Krönika: Där men inte här

Inte i Stockholm

I dagens SvD kan man läsa någonting så ovanligt som en artikel med en positiv syn på modern arkitektur och förändring. Givetvis handlar den om Stockholm. Givetvis var jag ironisk nu. Den handlar inte alls om Stockholm.

Nej, staden i fråga är Rotterdam. Hollands andra stad.

Räknat till folkmängden är både Amsterdam och Rotterdam mindre än Stockholm. Å andra sidan är de betydligt tätare än Stockholm. I Holland är det svårt att se var en stad slutar och nästa börjar. Kanske tack vare att det på en yta som Skånes bor 2-3 gånger fler människor än i hela Sverige.

I Rotterdam är det lekstuga för arkitekterna. I Stockholm har vi bråkat om hur Slussen ska se ut i 20 års tid, och det ligger nära till hands att tro att hela anläggningen kommer att rasa av sig själv innan den hunnit rivas under kontrollerade former.

I Rotterdam har man en ganska onostalgisk syn på hur staden ska se ut. I Stockholm styrs stadsbyggnadsdebatten i stor grad av reaktionära krafter inom massmedia, ivrigt påhejade av en liten minoritet kulturpersonligheter och nostalgiker (även om det handlar om en motorväg mitt i stan). Sällan är debatten konstruktiv. Det enkla nejet härskar.

Jo, Rotterdam bombades sönder under andra världskriget.

Å andra sidan rev vi en hel del för att bygga dagens Slussen. En stor del av innerstan revs för att lämna plats åt dagens City. I båda dessa miljöer vill många utveckla och förnya Stockholm. Däremot har ingen seriöst föreslagit att vi ska riva delar av stadens äldre bebyggelse för att lämna plats åt någonting nytt.

Frågan är dock om vi stockholmare verkligen är så olika rotterdamsborna när det kommer till kritan. Är verkligen majoriteten av Stockholmarna så nostalgiska och bakåtsträvande som man kan tro? Eller är det en bild som massmedia har skapat genom att favorisera den sidan i stadsbyggnadsdebatten?

När någonting ska byggas eller förändras i Stockholm dyker reportagen om protesterna upp. Sällan är människorna som figurerar i dessa reportage av yngre sort. Sällan är det fråga om vanligt folk som bor, studerar och arbetar i staden.

Kanske är det så illa att massmedia inte bryr sig särskilt mycket om att driva en objektiv stadsbyggnadsdebatt i Stockholm?