SvD och korståget mot framtiden

Dagens Nyheter presenterar i sin huvudledare idag "Fem punkter för Stockholm". Det är välkommet att DN:s ledarsida, som tenderar att ofta vara konservativa nejsägare, vill utveckla sitt resonemang och istället för att säga vad man inte ska göra istället pekar på vad man ska göra.

Det hela börjar dock i moll, med vid det här laget ganska klassisk DN-retorik:

Att vi ska vårda de positiva värdena i vår stad håller nog de flesta med om. Inte heller kan de problem och utmaningar som Stockholm står inför lösas med symbolprojekt. Det är inte det som debatten handlar om. Istället handlar det om huruvida vi ängsligt ska titta tillbaka i tiden och tycka att det som kommer hädanefter bara kan bli sämre, eller om vi ska våga göra det som vi vågade förr, nämligen att bygga nya byggnader som får synas och som kan utveckla staden. Den nedvärderande och förlöjligande syn på intressant och spännande arkitektur som DN:s ledarsida här ger uttryck för känns mest som trött och oseriös. En stad utvecklas alltid. Frågan är inte om vi ska bygga, utan hur vi ska se till att det som byggs blir bra.

Det är hög tid att göra upp med ängsligheten och släppa Klara-traumat.

Att staden måste utvecklas, kan förtätas, och innerstaden växa är frågor som YIMBY ser som självklara. Det är också glädjande att just blandstaden identifieras som något positivt. YIMBY kan bara instämma! Frågan här är vad DN:s ledarredaktion menar med "vårdas". Den naturliga utveckling som en stad måste få ha är vårda staden. En stad som inte får utvecklas är en döende stad.

Det här är ganska självklara saker, och här kan vi bara hålla med. I en tät stad är torg och parker, liksom gröna innergårdar (och gärna gröna tak) mycket viktiga delar. Men det hänger också ihop. En tät stad måste ha bra stadsparker och välkomnande torg, precis som bra stadsparker och väkomnande torg behöver en tät stad.

Så länge trafiken inte får ta överhanden är den sällan ett problem. Tyvärr är det inte alltid så i dagens Stockholm. Det finns de som ser fler motorvägar som den enda lösningen och andra som vill se en helt bilfri innerstad. Lösningen behöver inte vara fullt så svart-vit. Man kommer långt genom att helt enkelt låta trafiken (som även inkluderar kollektivtrafikresenärer, cyklister och gångtrafikanter) anpassa sig till stadens och platsens villkor. Genom att få fler att gå, cykla eller åka kollektivt minskar trängseln på gatorna.

Det här kan vid en första anblick te sig trevligt. Men frågan är hur spännande och intressant en stad blir om allt ska passas in i en trång mall. Kiosker och andra tillfälliga handels- kultur- eller mötesplatser tillför också positiva värden genom det oväntade, det annorlunda och det inte fullt så tillrättalagda. En stads kvalitet mäts inte bara i snygghet, även om de flesta av oss nog tycker om när det är städat på gatorna. Men det brokiga och annorlunda är något som hör en storstad till. Det är viktigt att komma ihåg.

Staden är inte en utställningsmonter i ett museum.

Tyvärr är det svårt att komma ifrån känslan av att Dagens Nyheters ledarredaktion fortfarande sitter kvar med en Skansensyn på Stockholm, en stad vars bästa tid redan har varit.

Men det fnns också utmärkta, och välkomna, ställningstaganden i ledaren. Bland annat tas svårigheten att få tag på en hyresrätt upp, en fråga som våra politiker behöver ta på mycket stort allvar. De lösningar som DN:s ledare presenterar är frågor som YIMBY inte tar ställning till, men vi hoppas att alla politiker placerar denna fråga högt på sin agenda, oavsett vilken lösning de förespråkar.


Här går det bara att applådera. Stockholms trafikplanering utgår fortfarande i hög grad från bilisten, även i cykelplaneringen. Cyklisterna får ofta nöja sig med halvmesyrer och ibland trafiklösningar som är direkt livsfarliga.

Återigen är det bara att applådera. Det är hög tid att spårvagnen åter får en plats även i innerstaden. Utbyggnaden av spårväg city är på gång, och det höjs också röster för att göra om linje 4, en av europas mest belastade busslinjer med över 60.000 passagerare per dag, till spårväg. Det innebär dock inte att tunnelbanan är färdigbyggd. Både stadsspårvägar, tvärbanor och tunnelbanan behöver byggas ut i ett växande Stockholm.
 
Andra bloggare om DN:s ledare.

Karusellen runt slussen fortsätter. Som många säkerligen redan har noterat ska nu förslaget “Ny syn på Slussen” utredas. Det är framförallt en av de centrala aspekterna i förslaget, en nedgrävning av tunnelbanebron mellan gamla stan och slussen, som man nu från stadens sida ska titta närmare på.

Som YIMBY redan tidigare har konstaterat är idén att gräva ner tunnelbanebron förknippad med stora infrastrukturella problem, liksom mycket stora kostnader. Det finns också anledning att ställa sig frågan varför just "ny syn på slussen" nu ska utredas, medan andra förslag, som knutpunkt slussen eller något av de andra alternativ som tagits fram lämnas därhän.

I Svenska Dagbladets artikel kan vi läsa en förklaring:

"- De fem idealisternas förslag har fått mycket uppmärksamhet. Det är utifrån det läget som vi har gett SL i uppdrag att utreda en nedgrävning av tunnelbanan, säger Martin Schröder, handläggare på stadsbyggnadskontoret."

Och så är det nog. En uppmärksamhet som i huvudsak har förts inom Svenska Dagbladet och som är Svenska Dagbladets egen förtjänst då man har drivit vad som närmast kan ses som en kampanj för förslaget, även på nyhetsplats. Det står naturligtvis Svenska Dagbladet fritt att göra så, och förslaget har säkerligen sina positiva poänger, men det ter sig ändå i sammanhanget märkligt att en enskild tidningsreaktion har en så stor makt över stadshuspolitikerna och tjänstemännen.

För att återanknyta till det som YIMBY redan har konstaterat så är inte problemet nedgrävningen i sig, problemet är de enorma kostnader och de stora infrastrukturproblem som blir en följd.

Dagens Nyheters Anders Sundström konstaterar nyktert att slutnotan för att uppföra förslaget "ny syn på slussen" kan klättra uppemot 25 miljarder kronor. En kostnad som dessutom Stockholmarna helt själva får stå för. Är det verkligen något som vi är beredda att lägga på att få en försämrad kollektivtrafiklösning mot idag? (en tunnelbanestation istället för dagens två, gamla stan och slussen). Problemet i diskussionen är således att den utgår från estetik, och att man är beredd att kompromissa med kapacitet och effektivitet av rent estetiska anledningar. Är det inte då bättre att lägga dessa 25 miljarder på en utbyggnad av tunnelbane- och spårvägsnäten i staden?

YIMBY pratar ofta om vikten av att tänka på hur platser och byggnader ser ut, och vilka intryck de ger människorna i staden. Vi kritiserar också ofta modernismens teknokratiska maskintänk där estetik, och människans upplevelse av det uppförda, sällan fick något större utrymme. Men att enbart se till estetik är att göra samma misstag ännu en gång; att bara se på en parameter. God stadsbyggnad karakteriseras av att man lyckas kombinera god funktion med god design.

New York Times uppmärksammade häromdagen Slussen.

Artikeln tar upp saker som de som kramar dagens slussenlösning borde ta till sig:

"But the competition’s greatest value is as a measure of just how far many European governments have come in addressing failed urban policies of the past. The designs all seek to breathe new life into the dead zones created unwittingly by Modernist and postwar planners.
[...]
But the structure began to deteriorate decades ago, partly because of the poor quality of its concrete construction. Most planners regard it as a lesson in everything that was wrong with orthodox Modernism: endless swaths of barren concrete plazas and dank underpasses that seemed to invite midday muggings."

Debatten lär gå vidare. Tiden får utvisa om vi hinner riva slussen, eller om den kommer att riva sig själv.
 

Idag skriver Magnus Orest och Anders Gardebring från YIMBY ett inlägg i slussendebatten  i Svenska Dagbladet:

Slussen är en  fantastisk plats. Land möter insjö och hav, stadsdelar möter varandra, och här strålar bussar, båtar, tåg och människor samman. Slussen är en mötesplats i Stockholms hjärta, en roll som är större än Slussen i sig. Och genom stadens hjärta löper den stora kroppspulsådern, tunnelbanan. Det är viktigt att bevara och stärka den rollen, även om det innebär en lösning som ser annorlunda ut än idag.

Lika viktigt är det att Slussen byggs för alla, och inte ett fåtal. Vi behöver en lösning som är anpassad för dagens och framtidens stockholmare, de människor som av olika anledningar passerar eller uppehåller sig vid Slussen. En del för att njuta av vyerna. Men de flesta för att de använder Slussen som mötes- eller omstigningsplats. För dem behövs bra samband mellan stadsdelarna, i form av broar och stråk. Samband som har tagits med i de officiella förslagen, men som saknas både i dagens lösning och i många av de alternativa förslagen.

Slussen ansågs när den byggdes på 1930-talet vara ett arkitektoniskt mästerverk, och mycket väl anpassad efter sin tids behov. Nu behöver vi en lösning som är anpassad för dagens och framtidens behov, inte gårdagens. Dagens Slussen hanterar inte dåtidens hårda trafik, som nu istället går via Essingeleden, Västerbron och Centralbron. Av den anledningen finns det inga rationella skäl för ett nybyggt bevarande, som Jöran Lindvall föreslår (19/1), att skapa en kopia av en redan överflödig trafikplats i stadens hjärta. Vi behöver en plats för människor.

Idag är Slussen i sämre skick än de flesta inser. Betongen vittrar sönder, och delar av konstruktionen har rasat ner på Saltsjöbanans perrong, lyckligtvis utan att skada någon. Men hur länge kommer vi att ha sådan tur?

Det är viktigt att vi kommer till skott med byggandet av det nya Slussen, så att vi kan ge den gamla konstruktionen ett mer värdigt slut än den sotdöd som annars hotar. Slussen kommer att rasa om ingenting görs. Och det går inte att hejda den utvecklingen med mindre än att hela konstruktionen rivs och ersätts av någonting nytt.

Vi måste påbörja arbetet med det nya Slussen snarast. Oavsett hur vi gör kommer det att medföra flera års byggtid med störningar i trafiken och närmiljön. Men det är det priset vi betalar. Vi har inte längre lyxen att utreda och se över nya förslag i all oändlighet. Vi har inte längre tid att utreda alternativa förslag som ”Ny syn på Slussen” (26/1), vilka bland annat går ut på att tunnelbanan och biltrafiken grävs ner i tunnlar, med oacceptabla störningar i kollektivtrafiken som följd. Varför inte ge sådana idéer en plats i framtida projekt, när Citybanan är klar och situationen vid Slussen inte längre är akut?

Slussen är ett projekt för framtiden. Och framtiden börjar nu.

Ikväll medverkar Anders Gardebring från YIMBY i SVT:s eftersnack (sänds i Stockholmsregionen). Medverkar gör också Thérèse Kristiansson från New Beauty Council och Lennart Westman, kompositör som spelar in ljud från ett bygge vid skatteskrapan på Södermalm och gör musik av det.

Programmet sänds 22.30 i SVT2 med repris i morgon torsdag klockan 16:55.

Uppdatering: Programmet kan nu ses online här.

Bland annat diskuterar vi vem det är som egentligen bestämmer om staden och dess utveckling. Vi berör också frågan om det föreslagna höghuset vid citybanans entré som vi har skrivit om tidigare här på YIMBY. City skriver idag om planerna och svenska dagbladet här.
 

A1 Arkitekter


CF Møller och Berg Arkitektkontor


White arkitekter


Wingårdh Arkitektkontor

Tyvärr har Folkpartiet idag valt att inte ställa sig bakom förslaget med följande motivering:

"- Folkpartiet anser inte att det bör byggas en skyskrapa vid Vasagatan. De förslag som nu diskuteras riskerar alla att bli solitärer utan naturlig koppling till den övriga stadsmiljön, säger Lotta Edholm, gruppledare för Folkpartiet i Stockholm stad."

Bortsett från detaljen att det inte rör sig om en skyskrapa utan om ett höghus så måste argumentationen ses som ytterst märklig. Huset är planerat att uppföras på Stockholms mest centrala plats, vilket kommer att förstärkas ytterligare med citybanan, med just en naturlig koppling till den övriga stadsmiljön. Det är definitivt inte frågan om en isolerad solitär utan en väl integrerad del i stadsmiljön som avsevärt kommer att förstärka de rumsliga sambanden mellan Vasagatan och Klarabergsgatan, ett samband som idag måste ses som undermåligt.
Inte heller ur ett större sammanhang kan byggnaden ses som en solitär, den har sällskap av de relativt höga hötorgshusen på nära avstånd och kommer också enligt de idéplaner som finns att få sällskap av fler höga hus vid en framtida överdäckning av Spårområdet i City.

Folkpartiet säger också:

"-Folkpartiet ser gärna fler höga hus i Stockholm, t ex i Värtan och som "portar" in till Stockholm. Citykärnan bör däremot inte bebyggas medalltför höga hus."

YIMBY tycker naturligtvis att det är positivt att Folkpartiet inte är motståndare till högre hus överlag, och precis som anges är Värtan en synnerligen utmärkt plats att bygga ordentligt högt i Stockholm. Men om det är någon stadsdel i den befintliga innerstaden som lämpar sig för hög bebyggelse är det just i city, som byggdes om under klararivningarna och cityomvandlingen och inte har den gamla stenstadens historia. Som platsmarkör för citybanan, och ur miljöaspekt (pga det ojämförbart goda kollektivtrafiksläget) är det svårt att tänka sig en lämpligare plats för en hög byggnad i innerstaden.

Uppdatering: Centerpartiets gruppledare i Stockholms stadshus, Per Ankersjö, har, som reaktion på folkpartiets utspel, startat facebookgruppen "Bygg en skyskrapa vid Centralen!".

Replik på Dagens Nyheters ledare 13/4 2008 (Yimby har även besvarat den tidigare här).

Artikelförfattaren redogör för Stockholms arkitektoniska missar och mästerverk.
Enligt egen åsikt, framhåller författaren historiska samt samtida byggnadsprojekt som försämrat respektive förbättrat stadens utseende. Vidare uppmärksammas lyckade protester som hindrat att byggnadsprojekt fortskridit, mot politikernas vilja.

Artikelförfattaren vänder sig emot en nybyggnation och ombyggnad av Stockholms stadsbibliotek. Nybyggnadsplanerna anses icke nödvändiga och riskerar att förstöra inte bara biblioteket utan även omkringliggande miljöer. Stadsbiblioteket måste skyddas innan några ytterligare beslut fattas menar skribenten.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget