. Vid tullhustorget föreslår vi att ett antal skyskrapor uppförs (markerade med mörka byggnadskroppar i planen).




Klicka här för att se en större version.
Klicka här för att se en jämförelse med området idag.

Yimby föreslår att Norrtullsallén uppgraderas till en storstadsmässig aveny omgärdad av bebyggelse på runt 12-15 våningar.

Yimby finner det önskvärt att hålla en mycket hög exploateringsgrad i Norra Stationsområdet. Vi bör gå ifrån den gamla skalan i Stockholms innerstad och skapa en tätare stadsdel i skalan av den Europeiska storstad som Stockholm är på väg att bli. Tendenser till detta kan ses i planen, men det är inte tillräckligt. Stockholms innerstad uppfördes under en tid då det bodde avsevärt fler människor i varje lägenhet än idag. För att uppnå en god täthet och urbanitet med levande stadskvarter vilket i sin tur skapar attraktivitet är en högre exploateringsnivå därför ett krav.

För att möjliggöra god tillgång till gröna uteplatser bör takterasser anläggas samt sambanden till Nationalstadsparken göras så goda som möjligt. Behoven av stora parker inom planområdet ser vi som mycket små med den nära tillgången till Nationalstadsparken och Solnas grönytor. Däremot bör det skapas små mötesplatser där stråk möts där även grönska bör anläggas. Stadsgator bör som regel vara trädplanterade alléer för att skapa närhet till grönt utan att ta onödg yta i anspråk.

Yimby efterfrågar en avsevärt större arkitektonisk variation och menar att arkitekternas visioner bör släppas fram istället för att hindras som varit brukligt i Stockholm under lång tid.

Det finns i planen ett tornpar vid Torsplan som ser intressant ut. Vi ser gärna att dessa tankar får utvecklas och spridas till fler delar av planområdet.


Extra anmärkningsvärt i det nu lagda planförslaget är den mycket enahanda hushöjden. Två nivåer, en lägre (där en stor majoritet av husen finns) och en något högre kan mycket tydligt ses. Området ter sig därför som ytterst monotont, enahanda och likriktat och kommer inte att upplevas som en naturlig och levande stadsdel.


Yimby har tagit fram några skisser med utgångspunkt från planförslaget för att illustrera hur mycket en varierande hushöjd och en ökad exploateringsnivå gör för upplevelsen av det nya områdets stadsmässighet. Ingen av dessa skisser skall ses som förslag på arkitektur eller utformning av området, deras enda syfte är till för att illustrera vikten av variation.


Klicka på länkarna:

Visions-skiss 1
Visions-skiss 2
Visions-skiss 3

Yimby ser gärna att någon form av större kulturell inrättning läggs i området.

Visionerna för Norra Stationsområdet har presenterats med dessa ord:

”Den nya stadsdelen kring Norra Station förenar i en unik miljö stadens kvaliteter med världsledande forskning, företagande och boende i Europas mest spännande tillväxtregion”

Planarkitekt Aleksander Wolodarski har benämnt området som ”Stockholms Manhattan”.

Det är inga små ord och visionerna är mycket lovvärda. ”Unik miljö” och ”Europas mest spännande tillväxtregion” kräver något extraordinärt om det skall kunna bli mer än tomma ord.

Vi undrar vad som hände.



Det är utifrån den nu lagda planen uppenbart att dessa visioner inte på långa vägar har infriats. För en vidare utveckling av detta resonemang, se tidigare artikel på yimby.se här.

Om Norra Stationsområdet skall kunna konkurrera på en global marknad måste det också avspegla sig i annat än ord och visioner. Det nu lagda förslaget upplevs inte ens som Sveriges mest spännande tillväxtregion, än mindre Europas.

Torg bör placeras på platser där de får ta emot flöden från alla håll. Gator som leder till torget bör vara tillräckligt breda för gångtrafikanter men inte alltför breda så att gatulivet dör. Det bör finnas utrymme för kollektivtrafik och spårväg. Torg som är ödsliga och inte används saknar berättigande. Torg bör också ha rätt dimensioner, inte för stort och för mycket betong i stil med vad som är vanligt i dagens förorter. Gestaltandet är viktigt, vad man placerar där och hur det görs. Belysningen bör ges speciell eftertanke, torg skall kännas levande och välkomnande hela dygnet.

Norrtullsplatsen är ett av de allvarligaste problemen i den samrådshandling som presenterats.
Lars Marcus som är arkitekt och docent i stadsbyggnad ger i en artikel i svenska dagbladet hård kritik mot den föreslagna norrtullsplatsen:
http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/artikel_675167.svd

” Den största bristen är den överdimensionerade Norrtullsplatsen som i planområdets mest
strategiska läge i stället för direkta och kontinuerliga stråk mellan högskolorna skapar ett stort tomrum och tvingar in gående i komplicerade rörelsemönster. Effekten blir en barriär som skapar en känsla av avstånd snarare än närhet både mellan högskolorna och till Nationalstadsparken.”

Yimby instämmer i kritiken och anser att den måste tas på allvar.
Norrtullsplatsen har i planen en karaktär av öde förortsplan istället för en del av en innerstadsmiljö.

Tunnelbanan till Karolinska sjukhuset är ett mycket välkommet tillskott som kommer bli oerhört viktigt för området. Tunnelbanan bör också byggas ut till Solna Station för att skapa bra kommunikationer med Solna och den nya nationalarenan. Yimby anser även att spårväg i markplan bör dras inom området. Värtabanan kan nyttjas för att koppla samman Norra Stationsområdet med stadsutvecklingsområdet i Hjorthagen/Husarviken/Värtahamnen och Lidingö. Detta förslag anknyter till vårt tidigare förslag angående Hjorthagen/Husarviken.
Om spårväg inte är möjligt att införa bör området planeras så att det enkelt kan byggas vid ett senare tillfälle.

Yimby anser att sambanden till Nationalstadsparken kraftigt måste förbättras. I samrådsplanen agerar Uppsalavägen en tydlig barriär, urbanitet på ena sidan, sedan gräs, väg, mer gräs och slutligen park på den andra sidan. 
Den urbana stadsmiljön bör få flöda över Uppsalavägen till andra sidan så att Uppsalavägen omsluts av en urban och trygg stadsmiljö, och en tydlig urban kant mot Nationalstadsparken skapas. Om bebyggelse på andra sidan vägen inte är möjligt bör Uppsalavägen ges en urban karaktär på den västra sidan för att direkt gå över i parkmiljö på den andra. Det är ytterst olyckligt att det tas mer hänsyn till huruvida bebyggelse syns inifrån parken än att skapa goda kopplingar till parken så att den faktiskt används av Norra Stationsområdets invånare.

Yimby föreslår att planförslaget görs om så att Wennergren Center center får bli integrerad i staden istället för att fortsätta att vara en enklav.

Då inlagan är den största som Yimby hittills har lämnat in, 18 sidor lång, kan inte alla synpunkter presenteras i detta blogginlägg.

Hela dokumentet kan läsas här

Alla bilagor hittas på:
https://www.yimby.se/material/nst/inlaga/

Yimby vill passa på att tacka alla inom och utanför nätverket som varit med och arbetat med norra stationsprojektet.

I tisdags togs det slutligt beslut om bygget av nya Karolinska Sjukhuset. Arbeten med gator, ledningar och rivningar kommer att påbörjas snart, men själva bygget av det nya sjukhuset beräknas inte påbörjas förrän 2011. Det nya sjukhuset beräknas vara klart för inflyttning vid årsskiftet 2015/2016.

Svenska Dagbladet skriver nu om att den planerade utbyggnaden av tunnelbanan från Odenplan till Karolinska sjukhuset skall vara klar om 4 år, år 2012. Arbetet med utbyggnaden skall synkroniseras med utbyggnaden av Citybanan.

Yimby applåderar naturligtvis, speciellt då det skapar än mer underlag för en kraftig exploateringsnivå för innerstadens utbredning till Norra Stationsområdet.

Även utbyggnaden av tvärbanan till Solna och Slussen finns med i SL:s planer enligt en grafik på Svenska Dagbladets webbplats.

Djurgårdslinjens dragning till centralen nämns också som planerade projekt från SL:s sida. Den byggnationen skulle enligt originalplanerna varit klar till 2010 men beslutet verkar förhalas.