Utskrift från www2.yimby.se
....

City handlar om mer än skyskrapor

Det har blossat upp en debatt om skyskrapor i Västra City som bland annat uppmärksammats av DN. Att debatten om de två förslagen på högre torn fått så mycket fokus visar att estetiska frågor är viktiga för Stockholmarna. Men det finns fler och viktigare saker att tänka på än platt eller varierad silhuett.


Omvandlingen av Västra City handlar om många viktiga saker som ännu inte tagits upp för debatt.

Stockholms skyline till skillnad från många andra Europeiska gamla stadskärnor, har ganska många höghus spridda utöver ett större område. De är glest men ganska jämt utspridda och det finns höga hus byggda under många epoker från 1200-talet till modern tid. För att fortsätta denna tradition av variation i silhuetten så tycker YIMBY att man kan bygga lagom höga hus över västra city. Om man vill kan man bygga de höga tornen (eller skyskraporna som en del kallar det) längre norrut längs Kungsgatan ifall man vill öka avståndet till de andra "skyskraporna" såsom Stadshuset, något som vi lämnade förslag på i vårt yttrande om Västra City.

Folkpartiet lägger mycket krut på att motarbeta variation med höga hus i city och man vill göra det till en valfråga. Samtidigt gör man inga tydliga uttalanden om hur man vill öka den estetiska ambitionsnivån på arkitekturen. Det är oroväckande. Det påminner om modernismens låga estetiska ambitioner där låg platt silhuett tycks ha varit viktigare än allt annat. En sådan platt siluett kan mycket väl förstöra intrycket av Stadshuset. Nuvarande Citys platta silhuett med platta hus som Waterfront Building och hotell Sheraton uppskattas inte av alla. Hus bör dessutom inte bedömas för hur höga de är utan för kvalitéer i gestaltningen.

Samtidigt måste partierna som är för skyskraporna visa hur man kan bygga modern arkitektur med hög estetisk ambitionsnivå. Den Stockholmska moderna arkitekturen måste bli folklig och omtyckt igen. Om man vill bygga skyskrapor bör estetiken och anpassningen till omgivning vara av minst samma ambitionsnivå som Stadshuset. Om man lyckas med det blir skyskraporna succé. Om man däremot bygger högt utan höga estetiska ambitioner och anpassning till omgivningen så blir höghusen ett misstag som Stockholmarna aldrig kommer glömma.

Vi måste alltså påverka partierna som är för respektive mot skyskrapor. Oavsett vilken sida de står på måste de arbeta för högre ambitionsnivå inom Stockholms arkitektur. Men YIMBY måste också påminna Stockholmarna och politikerna i valdebatten om att det finns annat att tänka på. Höghusen är bara toppen på isberget. Västra City är ett enormt projekt och vi måste ställa oss frågor som:

  • Ska Västra City förbli ett område reserverat för tåg och bilar eller ska vi bygga över med stad?
  • Ska vi anlägga fler parker?
  • Ska vi kunna gå längs vattnet?
  • Ska vi bygga ut Centralstationen?
  • Ska vi bygga nya spårvagnslinjer och tunnelbanor?
  • Ska vi bygga nya genomfartsleder och parkeringar för bilar eller ska vi satsa på cykel- och gångtrafik?
  • Ska vi bygga ett kontorsområde eller ska vi blanda med bostäder?


Ja det finns många frågor att ställa sig om Västra City. Men tyvärr riskerar dessa frågor att försvinna då debatten nästan helt kommit att domineras av skyskraporna. Vilken fråga tycker du är viktigast?

(SvD, SvD, SvD, SvD, SvD)

Siluetten framför allt

På julafton publicerades en debattartikel på SvD Brännpunkt signerad av ett antal folkpartister. Bland annat Bonnie Bernström som gjort sig känd för att inte vilja se några nya daghem i sin stadsdel. Debattartikeln vill diskutera Stockholms utveckling, men verkar se staden som ett museum. Vi ska från YIMBY:s håll försöka att här ge vår syn på artikeln. Svaret blir något långt och spretigt men skrapar ändå bara på ytan av felen i argumentationen, en följd av den osammanhängande artikel som vi replikerar på.

Artikeln kan tolkas som en del i den positionering i stadsbyggnadsfrågorna som folkpartiet verkar har stakat ut inför valet 2010. Den korta analysen är att artikeln haltar betänkligt. Den är fullmatad med de retoriska tveksamheter och felsteg som är vanliga i den mer bevarandekonservativa fallangen i Stockholmsdebatten; kanske något förvånande med tanke på de namnkunniga skribenterna bakom inlägget.

Skribenterna kretsar i huvudsak kring den "självklara" hemskhet som en högre bebyggelse i centrala Stockholm innebär och ondgör sig över Stockholm Waterfront, eller som de själva skriver: "en förskräcklig gråblå koloss i stål och betong". Men i arkitektur finns inga absoluta sanningar. Alla Stockholmare ser inte Waterfront som förskräcklig, lika lite som alla gillar den. Men i den mån man kan se objektivt på arkitektur är Waterfront knappast en byggnad som Bilbao-muséet eller Oslos nya operahus. Ironiskt nog är Waterfront ett barn av Stockholms höjdskräck. När de bevarandekonservativa slår på stora trumman är utformning och funktion sekundärt. Det viktiga är att byggnaden inte syns. Men Waterfront har något som kommer göra den mer omtyckt än den gråa postsorteringsterminal som stod där tidigare: Ett levande bottenplan som blir en del av staden. Waterfront är ett stort uppsving för området vid centralen, men det hade kunnat bli bättre om kultursidorna hade ägnat en tanke eller två åt något annat än hur man bäst kunde stoppa eller gömma byggnaden.

Skribenterna kritiserar också "något som kallas västra city" som "innebär att spårområdet kring Centralstationen däckas över och täcks av massiva huskroppar, inklusive en skyskrapa som ska bli över 100 meter hög". Oviljan mot planerna är tydlig. Men frågan är vad som är fel med att däcka över ett spårområde, idag en barriär. Och de "massiva huskroppar" som skribenterna talar om är idag något attraktivt. Den täta levande blandstaden, i både större och mindre skala, är efterfrågad av många. Skribenterna trivs troligen bättre i den äldre Stockholmska stenstadens skala och det är inget som vi ska förneka dem. Frågan är dock varför de vill förneka den som tycker om en tätare miljö den möjligheten? Är det en uppgift för ett parti som kallar sig liberalt att tala om för andra hur de ska vilja bo? Ovetande om det gör skribenterna här samma misstag som modernisterna gjorde.

Skribenterna verkar leva kvar i gamla gröna-vågen-"sanningar" när de skriver att "Centern var förr ett så kallat miljöparti. Numera kan stadshuscenterns företrädare knappt öppna munnen utan att agitera för fler och ännu högre skyskrapor i City."

Det är sant att skyskrapor inte automatiskt gör en stad miljövänligare. Men det är inte heller så att en högre och tätare bebyggelse är dålig för miljön. Den som är insatt i frågan, vilket skribenterna bevisligen inte är, vet att sanningen är den motsatta. Genom att bygga tätt skapar vi en miljövänlig stad med effektiv kollektivtrafik. Att vi behöver bygga tätare är något som forskare såväl som Naturskyddsföreningen och Nobels fredspristagare Al Gore propagerar för.

Den museala synen på Stockholm lyser igenom gång på gång. Waterfront är ett problem eftersom den stör vykortsvyn från söders höjder. För att finna stöd för sin tes citeras en kryssningsturist från Vancouver (en stad som ironiskt nog rankas som världens bästa att leva i) som besökte Stockholm i somras. Den som inte vill införa höjdförbud i Stockholm utpekas som "kulturlös" vars enda mål är att "sätta Stockholm på kartan". Fixeringen vid turismen och hur Stockholm rent visuellt ska bevaras som något musealt återkommer gång på gång. Men vem är det egentligen vår stad är till för? Besökande turister som ska få titta på en kuliss? Stockholms byggs för oss som bor och verkar här. Ingen annan. En stad som inte kan och får förnya sig går samma väg som Facit och SAAB och dör.

Skribenterna kan naturligtvis inte hålla sig borta från Klararivningarna. En vid det här laget så uttjatad argumentation att den helt har förlorat sitt värde. Ett retoriskt knep för att invagga läsaren i tron att dagens planer handlar om att riva bort Stockholm. Men Västra City handlar inte om att riva utan om att läka de sår i stadsväven som blev resultatet av stadsomvandlingarna. Påståendena om att en ny rivningsvåg skulle vara på gång fortsätter med påståenden som "Det är ingen naturlag att gamla vackra hus måste ersättas av nya fula med allt högre exploateringstal.". Det vore intressant om skribenterna kunde peka ut alla dessa hus som ska rivas. Senast en rivning uppmärksammades var det ju för övrigt Aspuddsbadet som revs, en rivning som ju som bekant folkpartiet inte motsatte sig. Eller är det möjligen så att rivningar i ytterstaden är oviktigt?

Centerpartiet i Stockholm replikerar idag (27 december) folkpartiets inlägg och det är tydligt att det finns en skiljelinje mellan de två borgerliga partierna. (Vågar vi hoppas på att även vänsterblocket ger sig in i diskussionen mer aktivt?). Medan folkpartiet framförallt pratar om hur vi ska kunna bevara det som redan finns inriktar sig centerpartiet i sin replik på hur vi kan utveckla och bygga en tät och miljövänlig stad. Speciellt ett stycke i repliken kan ses som extra intressant:

"När ett projekt i Stockholm utmanar dagens ”skyline” möts det omedelbart av ett organiserat massivt motstånd som får de flesta planer att gå om intet. Ofta anammas också detta motstånd av någon politisk aktör som ser sin chans att tillfälligt höja sin egen popularitet"
. Är detta anledningen till Folkpartiets nya inriktning?

Ett stort problem i stadsbyggnadsdiskussionen i Stockholm är låsningen vid byggnadshöjder. YIMBY blir ofta beskyllda för att vara "skyskrapegalningar". Men faktum är att vi pratar avsevärt mindre om hushöjder än vad bevarandeorganisationer, konservativa politiker eller kultursidorna i Svenska Dagbladet gör. Där Folkpartiet, kultursidorna eller arkitekturskribenter gärna snöar in på "hemska höghus" och hur staden ska tyglas och kontrolleras pratar vi istället om stadsliv, blandning, levande städer, kollektivtrafik, miljö och klimat, cykling, integration, arkitektur och en massa andra frågor. För oss är idén att sätta en höjdgräns på en stad lika fel som att förbjuda boende i miljonprogrammet att måla om sina hus eller att bara bry sig om det som händer i innerstaden. Vi vill därför rikta en uppmaning till såväl skribenter som politiker och intresseorganisationer: Se hela staden. Släpp låsningen vid innerstad och hushöjder. Om bara 10% av den energi som ägnas åt att stoppa all förändring i innerstaden kunde läggas på frågor som bostadsbrist, bättre kollektivtrafik och krav på bättre arkitektur och stadsplanering istället för att försöka stoppa allt som sker utanför fönstret så skulle stadsbyggnadsdiskussionen vara mycket mer givande, och vår stad en bättre stad. Stockholm förs inte framåt genom att bevara, utan genom att utveckla.

Pressmeddelande: YIMBY synar protesterna mot Tors Torn



En protestlista har överlämnats till stadsbyggnads- och fastighetsborgarrådet Kristina Alvendal. Syftet är att sätta stopp för de föreslagna höghusen Tors Torn som ska beslutas på Stadsbyggnadsnämndens sammanträde den 10 december. Uppropet, betitlat "Skyskräpor - nej tack" har startats av en privatperson bosatt i Röda Bergen.

Flera märkligheter föreligger i uppropet. Bland annat har hyresgästföreningen i Vasastan ställt sig bakom uppropet utan att fråga sin medlemmar. Boende i området har varit i kontakt med YIMBY och ställer sig inte bakom hyresgästföreningens ställningstagande. Uppropet innehåller också ett flertal felaktigheter och vilseledande formuleringar i den faktabakgrund som presenteras på dess hemsida. Det är problematiskt då många av de som skrivit under protestlistan kan antas har gjort det på ett felaktigt underlag.

Några av påståendena är som följer:

Ett skrämmande exempel är tillbyggnaden av Röda Bergen med TORS TORN vid Torsgatans mynning och Torsplan.

Röda Bergen ska inte byggas till. Områdets norra gräns går vid Torsplan. Formuleringen kan dock lätt gett läsaren intrycket att husen ska byggas mitt inne i Röda Bergen-området, vilket alltså ej är fallet.

Skyskrapor som kommer att dominera hela Röda Bergen hör inte hemma i ett enligt lag kulturskyddat område!

Än en gång ges läsaren intrycket att husen ska byggas inne i området och inte utanför.

Tors Torn kommer att dölja solen och deras slagskuggor kommer att nå långt in i den världsberömda trädgårdsstaden Röda Bergen. Så våldför sig dagens stadsplanerare på det under 1920-talet stadsplanerade unika värdet i Röda Bergens utemiljö med parker och trädgårdar!"

Lägenheterna är anspråkslösa, de flesta är små och ofta enkelvända. De drabbas också av tornens skugga.

Utemiljön har sedan 1920-talet kompenserat den lilla boytan och att vistas ute är ett omistligt värde. Det är just det värdet som är kulturskyddat enligt lag. Detta vill nu stadens beslutsfattare demolera genom valet av placering av Tors Torn! Varför!?

Hyresgästerna i allmännyttan står tydligen så lågt i rang att de förtjänar att mista solen!

En enkel titt på kartan visar att tornen ligger rakt norr om Röda Bergen och att skuggproblematiken inte är i närheten av så stor som uppropet vill göra gällande. Representanter för YIMBY har varit i kontakt med Hyresgästföreningen, som satte oss i kontakt med Ylva Larsson, uppropets initiativtagare (som dock kallar sig "Ester Sand" på hemsidan och också skrivit under den både med eget namn och under pseudonymen). På hennes direkta uppmaning har en solstudie tagits fram över hur stort skuggtillskottet skulle bli på innergårdarna i Röda Bergen-området. Resultatet blev att femton av sjutton gårdar/småparker inte berörs av några skuggor överhuvudtaget och att de två som gör det bara förlorar 6,4% respektive 4-5% av sina soltimmar. Ylva Larssons påståenden om "lekande barn" och "tuberkulossjuka" som kommer att "drabbas svårt" och "mista solen" saknar således grund. Solstudien finns att studera här.

Trots att Ylva Larsson har fått ta del av solstudien skriver hon i inlägg på hemsidan bland annat att:

Tornen ligger nordväst om stor del av Röda Bergen och skuggar bl a lekplats och park på Hedemoratäppan från kl 17 hela sommaren. Övergrepp!

Hedemoratäppan o kv Myrstacken mfl förlorar solen fr cirka kl 17 maj-augusti.

Hedemoratäppan skuggas, som analysen tydligt visar, inte alls från kl 17. Skuggan når dit ca 18.50 och ger bara skuggtillskott under en timme, fram till 20.00, och bara under juni och juli. Med undantag för Hedemoratäppan och kv Myrstacken (som förlorar ca 1 soltimme av 20) får inte en enda av Röda Bergets innergårdar och småparker något skuggtillskott av tornen. Ändå väljer Ylva Larsson att låta originaltexten stå kvar.

Hon har heller inte lyckats förklara hur de som bor runt de övriga femton innergårdarna, som redan nu har väsentligt färre soltimmar, är i mindre behov av sol och varför hon i så fall inte för deras talan med upprop om att riva de "felpacerade" husen i Röda Bergen som gör att "solen går förlorad för evigt".

Protestlistor är ett vanligt redskap för den som är emot förändringar och speglar inte alltid allmänhetens åsikter. Protestlistan som startades 25 november har cirka 500 underskrifter. Som en indikation på de verkliga förhållandena kan nämnas att Facebook-gruppen "Vi som är FÖR Tors Torn", som startade den 3 december i skrivande stund har drygt 630 medlemmar. Detta trots att gruppen funnits avsevärt kortare tid. Under gårdagen startades också en namninsamling för tors torn som på ett dygn redan nått upp till 70%  av den mängd underskrifter som motsidan samlat ihop under drygt 2 veckors tid.
 
(SvD, SvD)

Skyskrapor – ja, varför inte?

Skriv på listan för Tors Torn här, och gå med i facebook-gruppen här.

Det har startats en protestlista mot byggandet av Tors torn i gränsområdet mellan den befintliga innerstaden och det nya Norra stations-området. Tors torn är två ca 150 meter höga hus som blir Stockholms läns högsta hus om de byggs. Uppropet skriver:

”Tors Torn blir cirka 8 gånger så höga som de befintliga angränsande hyreshusen vid Torsplan. Tors Torn kommer att dölja solen och deras slagskuggor kommer att nå långt in i den världsberömda trädgårdsstaden Röda Bergen. Så våldför sig dagens stadsplanerare på det under 1920-talet stadsplanerade unika värdet i Röda Bergens utemiljö med parker och trädgårdar! Varför!?”

Det stämmer förstås att ett högt hus ger en större skugga än ett lägre lika brett hus. Detta kan i vissa fall vara ett problem för trivseln. I en tät stadsstruktur skuggar dock även lägre hus en stor del av gatorna och gårdarna. Dessutom skuggar många lägre hus ungefär lika stor yta som samma volym av få högre hus. I synnerhet måste skuggargumentet över Röda bergen ses som överdrivet i det här fallet. Tors torn kommer nämligen att placeras nästan rakt norr om Röda bergen.

YIMBY hävdar att husskuggor inte är det enda som man ska beakta vid nya byggprojekt. Husen måste vara integrerade med staden och erbjuda de som bor och rör sig i närområdet ett värde som inte fanns innan husen byggdes.

Fördelarna med den täta staden är många, till exempel närheten till ett rikt och varierat utbud av varor och tjänster, för att inte tala om närheten till vänner och bekanta. Många människor gillar staden och det liv som den erbjuder. Men för att bygga en stad så måste man bygga hus. Detta leder garanterat till att landskapet förändras och i många fall att skuggor tillkommer och att utsikten för de boende i området förändras. Att fortsätta bygga Stockholm glest är dock inget hållbart alternativ. Det tar jordbruks- och naturmark i anspråk och leder till stor global miljöpåverkan i form av längre transporter och en mer omfattande infrastruktur än i den täta staden.

YIMBY ses ofta som skyskrapsförespråkare. Det är i sak korrekt eftersom vi förespråkar skyskrapor i vissa fall. Vad man inte får glömma bort är att vi även är låghusförespråkare. Sanningen är att vi förespråkar allt från tremeters- till 200+-metershus, allt beroende på områdets förutsättningar. Vår avsikt med detta är att skapa en varierad, vacker och trivsam stad att leva och verka i. Vi och många andra trivs nämligen i stadens myller och mångfald.

Det finns en Facebookgrupp som stödjer bygget av Tors torn. Gå med där om du vill se de båda husen bli verklighet.


Bildtext: Små röda stugor som en del av ett urbant landskap - varför inte? Bilvägen i bakgrunden är dock mer ett uttryck för viljan att segregera.

(SvD, SvD, SVD)

Uppdatering: Skugganalys för Tors Torn:


Ett Stockholm utan stadshuset och stadsbiblioteket?


Det Västra City Folkpartiet vill bevara

Folkpartiet Stockholm skriver i en artikel på Newsmill den 19 november om sin syn på Stockholms tillväxt och utveckling, med den ganska talande rubriken "Inga fler skyskrapor i City". Tyvärr säger Folkpartiet i princip inte någonting med sin artikel, och den väcker snarare fler frågor än den besvarar. Artikelförfattarna passar även på att kritisera den vikande respekt eller förtroende som vissa politiker har för stadsmuseets arbete med att k-märka byggnader och miljöer i Stockholm - Quis custodiet ipsos custodes?

Vi inom nätverket YIMBY delar inte denna syn på Stockholm.

Vad baserar Folkpartiet sitt ställningstagande på? De tar i sin artikel upp en del gamla och vid det här laget väldigt slitna argument, som rivningarna av de gamla Klarakvarteren för ett halvsekel sedan. Men vad har norrmalmsregleringen gemensamt med dagens förslag att förtäta och bygga igen en del luckor som finns i centrala Stockholm? Eller förslagen att ersätta en del av dagens mindre lyckade byggnader med någonting som fungerar bättre ihop med stadsbilden och ger ökade värden för staden? YIMBY har föreslagit en slags "byggväxling" som ger staden möjlighet att återställa en del av stadsbilden och framhäva det som återstår av Stockholms gamla kärna. Du kan läsa mer om det här.

Klara-rivningarna är en svår fråga. Främst för att den bild många har av den händelsen är ganska ensidig och onyanserad. Detta beror på att "rivningsraseriet" som argument har ägts av konservativa och reaktionära krafter som har valt att lyfta fram sin syn på norrmalmsregleringen som ett exempel på hur vår gamla stadskärna förstördes. I vissa aspekter har de rätt. Levande kvartersstad försvann i samband med rivningarna. Och levande kvartersstad är någonting som vi inom YIMBY förespråkar.

Samtidigt utelämnar de konservativa krafterna vissa detaljer, som skulle göra det lättare att förstå drivkrafterna bakom norrmalmsregleringen. Då är det svårt att bilda sig en uppfattning om man inte själv har upplevt gamla Klara, vilket väldigt få av dagens stockholmare ärligt kan säga att de har gjort.

Ett argument som kan nyansera bilden av norrmalmsregleringen är att det var ett socialt projekt, med målsättningen att få bukt med problemen i stadsdelen. Många av människorna bodde hopträngda i små lägenheter utan rinnande vatten och var hänvisade till utedass på gården. Fattigdomen var utbredd, och det var vanligt med sjukdomar som berodde på sanitära olägenheter. I Gamla Klara fanns slum där ohälsa och kriminalitet frodades.

Att förbättra situationen för dessa människor krävde någonting radikalt. Att modernisera hela stadsdelen var inte genomförbart, utan det krävdes nya bostäder eftersom invånarna helt enkelt inte fick plats. En stor del av dem hade alltså tvingats att flytta även om alla hus fått stå kvar. Tyvärr genomfördes detta projekt utan någon som helst finess eller respekt för stadens kvaliteter. Man rev mer än vad som var nödvändigt, och byggde som ersättning isolerade förortsenklaver långt utanför staden. Den levande innerstaden ersattes med sovstäder.

Folkpartiet förespråkar omedvetet en liknande utveckling genom att kräva stopp för en hög exploateringsgrad i centrala Stockholm. Problemet är i den här frågan att Edholm, Gundar och Sjöstedt i grund och botten menar väl, och vill slippa se en upprepning av 1900-talets misstag. Det vill vi nog alla. Men deras idéer kan mycket väl få sådana konsekvenser, eftersom vi genom en ogenomtänkt och restriktiv bostadspolitik riskerar att skapa nya problemområden. Det är en fråga som man inom folkpartiets ledning måste reflektera över.


Det Västra City YIMBY vill se

Bland de argument som är mindre relevanta är ledartrojkans uttalade mål att värna stadens visuella identitet. Där hittar vi samtidigt Folkpartiets huvudargument mot skyskrapor i City. Premissen för detta ställningstagande är att stadsbilden är bra som den är, och därför ska ingenting som kan förändra den få byggas.

Hur staden hade sett ut idag om man resonerat så under tidigare sekler?

Det finns många exempel på byggnader som var kontroversiella när de byggdes, men som idag är en så naturlig del av stadsbilden att inte ens den mest reaktionära nostalgiker skulle drömma om att "återställa" den till sitt tidigare utseende. Stadshuset är ett exempel på en sådan byggnad. Även stadsbiblioteket var på sin tid ett omdebatterat projekt. Söker vi oss utanför Stockholm har vi ett bra exempel i Eiffeltornet i Paris.

Kan du tänka dig ett Stockholm utan sitt stadshus, eller ett Paris utan Eiffeltornet? I båda fallen talar vi om byggnader som är ikoniska för de städer de står i. Säg "Stockholm" och många tänker på just stadshuset med sitt karakteristiska höga torn och röda tegel. "Paris" är för de flesta synonymt med Eiffeltornet. Detta gäller även byggnader som Globen, Söder Torn och S:t Eriks torn, som alla kritiserades och bespottades innan de byggdes. Nu är de en naturlig del av stadsbilden. Eller gjorde vi fel som byggde dem? Är det kanske i första hand en fråga om mentalitet, snarare än byggena i sig?

Folkpartiet anser också att det är ett problem att politiker börjar "tappa respekten" för stadsmuseets k-märkning av byggnader och miljöer i Stockholm, och menar att man som politiker inte ska ifrågasätta stadsmuseets kompetens. Är det inte snarare tvärtom, att man som politiker måste göra avvägningar mellan olika intressen? Stadsmuseet är part i den här frågan, och fokuserar ensidigt på just arbetet med att skydda olika kulturmiljöer, det är ju deras jobb! Quis custodiet ipsos custodes – vem övervakar övervakaren, eller vem vaktar väktaren? En fråga som går ända tillbaka till antiken. Stadsmuseets tjänstemän är till skillnad från stadens politiker inte demokratiskt tillsatta, och därför måste deras arbete få granskas och ifrågasättas, annars är det fråga om tjänstemannastyre.

Inom Folkpartiet måste man inse att vi inte kan ge en enskild part i frågan fritt spelrum och sedan tvinga alla andra att rätta sig efter det. Företräder Folkpartiet stadens invånare i den här frågan? Eller har man valt att rätta sig efter önskemålen hos olika konservativa intressegrupper som utgår från sina egna önskemål och värderingar utan hänsyn till stadens behov av att få växa och utvecklas? Och ställde sig inte Folkpartiet bakom planerna på att riva stadsbibliotekets annex för att ge plats för Delphinium? Eller planerna på att riva Aspuddsbadet?

Stadens framtid är en fråga som tillhör alla Stockholmare. Inte bara tjänstemännen på stadsmuseet, eller debattörer och intressegrupper som skönhetsrådet, YIMBY eller Samfundet S:t Erik. Och eftersom det angår oss alla kan vi inte leta oss fördärvade efter lösningar som gör alla lika nöjda, vilket Folkpartiet tycks vara ute efter. Det är dömt att misslyckas, eftersom det leder till att ingen blir nöjd. Vi måste ta hänsyn till att det finns olika önskemål, och acceptera att det i en växande storstad byggs sådant som vissa stör sig på, medan andra uppskattar det. En levande stad behöver kontraster.

Ingen har föreslagit att vi ska riva stadens äldre bebyggelse för att ge plats åt le Corbusierska monsterskapelser i gråbetong. Vi kan bygga högt i City, om det finns skäl för det. Varje projekt är individuellt och därför är sammanhanget och gestaltningen av det nya Stockholm viktig. Att däremot bara säga "nej" leder ingenstans. Även om man som Folkpartiet försökt att linda in sitt kategoriska nej för att ge sken av att vara för en utveckling av staden. För det precis det de gör genom att säga att de vill utveckla staden till en internationell storstad, samtidigt som utseendet inte får förändras.

Skönhet är nämligen någonting subjektivt.

Artikeln är också publicerad på Newsmill.

Skyskrapa planeras i Hjorthagen

 

Schweiziska arkitektkontoret Herzog & de Meuron, som bland annat har ritat Tate Modern i London och OS-stadion i Beijing, ritar just nu på en skyskrapa i Stockholm som planeras att ersätta den stålgasklocka som idag står på platsen.



Förslaget har givits ett eget arkitektoniskt uttryck som tillåts sticka ut. Det är ett välkommet avbrott från den slätstrukenhet som tyvärr har dominerat Stockholmsk arkitektur under lång tid.

Huset planeras bli 50 meter i diameter, 170 meter högt och rymma drygt 500 lägenheter. YIMBY välkomnar naturligtvis förslaget och ser det som extra intressant då det planeras även för en annan skyskrapa i närområdet, Stockholmsfyren:


Stockholmsfyren. Notera stålgasklockan i bakgrunden som alltså enligt planen rivs och ersätts med det aktuella huset.

Om båda förslagen blir av ser situationen för Värtan plötsligt avsevärt mer intressant ut och vi får vad som inte bara blir Stockholms första skyskrapor, utan också ett litet skyskrapekluster. Olika stadsdelar har olika karaktär. Vågar vi hoppas på att Värtan blir Stockholms skyskrape-stadsdel?

 
 
 
 
 


YIMBY noterar att Stockholmarna, precis som det brukar vara, gillar förslag som får sticka ut lite:



(SvD, DN)

Nytt skyskrapeförslag i Stockholm


SVT:s ABC-nyheter rapporterar om att den borgerliga majoriteten tillsammans med kommunala familjebostäder planerar för en skyskrapa vid Ropsten i Stockholm. Det handlar om en 54 våningar och 187 meter hög byggnad som är tänkt att innehålla bostadsrätter, hyresrätter, kontor och butiksyta.  Det blir alltså något av en blandstad på höjden.

Byggnaden skulle, om den uppförs, bli nio våningar högre än kaknästornet och tre meter lägre än Turning Torso i Malmö, Sverige högsta, och hittills enda, skyskrapa. Byggnaden är tänkt att byggas precis vid tunnelbanestationen i Ropsten.



Tornet kan, om detaljplanen godkänns, börja byggas om fyra-fem år, vilket onekligen är en lång tidshorisont.

Sten Nordin säger till SVT:s ABC-nyheter:

Det kommer att innebära att vi kan visa att vi har en ny spännande arkitektur i Stockholm, att det händer nya spännande saker när det gäller bostadsbyggandet. Och att vi på det sättet utvecklas som en modern storstad

YIMBY gläds åt visionen, men kan också konstatera att det inte är första gången som denna typ av projekt föreslagits i Stockholm. När projekten väl blir av (vilket de oftast inte blir) tenderar de att bli nedbantade halvmesyrer, som Söder Torn där arkitekten Henning Larsen till slut hoppade av i protest. Vi hoppas därför från YIMBY:s sida att det finns substans bakom utspelet. Om staden vill locka till sig intressant arkitektur och duktiga arkitekter gynnas läget knappast av ännu ett skyskrapeutspel som rinner ut i sanden.


På de visionsbilder som har presenterats ser huset mycket ensamt ut. YIMBY ser här gärna att det tillåts fler höga byggnader i närområdet. Värtan är ett utmärkt område för att tillåta den typen av bebyggelse, med sin närhet till dagens befintliga innerstad, men ändå tillräckligt avstånd för att inte i någon större grad påverka stadsbilden i befintliga stadsdelar.

Vi hoppas också att byggnaden om den blir av får en god urban integrering i markplan. Det är svårt att avgöra i ett så tidigt läge, men det finns fog för oro om man ska tro visionsbilderna:


YIMBY ser helst att skyskrapor i Stockholm får placeras i en tät och levande stadsmiljö. Visionsbilden är inte helt övertygande i den frågan.

YIMBY ser fram emot utvecklingen av Värtanområdet, ett område som präglas av en hög ambitionsnivå. På grund av sin fysiska isolering från den övriga innerstaden, där delar av nationalstadsparken ligger som en barriär mellan Värtan och den befintliga innerstaden, kan landmärkesbyggnader vara ett bra verktyg för att skapa attraktionskraft för området. Att bygga den här typen av byggnad precis vid tunnelbanan är också ett utmärkt verktyg för att få ett flöde av människor, och därför en levande stadsmiljö, under en stor del av dagen.
 



Uppdatering: Även Metro skriver om projektet (PDF). Metro:s uppgifter skiljer sig något från ABC-nyheternas och uppger att bygget kan starta "om ett par tre år". Metro:s artikel kompletterar också med uppgifter om att tunnelbanestationen i samband med projektet ska genomgå en rejäl upprustning och att projektet är ett samarbete mellan familjebostäder och Skanska. Det här är positiva uppgifter som ger lite mer substans till planerna. Skanska har erfarenhet av att uppföra denna typ av byggnader och har bland annat byggt 30 St Mary Axe i London.
 
Uppdatering 2: Arkitekter är enligt WebFinanser arkitektbyrån Rosenbergs Arkitekter.
 
Uppdatering 3: Vi har nu fått tag i högupplösta bilder från Rosenbergs Arkitekter:
Bild 1, Bild 2, Bild 3, Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7.

Uppdatering 4: Nu finns det en facebook-grupp för att stödja "Stockholmsfyren".
 
DN skriver också om projektet här.

Förvirring kring Norra Stationsområdet



För en tid sedan skrev vi om att Norra Stationsområdet riskerade att utvecklas till ett praktfiasko. Inte bara för att man skapar barriärer mellan stadsdelen och nationalstadsparken, utan också för att antalet bostäder i stadsdelen minskat från 4000  (en siffra som redan den är för låg) till 2500.

Nu har en tragisk reaktion på detta blivit att SL väljer att avvakta med utbyggnaden av den nya tunnelbanegrenen till Karolinska.

Svenska Dagbladet rapporterar:

"SL vill nu titta på andra trafiklösningar till området, framför allt buss eller annan spårväg, enligt vd Ingemar Ziegler.

- Utbyggnaden av tunnelbanan beräknas kosta 3 miljarder kronor. Det påverkar också andra projekt i SL:s budget, och därför vill vi gå igenom alternativa trafiklösningar, innan vi gör ett definitivt ställningstagande, säger SL:s vd Ingemar Ziegler.

Enligt förslaget, som behandlas av SL:s styrelse idag, bedöms nu det verkliga behovet av tunnelbana finnas först 2020. Därför vill SL vänta med ett definitivt genomförandebeslut. Osäkerheten rör dels finansieringen, men den också ihop med exploateringstakten i området. När Stockholms kommunfullmäktige den 30 mars tog ett inriktningsbeslut om byggandet av Norra stationsområdet hade antalet planerade bostäder minskat från 4000 till 2500.

- Förutsättningarna har ändrats. Det har skett en förskjutning både i volymer och i tid, bland annat när det gäller bebyggelsen i Norra stationsområdet. Vi drar ju inte tunnelbanan någonstans, där det inte finns folk, säger Christer Wennerholm (M), ordförande i SL:s styrelse, som dock understryker att planeringsarbetet fortsätter. SL har anslagit 100 miljoner kronor i budgeten för förberedelsearbete vid Odenplan, så att tunnelbanan ska kunna förlängas i framtiden när efterfrågan finns. "


Detta är ytterst allvarligt. Att Norra Stationsområdet får en kapacitetsstark kollektivtrafik är en grundförutsättning för att kunna skapa en tät, urban och välfungerande stadsdel i detta läge.

Norra station har beskrivits med visionen:
"Den nya stadsdelen kring Norra Station förenar i en unik miljö stadens kvaliteter med världsledande forskning, företagande och boende i Europas mest spännande tillväxtregion”

Planarkitekt Aleksander Wolodarski har benämnt området som ”Stockholms Manhattan”.

Att enbart betjäna ett sådant område med busstrafik rimmar ganska illa med de storslagna visionerna...

Lösningen är inte att stoppa tunnelbaneutbyggnaden. Lösningen är att öka exploateringsgraden till den grad som behövs för att bygga ut tunnelbanan. Om det behöver skjutas till pengar finns det med god marginal utrymme.

Men förvirringen verkar vara påtaglig. Dagens Nyheter rapporterade redan i Lördags om att planerna för Norra Station ser ut att vara på väg åt rätt håll igen bostadsmässigt. Andelen bostäder, fördelade på två olika detaljplaner ser nu ut att landa på 3.500, inte 2000. Fortfarande för lite, men en klar förbättring. Dessutom planeras det 14.000 arbetsplatser i området. Till detta kommer också det tryck som det innebär att ha Karolinska sjukthuset i området. Buss? Nej, inte speciellt realistiskt. Spårvagn? Det är naturligtvis en bättre lösning än buss, men har inte samma kapacitet som en tunnelbana. Tunnelbanan till Norra Station behöver dessutom så snart som möjligt dras vidare till Nationalarenan i Solna för att ge detta område en mer realistisk kollektivtrafikskapacitet.

Det är inte utan att man undrar hur det är med kommunikationen i maktens korridorer. 

I samband med artikeln om Norra Stationsområdet i Dagens Nyheter dök det, förrutom nyheten om att andelen bostäder inte sänks fullt så mycket som tidigare uppgivits, även upp andra intressanta uppgifter. Nu på torsdag väntas stadsbyggnadsnämnden fatta beslut om att ställa ut den första detaljplanen för området. I stadsdelen planeras, enligt uppgifter i DN, en bebyggelse på mellan 5 och 12 våningar. Vid Norrtull planeras en byggnad som kommer att vara i samma höjdskala som Wennergren Center, drygt 70 meter. Vid Vasagatan siktar man högre, med två tvillingtorn med cirka 100 meters höjd och 30 våningsplan.


Illustration: Stockholms stad


Illustration: Stockholms stad

Några förändringar av de bristande lösningarna för Norrtullsplatsen och barriären mot nationalstadsparken finns det däremot ingen information om i artikeln i Dagens Nyheter, det återstår att se om dessa bearbetats när planen ställs ut.

På en annan bild i Dagens Nyheter-artikeln ges en antydan om att en annan stor brist i planen i alla fall delvis har adresserats, nämligen de enahanda hushöjderna. I den nya skissen kan man se att några av husen bryter av från monotonin, och vi får hoppas att man med "5-12" våningar menar en blandning av våningshöjder utspritt över hela området.


En smärre variation i hushöjder intill den överdimensionerade Norrtullsparken. Illustration: Stockholms stad.
«
»
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter