Utskrift från www2.yimby.se
....

Ljus på Stockholm


Cloud Nine vid Norra Bantorget - Årets skylt 2009. Foto: Anders Gardebring

Stockholms stad har sedan kulturhuvudstadsåret 1998 uppmärksammat ljusskyltar i staden och delar varje år ut priset "Årets skylt". Årets vinnare blev restaurangen Cloud Nine på Torsgatan 1. Det är förstås lite extra roligt att priset delas ut för en ny skylt vid ett av de mest lyckade stadsrumsutvecklingsprojekten på mycket länge i Stockholm.

Så här års är vi många som längtar efter ljuset och många kan nog ibland tycka att staden är lite väl mörk såhär på hösten. Men så har det inte alltid varit. Stockholm har blivit mörkare, något som SVT:s ABC-nyheter tog upp i ett inslag nyligen.



Stureplan har fått tillbaka lite av sitt ljus genom den nya storbildsskärm som, trots skönhetsrådets protester, sedan en tid sitter uppmonterad vid Stureplan.

Stockholms stadsbyggnadsborgarråd Kristina Alvendal tog nyligen upp frågan om hur stadens klassiska skyltar ska skyddas. De flesta av oss kan relatera till de kända Stomatol- och Tulo-skyltarna, och många skulle nog sakna dem om de försvann. Även i city har det funnits mer livfulla fasader än idag.


Tulo är kvar, men DUX är borta. Foto: Anette Nantell och Sam Stadener/DN.se

Även om frågan hur omtyckta och älskade skyltar ska skyddas är nog så viktig så vore det också välkommet att se ett fokus på hur Stockholm kan bli ljusare. Vi behöver fler upplysta fasader, fler ljusa bottenvåningar, och fler lysande skyltar. Med den energisnåla teknik som idag finns borde trenden kunna gå mot mer ljus. Att antalet ljusskyltar nu istället minskar är att gå i klart fel riktning för en så mörk stad som Stockholm.

Stockholms stad har ett skyltprogram som reglerar hur skyltar får se ut i olika delar av staden. Och även om det naturligtvis finns platser som behöver extra eftertanke kanske det finns skäl att se över detta regelverk?

Och så måste man vi ställa oss frågan: Vad hade hänt om man velat montera upp DUX-skylten idag? Eller om den funnits kvar, om man velat montera ner den? Det finns tyvärr goda skäl att anta att båda alternativen hade stött på motstånd, både från regelverk, politiker och delar av allmänheten. Motståndet finns ofta i förändringen och inte mot vad som kan bli. Det tål att tänkas på.


 Kungsgatan/Sveavägen 1944. Foto: Stockholmskällan

Gör Norra Bantorget till en av Stockholms mest attraktiva knutpunkter


Stockholm har sedan 90-talet, mycket tack vare stadens medvetna förädling av innerstadsrummet, gradvis utvecklat den sorts urbana prägel som gör att den idag börjar andas en atmosfär värdig en storstad. Kritiskt för denna prägel är ett antal knutpunkter. Dessa knutpunkters uppgift är att binda samman det naturliga mänskliga flödet från stadens viktigaste stråk, och därmed agera grogrund för det som kan kallas folkliv. Helt enkelt platser där människor i stor skala både passerar och stannar för att umgås och för att ta del av stadens puls och utbud.

A-kategorin bland dessa knutpunkter i Stockholm torde bestå av Sergels torg, Hötorget, Stureplan, Kungsträdgården, Medborgarplatsen och Stortorget. Andra exempel av betydelse är Östermalmstorg, Norrmalmstorg, Fridhemsplan, Odenplan, Mosebacke torg, Mariatorget och Nytorget.

Det nya Norra Bantorget, i gränslandet mellan Vasastan och Norrmalm/City, är det senaste tillskottet. Och ett väldigt lyckat sådant. Ur ett urbant perspektiv kan dess utveckling mycket väl vara det bästa som har hänt Stockholm på länge. Den nya bebyggelsen kring torget, och den mycket lyckosamt uppfräschade parken, har nämligen omvandlat ett tidigare ödsligt blåshål till en stadsmässig knutpunkt. Detta ger ett oerhört gynnsamt läge för att genomföra den planerade expansionen av Västra City, med bebyggelse över spåren längs Klara strand, ända bort till Karlbergs slott och det framtida Norra Stationsområdet. Redan idag finns en naturlig koppling i och med att Torsgatan löper just mellan Norra Bantorget och Torsplan, där Stockholms högsta tornpar är tänkt att utgöra port till Norra Stationsområdet.

Viktigt nu är att dels förädla Norra Bantorget, men också att tänka rätt, det vill säga storskaligt, när det gäller det som ska byggas på överdäckningen av spåren. Gert Wingårdhs hotellskapelse, Clarion Sign, som ur arkitektonisk synpunkt förmodligen är det mest (enda?) spännande som har hänt i Stockholm sedan Globen byggdes på 80-talet, har förhoppningsvis satt tonen för området. Dessutom har den väl integrerade nya bostadsbebyggelsen längs Torsgatan, med gott om kommersiella lokaler i bottenvåningarna, liksom det nya kontorshuset som ligger mellan Clarion-hotellet och Kungsbron, ytterligare breddat Norra Bantorgets funktion och utbud.

Torget lockar redan, trots att platsen fortfarande kantas av byggnadsställningar och -baracker, med en mångfald av restauranger, barer, kaféer, butiker, kontor, hotell, teatrar, nattklubben le Bon Palais, konferenslokaler (Norra Latin och Folkets Hus) samt mycket nära förbindelser till de viktiga stråken Vasagatan, Drottninggatan och Kungsgatan, liksom Hötorgets och Centralstationens kommunikationer. Därutöver har man, med hjälp av smart och öppen utformning samt väl tilltagen belysning, lyckats med konststycket att skapa Stockholms troligen enda park som känns trygg att korsa under nattetid – i många andra fall finns det nog de som till och med bävar för att gå längs med vissa parker när mörkret fallit.

Norra Bantorget bör dock inte anses som ”färdigt”.

Mittpartiet av området domineras ännu av Norra Latins menlösa och antiurbana grusgård.


Här finns ett gyllene tillfälle för staden och dess entreprenörer att visa kreativitet. Ett grundkrav måste dock vara att formandet sker på så vis att ett rikt folkliv möjliggörs. Bantorget Servicepartner, som ligger bakom etableringen av le Bon Palais, har aviserat att de tänker förlägga en uteservering på grusgården till sommaren 2009.
Spontant låter det utmärkt, och i förlängningen förespråkar YIMBY att denna plats definieras och förfinas genom att grusgården permanent omvandlas till en publik yta – i form av ett torg, en park eller en blandning av de två – anpassad för restauranger, barer och kaféer. I samspelet med den redan existerande parken, skapas därmed en relativt stor innerstadspark med folkliv även i själva parken, inte enbart runtomkring. Som ett mervärde blir dessutom Norra Latins vackra skolbyggnad en tydligare del av det levande stadsrummet.

Det kan också tilläggas att Norra Bantorget inhyser två arkitektoniska skamfläckar. Den ena är fastigheten på Olof Palmes gata 29-31, vars dystra fasad och ickeinbjudande kommersiella lokaler upptar ett halvt kvarter.


Olof Palmes gata 29-31

Den andra är Finansförbundets fastighet på Olof Palmes gata 17, som tar upp ännu större utrymme utan att inrymma några som helst lokaler för allmänheten.


Olof Palmes gata 17

Detta är lysande exempel på när staden borde ta en aktiv roll och föra dialog med fastighetsägarna: ombyggnad eller rivning bör starkt övervägas i båda fallen för ytterligare förbättring av området.

På längre sikt blir Norra Bantorget framförallt en viktig platå för vitaliseringen av det som kommer att byggas i Västra City. Precis ”bakom ryggen” på Clarion-hotellet ligger nämligen den bredaste delen av den spårläggning som ska överdäckas så småningom.


Utsikt över spårområdet från Clarion Sign

Samband och naturliga flöden behöver skapas mellan Norra Bantorget och den tilltänkta bebyggelsen över spåren – på så vis gynnas hela området i form av ökat folkliv.

Centerpartiet förespråkar en Central Park-inspirerad miljö längs överdäckningen, med ett antal höghus och åtminstone en riktig skyskrapa. Väl utfört, ligger detta helt i linje med de urbana ideal som YIMBY står för. En överdäckning av det som troligen är innerstadens högst värderade obebyggda mark, blir givetvis en mycket kostsam investering. För att vara ekonomiskt och miljömässigt gångbart, bör exploateringsgraden för Västra City med andra ord vara den högsta i Stockholms historia.

Det är av yttersta vikt att City knyts samman på ett effektivt sätt med det som ska bli Norra Stationsområdet. Därför spelar Norra Bantorget en nyckelroll i utbredningen av det urbana Stockholm som, i nordvästlig riktning, förhoppningsvis kan växa sig ända ut mot Solna. Norra Bantorget, i sin tur, besitter stor potential att bli en knutpunkt av högsta klass som sjuder av liv och rörelse. Ta vara på den chansen – våga utnyttja Norra Bantorgets möjligheter till fullo.

En dag på stan med stålspringaren

Någonting som varit mycket i ropet den senaste tiden är Stockholms utveckling. Ombyggnader, rivningar och nybyggande. Någonting som jag överlag är positivt inställd till, samtidigt som det finns gott om nej-sägare som tycker att stan gärna kan få vara som den är för evigheters evighet.

Lyckligtvis har nej-sägarna under historien förlorat sina strider om Stockholm, någonting som dagens storstad är ett tecken på - Hade nej-sägarna fått sin vilja igenom hade staden fortfarande varit koncentrerad till Stadsholmen/Gamla Stan, och vi hade varken haft elektricitet, rinnande vatten eller fungerande avlopp. Och planerna för Norra Bantorget är jag odelat positiv till, för det är ett rejält lyft för området.

Hur som helst, jag bestämde mig för att ge mig ut på en liten fotoexpedition. Så likt en framstegens riddare satte jag upp och red mot framtida slagfält och segrar. Dock med en gammal trotjänare till stål-mtb från 90-talet som springare och en sunkig kameramobil som ett rättfärdighetens vapen. Men sådana detaljer kan man inte hänga upp sig på.

Jag började med att ta mig en titt på rivningen av Stockholm Klara, denna groteska betongkoloss som ligger som ett stridsvagnshinder mellan Centralstationen och Kungsholmen - Undrar hur många som reflekterar över att en stor del av stadens yta faktiskt upptas av vägar, terminaler och annat som inte är tillgängligt för fotgängare och cyklister?

» Klicka här för att läsa resten av inlägget
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8673 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl

@yimbysthlm på Twitter