Utskrift från www2.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om kistahöjden


Promenadstad? Regional kärna? Nja inte direkt va...

I Kista utanför Stockholm, ett område som i regionplanen är identifierat som stadsutvecklingsområde, planerar man ett.... radhusområde. YIMBY har kritiserat detta projekt i ett tidigare yttrande som kan hittas här.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

"Närhet" är ett vackert ord inom stadsplanering

Vad har Högdalen gemensamt med Dallas Downtown? Vad har Stockholms innerstad gemensamt med Manhattan?

Dan Hallemar (redaktör för tidsskriften arkitektur) skriver i City (2010-11-04) att tät bebyggelse idag ses som en självklarhet. Men han tycker inte att ordet tät betyder något i sig själv. En del tät bebyggelse är levande. Men Hallemar tar Tensta Rinkeby, Skarpnäck, Norra Hammarbyhamnen och Södra Station som exempel på täta stadsdelar som aldrig blev så levande som man hade tänkt sig. Hallemar tycker inte vi ska fokusera på ordet tät. Utan vi ska ställa oss frågan hur och varför. Jag lyssnar på vad Hallemar säger och ger mig nu in i debatten.

Jag har själv bott i täta stadsdelar som är folktomma och långt borta från allting. Jag har också besökt Houstons och Dallas downtowns som trots alla skyskrapor är mer eller mindre folktomma. Har man upplevt det så kan jag förstå varför man får en negativ syn på täthet. Men många har också positiva erfarenheter. I Europa finns täta innerstäder som lever dygnet runt och där kulturmångfalden är fantastisk. Vad är det som gör vissa täta stadsdelar så levande medan andra är så trista?

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

City om boende på tak

I torsdagens (2010-06-24) upplaga av tidningen City finns en intressant artikel om att bo på tak. Stora delar av stadens yta består av, just det tak. Att bo i radhus mitt i stan är en tanke som kitlar för många. Det ger möjlighet att ha utegård samtidigt som man får nära till allt. YIMBY har tidigare bloggat om detta och undertecknad citeras även i Hannes Dellings artikel på tidningen City.


Hus i Malta som har trädgårdar på taket.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Villor i stan

Jag hör ofta bekanta tala om att de vill ha nära till allt samtidigt som de vill ha privat utegård. Idag måste de välja. Antingen har de nära till stadens tjänster men utan trädgård, eller så har de trädgård men får pendla långa sträckor. Täta städer är socialt, ekologiskt och ekonomiskt framgångsrika. Förortens villor med privat trädgård är uppskattade hemmiljöer. Kan man kombinera dessa två världar?

Glesa förorter med villor och radhus skapar tyvärr mer billism och längre avstånd. Fler bilpendlare leder till hälso- och miljöproblem. Vi lever i en paradox där man förorenar luften mer om man vill ha grönska runt sitt hem. Jag lider med de bekanta småbarnsföräldrar som sover lite på nätterna och pendlar långa sträckor från sina radhus och villor. Men om man prompt vill ha en privat trädgård och har en normalstor plånbok så ger dagens samhälle inte alternativ.

Tidigare har jag skrivit om hur man kan ge fler unga och fattiga hushåll en bostad i stan genom att minska bostadsbristen. Idag tänkte jag ägna mig åt hur vi ska få en annan grupp av människor att bosätta sig i stan. Jag undrar hur man kan massproducera boendemiljöer med privat trädgård samtidigt som det runt knuten finns spårvagn, affärer, arbetsplatser, parker, restauranger och allt annat som man har i en tät blandstad.


Här har vi några hus från Malta. Här ska det enligt uppgifter jag fått vara vanligt att man köper bara skalet till lägenheterna. Planlösningen och resten av innehållet får man bestämma över själv. På taken högt över marken finns uteplatserna.

Jag tror att det skulle vara till glädje för många. Förutom att utegårdar är trevliga så vore det bra om täta blandstäder blir populärare bland trädgårdsmänniskor, då blir det lättare att bygga mer blandstad. Samtidigt är det bra för regionen om den täta blandstaden lockar till sig fler grupper av människor. Det skulle minska den sociala segregationen. I förortens funktionsseparerade värld är det svårt att integrera människor med olika bakgrund. Men jag tror det är lättare i täta blandstäder som är byggda för att skapa möten. Privata utegårder integrerade i stadsmiljöer som skapar närhet skulle långsiktigt också öka levnadsstandarden för kommande generationer.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stadsradhus i Stockholm - äntligen!

SvD rapporterar om planerstadsradhus i Stockholm. Radhus i ett oerhört attraktivt läge, närmare bestämt mitt emot Rålambshovsparken. Idén i sig är lysande, och någonting som jag har väntat på länge. Just stadsradhus är någonting som vi har saknat här i Stockholm, och som har potential att bli en väldigt populär boendeform.

Lika glädjande är det att höra att Wingårdh arkitektkontor kommer att stå för design och konstruktion av radhusen, och som byggherre har vi Småa. I teorin borde det kunna bli väldigt bra, eftersom Småa har lång och gedigen erfarenhet av utveckling av småhusområden, samtidigt som Wingårdh är ett av få (eller det enda?) svenska arkitektkontor som håller internationell klass.

Ja, i teorin verkade det bli bra.



Men all entusiasm dog när jag såg skisserna. Husen är tråkiga, oinspirerade och rent gräsligt fula. Slutna och fyrkantiga lådor som vänder sig bort från gatan, och inte känns inbjudande för fem öre. Det här är inga stadsradhus, utan typiska förortsradhus som breder ut sig och tar upp plats.

Om vi ska bygga innerstadsradhus är det viktigt att vi ser till att ta till vara områdets urbana kvaliteter. Det betyder att vi måste anpassa husen, så att de blir utrymmessnåla och ändå urbana. Ett stadsradhus är inte ett förortsradhus som man placerat ut i en stad, utan ett slags townhouse för en enda familj. De är vanliga i Europa, som Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Eller varför inte titta närmare på San Franciscos townhouses?

Sverige kan lära sig mycket av omvärlden. Och det här är ett i grund och botten väldigt bra initiativ, för stadsradhus behövs nämligen i Stockholm. Därför är det viktigt att vi inte slösar bort den dyrbara marken i innerstan på projekt som i bästa fall blir halvmessyrer som förvandlar stadslandskapet till förort. Det är just vad det här förslaget kommer att göra.

Gör om, gör rätt. Ett radhus behöver inte vara just 1½ plan i soutteräng. Det kan faktiskt vara fråga om relativt höga och smala hus, med kanske tre våningar och källarvåning. Kanske vore det bättre om Wingårdh fick ta det övergripande ansvaret för utformningen av de kommande husen, snarare än att bara arbeta utifrån direktiv från byggherren? Jag tror nämligen att man är bättre att tänka “utanför boxen” där, än man är på Småa, som i många år byggt i stort sett identiska hus i identiska områden - det är inget fel i det, men vi måste höja standarden några steg när vi bygger i innerstan.

Och sist men inte minst, glöm inte bort kunderna! Börja med att intervjua och kartlägga de människor som faktiskt ska bo i husen i framtiden, och låt dem vara med och utforma dem - det är ju för dessa människor husen byggs! Tyvärr fungerar byggbranschen fortfarande utifrån ett bristande kundperpektiv, där man bara bygger utan att fråga sig om det som byggs verkligen är det som efterfrågas.

Är det inte hög tid att ändra på det?

Yimby lämnar in yttrande om Kistahöjden

I Kista utanför Stockholm, ett område som i regionplanen är identifierat som stadsutvecklingsområde, planerar man i närhet till befintliga semi-urbana strukturer och mycket god kollektivtrafik ett.... radhusområde.





Stadens sida för projektet kan hittas här.

Yimby ställer sig i grunden positiv till en exploatering av det föreslagna området.
Men planerna på ett radhusområde i Kistahöjden är något som Yimby starkt tar avstånd från. Planerna går tvärt emot gällande regionplan och den för Kista Science City, stadens miljömål och är ett misslyckande vad gäller stadens bostadspolitik. 240 bostäder i vad som i princip är ett ”Gated Community” (det enda som saknas är muren och entrévakten) där den höga parkeringsnormen (2.0) ger en enklav som inte nämnvärt har med resten av Norra Järva att göra. Parkeringsnormen visar också på att man räknar med att de boende i detta område inte skall nyttja kollektivtrafik utan området baseras helt på bilanvändning. Att man bygger fast denna del av Kista i en ineffektiv förortsstruktur är något som inte alls går ihop med målet att Kista ska bli ett kärnområde i regionen, en avsikt som mycket tydligt uttrycks i RUFS och i visionen för Kista Science City.

I närområdet finns redan en god tillgång till både radhus och villaområden, däremot råder en stor brist på urbana områden, trots att dessa är starkt efterfrågade. Att man här väljer att uppföra ännu ett radhusområde ter sig därför mycket märkligt.

Yimby föreslår istället två rader med slutna kvarter längs Lagtingsgatan/Hanstavägen med
tvärgator, av vilka en del ansluter till dessa. Från rondellen i Lagtingsgatans östra ände gå två lokalgator, mellan och ovanför, de två kvartersraderna. Detta blir huvudstråket för större fordon att ta sig in i området.



Tvärgatorna görs gärna enkelriktade och de som bli brantast utformas med fördel som trappor i stil med de som finns i innerstaden (t.ex. Jutas backe mellan Birger Jarlsgatan och Regeringsgatan).



Detta för att ta till vara platsens inneboende kvalitéer på ett sätt som ökar platsens
identitet och ökar attraktionskraften för att bo i området.

Dessa kvarter bör bestå av en blandning av bostadsrätter och hyreshus, gärna även med en mindre del kontor (lämpligen längs Hanstavägen). Den slutna kvarterstrukturen är en planform som dessutom är mycket populär och högst ovanlig i nyproduktion de senaste årtiondena.

Det upplägg som Yimby föreslår (och som dessutom starkt anknyter till det som finns i
översiktsplanen för Kista Science City) sparar den del som i liggande förslag skulle bebyggas i fas två, detta område kan antingen upprustas till park (gärna så att det finns utsikt från höjden ut över Sollentuna) och/eller sparas för framtida exploatering. Vidare ser vi ekonomiska fördelar i vårt förslag för byggherrarna, vinsterna från 240 radhus vägd mot vinsten från kanske 2-3000 bostäder i
flerfamiljshus ser vi som klart argument mot radhusen. Även för kommunen är investeringarna i
infrastruktur klart mer kostnadseffektiva i Yimbys förslag.

Yimby avstyrker det föreslagna projektet till fullo. Vi anser att man istället bör gå efter RUFS, KistaScienceCity-visionen och nyttja platsen till fullo. När det väl är radhus där finns ingen chans att höja exploateringsgraden. Kista, och Stockholm, har begränsat med mark som går att nyexploatera, och när det görs måste det finnas långsiktighet i planerna. I detta läge hör urbanitet hemma. Radhus är att inte alls ta tillvara på de möjligheter Kistahöjden ger för Kistas utveckling till en sekundär kärna i Storstockholm.

Yimbys yttrande kan läsas här och har idag lämnats in till Stadsbyggnadskontoret.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8667 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Jane blir opera
I dag 10:32 av Jay Powderpull
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl

@yimbysthlm på Twitter